Skilda villkor för lobbyism
Det finns stora skillnader i villkoren för lobbyism och hur den får bedrivas. Det visar en jämförelse mellan Sverige, EU och USA som Emma Svensson doktorand vid Mittuniversitetet har genomfört och som presenteras under Almedalsveckan.
- Att det i Sverige inte finns någon reglering av lobbyism är inte okontroversiellt, och det finns en ständig debatt kring en eventuell reglerings för- och nackdelar, som närmast har ökat de senaste 10-15 åren, säger Emma Svensson, doktorand i politisk kommunikation.
I Sverige finns i dag ingen reglering av lobbyism, även om ett flertal politiska motioner har väckts i frågan. En grov uppskattning som branschorganisationen PRECIS har gjort, visar att cirka 150 miljoner kronor satsas på direktpåverkan, och cirka 170 miljoner på opinionsbildande aktiviteter i Sverige.
Aktuella siffror uppskattar att det finns ungefär 15 000 lobbyister och 2 500 lobbyorganisationer i Bryssel. Den ökande andelen intressegrupper har lett till fler regleringar i EU, initierade både av intressegrupperna själva och av EU-institutionerna.
- Till skillnad från USA, så har EU en mindre formell och strikt reglering av lobbyismen, och de tre nyckelinstitutionerna har sedan 2011 antagit ett gemensamt system, säger Emma Svensson.
I USA har kongressen stiftat lagar som kräver att lobbyister öppet redovisar sina aktiviteter. Ett förhållande som har förts fram i den svenska debatten av kritiker till dagens situation. Krav på att lobbyister öppet redovisar sina uppdrag skulle ge en ökad transparens menar de. En annan kritik mot lobbyismen är att olika grupper har olika resurser, och därmed har olika möjligheter att påverka.
- De som talar mot en reglering menar dels att systemet är öppet som det är, dels att en reglering inte skulle lösa någon gordisk knut. De menar att problematiken inte främst ligger hos de som vill påverka, utan hos politiker och tjänstemän som inte granskar och hämtar information från flera håll innan de fattar beslut, säger Emma Svensson.