Forskningsetisk kommitté
Mittuniversitetets forskningsetiska kommitté bildades hösten 2004. Kommitténs uppgift är att underlätta forskningsetiska bedömningar av forskning och studentarbeten vid universitetet. Kommitténs uppgifter är att ge rådgivande yttranden över studier som inte omfattas av etikprövningslagen samt att bistå forskare med rådgivning inför ansökan om prövning i regional forskningsetisk nämnd
Förändringar i Etikprövningslagen trädde i kraft den 1 april 2008
En lokal forskningsetisk kommitté vid Mittuniversitetet bildades hösten 2004 och påbörjade sitt arbete för att underlätta forskningsetiska bedömningar av forskning och studentarbeten som bedrivs vid universitetet. Grundläggande bestämmelser om etikprövning finns i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningslagen gäller sedan 1 januari 2004, och förändringar i denna trädde i kraft den 1 april 2008.
Sådan forskning som omfattas av lagen skall prövas i en central etikprövningsnämnd eller i en av sex regionala etikprövningsnämnder. Grundläggande information om lagen och förordningen kan sökas på Vetenskapsrådets hemsida. Från den 1 april 2008 gäller följande:
| |
Lagen skall, enligt 3 §, tillämpas på forskning som innefattar behandling av: |
| |
1. känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204), eller |
| |
2. personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden enligt 21 § Personuppgiftslagen |
| |
|
| |
Härutöver ska lagen, enligt 4 §, tillämpas på forskning som |
| |
1. innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson, |
| |
2. utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, eller som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, |
| |
3. avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa, |
| |
4. innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa, eller |
| |
5. avser studier på biologiskt material som har tagits för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa. |
I 3 § hänvisas till Personuppgiftslagen (PUL) när det gäller ”känsliga personuppgifter”. Med dessa avses personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, samt sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
Tidigare gällde bestämmelserna enligt Etikprövningslagens 3 § endast om forskningspersonen inte lämnat sitt uttryckliga samtycke. Denna begränsning har nu upphört, vilket betyder att etikprövning av forskning med känsliga personuppgifter krävs oavsett om samtycke föreligger eller ej.
Förändringen i 4 § punkt 2, handlar om påverkan på forskningspersonen. Den tidigare skrivningen handlade endast om metod som syftar till sådan påverkan (t.ex. experimentella studier), medan tillägget efter lagändringen dessutom tar upp påverkan även då detta syfte ej finns men där det finns uppenbar risk för skada. Metod innefattar då även undersökningsmetod som ej syftar till påverkan, inklusive intervjuer och enkäter i särskilda fall. Det ligger alltid på forskningshuvudmannens ansvar att bedöma om sådan risk finns och om det således krävs prövning i etikprövningsnämnd.
Även när dessa förutsättningar inte föreligger, och då etikprövning inte krävs enligt lag, så gäller givetvis att god forskningsetik skall tillämpas. En överblick av olika dokument om forsknings- och yrkesetik finns på CODEX .
För Mittuniversitets del finns den regionala nämnden i Umeå. Om forskningsprojektet inte omfattas av lagen kan vår egen lokala forskningsetiska kommitté göra en granskning av projektet och ge råd och synpunkter. Vi kan även ge råd när det är gäller ansökan till regional etikprövningsnämnd.
Generellt gäller såsom tidigare att studentarbeten i grundutbildning som inte syftar till vetenskaplig publicering inte är forskning och i normala fall inte behöver prövas i regional nämnd. Nu har detta dessutom angivits uttryckligen i lagen. Men givetvis skall god forskningsetik tillämpas även i dessa arbeten. Det är viktigt att handledaren bevakar att så sker. För forskning som bedrivs av forskarstuderande gäller dock samma som för andra forskare.
Om ambitionen är att studien skall leda till publicering i vetenskaplig tidskrift kan denna dock kräva att studien skall ha föregåtts av forskningsetisk granskning, även där lagen inte kräver detta. I sådana fall kan den lokala forskningsetiska kommittén vara granskande organ. I normalfallet skall C- och D-uppsatser inte behöva underkastas sådan etikgranskning. Bedömning måste här göras av ansvarig handledare. Det är viktigt att dessa projekt normalt utformas så att etikprövning inte måste göras enligt lag. Dessutom kan handledaren (tillsammans med studenten) begära granskning i Forskningsetiska kommittén om det finns uttalade etiska problem.
Sammantaget innebär detta att Mittuniversitets lokala forskningsetiska kommitté har följande uppgifter:
| |
1. Att avge rådgivande forskningsetiska yttranden över studier som ej omfattas av lagen, samt |
| |
2. Att bistå forskare med rådgivning inför ansökan om prövning i regional forskningsetisk nämnd. |
Ansökningar om forskningsetisk granskning vid den lokala kommittén görs på samma blankett som till regionala etikprövningsnämnden, vilken kan hämtas här>>. Till denna bifogas forskningsplan, ev. instrumentation (intervjuguide, enkät, beskrivning av experiment etc.), brev till undersökningspersoner och dylikt. För studentarbeten skall handledaren ha gått igenom och undertecknat ansökan. Underskriven ansökan skickas i pappersformat i ett (1) exemplar till Forskningsetiska Kommitténs sekreterare
Mittuniversitets Forskningsetiska Kommitté
Maud Magnusson
Institutionen för hälsovetenskap
Mittuniversitetet
831 25 Östersund
Dessutom skall allt material skickas i elektronisk form – som attachment med e-post – till kommitténs ordförande. Ansökan skall vara kommittén tillhanda 10 dagar före det sammanträde där ärendet behandlas. Kommitténs yttranden bör kunna presenteras för sökanden inom 14 dagar från det att ärendet behandlats, om inga kompletterande uppgifter behövs.
