Det finns inget som heter programexamen, däremot finns möjligheten för den som läst merparten av sina studier inom ett program att få programmets benämning omnämnt i examensbeviset. Detaljerad information om detta finns i universitetets examensordning.

Examensordning

Det är viktigt att skilja på examensbenämning och t ex yrkestitel. Det finns t ex ingen examensbenämning som heter Lantmätare, utan benämningen lyder Högskoleingenjörsexamen, inriktning: Byggnadsteknik. En titel har i arbetslivet ofta kommit till genom att en praxis utvecklats utifrån krav på akademiska kunskaper.

T ex är titeln civilekonom inte lagskyddad i Sverige, vilket innebär att i princip vem som helst får utge sig för att vara civilekonom. Under de senaste 60 åren har dock en praxis utvecklats beträffande innehållet i den akademiska examen som måste avläggas för att man ska kunna kalla sig civilekonom - se Civilekonomernas hemsida för besked. 1 juli 2007 infördes i Sverige examensbenämningen Civilekonomexamen.

Yrkestiteln sjuksköterska är däremot skyddad och får användas endast av legitimerad sjuksköterska. Vidare gäller att endast den som har legitimation som sjuksköterska är behörig att anställas som sjuksköterska inom en kommuns eller ett landstings hälso- och sjukvård. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen, som har mer information om detta på sin hemsida.

Civilekonomerna

Socialstyrelsen

Så snart du fått ditt examensbevis ombeds du att noggrant läsa igenom beviset och vid felaktigheter eller oklarheter direkt kontakta den examenshandläggare som skrivit under beviset. Om examenshandläggaren tillmötesgår en korrigering i beviset ska den sida som felet är på skickas till handläggaren. Observera att om felet finns på bevisets framsida måste samtliga sidor skickas in. Om korrigeringen sker inom kort från bevisets utfärdande byts den felaktiga sidan ut mot en ny. Om korrigeringen däremot sker flera år efter bevisets utfärdande kommer korrigeringen att ske direkt på originalet med en notering om att korrigering har utförts, detta för att undvika misstankar om förfalskning.

I examen får inte flera kurser med samma innehåll ingå. Kurser med gemensamt innehåll får ingå i en och samma examen med det sammanlagda poängtal som kvarstår efter avdrag för det gemensamma innehållet. För att du inte ska läsa samma kursinnehåll flera gånger kan du ansöka om tillgodoräknande av poäng/högskolepoäng från en kurs till en annan kurs. För ansökan om tillgodoräknande se länken Ansökan om tillgodoräknande.

Till varje examen hör en examensbeskrivning i vilken det anges hur många poäng/högskolepoäng som får ingå.

Alla examina som följer den nya examensordningen, d v s de som utfärdas enligt fordringar som började gälla 1 juli 2007, är exaktexamina. Detta innebär att ingen examen får innehålla fler högskolepoäng än vad som krävs.

Examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser kan i många fall innehålla fler poäng än vad som krävs, men även här finns vissa s k exaktexamina, t ex vissa yrkesexamina.

För kurser som inte får ingå i examensbevis kan kursbevis beställas hos berörd institutionssekreterare.

Nej, inga kursmoment anges i examensbeviset. Om du önskar ett dokument som visar betygen för samtliga moment, både i avslutade och icke avslutade kurser, kan du be din institutionssekreterare att göra en utskrift över detta ur Ladok (universitetets datoriserade studiedokumentationssystem).

Ett examensbevis är gratis. Se nedan om borttappat bevis samt engelsk översättning av bevis.

Examensbeviset är en värdehandling som styrker att du uppfyller fordringarna för en viss examensbenämning - ett kvitto på dina kunskaper. Examensbevis efterfrågas i flera sammanhang; vid anställningsintervjuer och löneförhandlingar, vid ansökan till diverse utbildningar och ibland för erhållande av visum, av fackförbund och A-kassa.