Obs! Vi har intag en gång per år, på hösten.
Campusbaserad utbildning
Psykologprogrammet är en campusbaserad utbildning. Det innebär att alla föreläsningar, grupparbeten/övningar och laborationer är förlagda till Campus Östersund. Eftersom undervisningsintensiteten och antalet tillämpade moment är relativt hög är det inte möjligt att läsa utbildningen på distans. Under de flesta kurser krävs närvaro i Östersund flera gånger i veckan. För att underlätta för resande försöker vi, när det är möjligt, att koncentrera undervisningen så att minst en dag i veckans början eller slut är undervisningsfri . Vi försöker också i största möjliga mån att förlägga undervisningspassen mellan klockan 10 och 16.
Ett undantag från ovan inträder i samband med praktiken. Målet är då att använda universitetets videokonferensutrustning för att möjliggöra träffar och seminarier under praktiken, utan att närvaro i Östersund krävs.
På campus finns biblioteksresurser, datasalar och mötesrum för grupparbeten. Här ligger alla de undervisningssalar programmet använder, allt inom ett par hundra meters avstånd.
I våra egna lokaler, nära lärarkorridorerna i hus P, ligger pentry och lunchplats för den som inte vill besöka campus restauranger eller gå tre-fyra hundra meter ner till centrums restauranger och cafeer.
I hus P ligger också vår Psykologmottagning (se nedan), Psykologilaboratoriet, samt även psykologprogrammets egen datasal, öppen dygnet runt. Datasalen används ibland även för laborationer och gruppbaserade datoriserade forskningsstudier.
Lärandemål
Lärandemål är beskrivningar av vad man som student förväntas kunna göra efter en genomgången kurs. De kan beröra; praktiska färdigheter, kunskaper eller värderingar och bedömningsförmåga. Lärandemål finns fastlagda både för utbildningen som helhet och för enskilda kurser. De lärandemål som gäller psykologexamen är gemensamma för alla utbildningsorter i sverige, men är ofta kompletterade med lokala lärandemål.
Nedan följer några exempel på lärandemål från olika kurser under utbildningen:
- övergripande redogöra för evidensläget avseende psykologisk behandling
- i klinisk tillämpning värdera och förhålla sig problematiserande till utvecklingsbegreppet
- tolka ett testresultat i relation till ett tests normer
- under handledning formulera grunden till ett utlåtande, samt redogöra översiktligt för juridiska och pedagogiska dimensioner av utlåtandeskrivande.
- tillämpa principerna för aktivt lyssnande i kliniskt orienterade situationer eller i problemlösningssituationer vilka kräver samspel med en klient
- välja variansanalytisk metod utifrån frågeställning och data
Lärandemål för hela psykologutbildningen finner du i utbildningsplanen.
Programmets profil
Psykologprogrammet vid Mittuniversitetet lyfter fram tre områden, samtidigt som den garanterar bredd och förbereder för framtida yrkesverksamhet inom en stor mängd olika områden. Därför är grunden, de lärandemål som delas av alla psykologutbildningar, kompletterad med följande tre lärandemål:
Studenten ska efter genomgången utbildning vid Mittuniversitetet:
- visa goda färdigheter i vetenskaplig analys och i att värdera problemformulering och intervention utifrån vetenskaplig evidens
- kunna relatera psykologisk kunskap till ett brett spektrum av frågeställningar rörande arbetsliv och hälsa
- visa god kännedom om psykologprofessionens olika verksamhetsområden, samt demonstrera tillräcklig kompetens i centrala professionella färdigheter som sammantagna utgör en bas för den professionella yrkesrollen
Psykologutbildningen vid Mittuniversitetet ger en omfattande skolning i vetenskaplig metodik, både vad gäller förmågan att genomföra vetenskapliga prövningar och att bedöma evidensläget för olika interventioner. Det gäller både utredning, konsultation och psykologisk behandling, inkl psykoterapi. En ytterligare profilering av utbildningen vid Mittuniversitetet är den extra tyngd som ges åt vetenskapliga metoder som kan tillämpas i mindre skala och i den kliniska vardagen, ”scientist practitioner”-perspektivet. Det betonar den yrkesverksamma psykologens roll i att föra forskning och utveckling framåt genom att ta fram vetenskapliga resultat som kan leda till större akademiska studier av olika metoders effekt.
Psykologilaboratoriet vid Avdelningen för Psykologi används aktivt och integrerat i undervisningen. Här finns resurser för forskning inom ett brett fält från emotion och stress till socialpsykologiska studier av gruppinteraktioner. Bland de möjligheter som finns räknas presentation av bild- och filmmaterial i ett virtual reality system, videodokumentation av gruppinteraktioner, mätning av hjärnaktivitet samt perifera mått på fysiologisk aktivering och emotionella processer. Laboratoriet har också studentdatorer och mätutrustning för psykofysiologi som gör det möjligt att prova på laborativa mätningar inom ramen för olika kurser.
Utbildningen ger möjligheter till profilering inom området ”arbetsliv och hälsa”. Utöver kurser i t.ex. Folkhälsa, Miljöpsykologi, Beteendemedicin och olika kurser i Organisationspsykologi så försöker vi styra så att så många kurser som möjligt innehåller någon aspekt av området. Hur det ser ut kommer att variera mellan kurser, men det kan handla om konkreta exempel eller tillämpningsdiskussioner. Mer specifikt kan det till exempel innebära att; frågeställningar rörande arbetslivets organisatoriska förändringar belyses i samband med en kurs i socialpsykologi, hälsoekonomiska frågeställningar används som exempel i samband med en kurs i statistik eller att frågeställningar om arbetsliv och rehabilitering utgör bakgrund till en kurs i neuropsykologi.
Professionskunskap och professionella färdigheter
Att vi lyfter fram ”Professionen och professionella färdigheter” betyder att vi tidigt kommer ge utrymme för kontakter med yrkesaktiva psykologer och att vi redan tidigt under utbildningen vill börja arbeta med konkreta färdigheter som tillsammans utgör en del av yrkesidentiteten. Här är en progression från ”studienära” till mer yrkesrollsnära färdigheter inbyggd.
Under det första året behandlas: Informationshantering, bibliotekskunskap, studieteknik, samt att rapportera och kommunicera skriftligt. Under andra året behandlas: Presentationsteknik, övning i framförande framför grupp, mötesteknik och aktivt lyssnande. Vi har också haft förmånen att få samarbeta med akutsjukvården kring ett projekt med medicinska och psykosocial uppföljning av patienter som varit vårdade på intensivvårdsavdelning i Östersund. Inom ramen för projektet samarbetar studenter med läkare, sjukgymnast och sjuksyster med att genomföra uppföljning, psykologstudentens rioll har varit att genomföra intervjuer med patienterna.
Under år tre behandlas: Aktivt lyssnande, motiverande samtal (MI), coterapi (att arbeta som hjälpterapeut vid bland annat exponeringsbehandling) och färdigheter i att leda grupper. I de sista två åren ingår bland annat utbildningsterapi och det arbete som ska bedrivas vid avdelningens psykologmottagning. Vid psykologmottagningen erbjuder studenter evidensbaserade interventioner och behandling (klientarbete) inom inte bara psykiatriområdet, utan även inom områden som rör livsstilsförändring och beteendemedicinska problem.
Praktik
En praktikperiod om 14 veckor är förlagd till termin 7. Praktikplatserna kommer primärt vara fördelade över Jämtlands och Västernorrlands län. Preliminära avtal finns idag upprättade med flera parter inom såväl landsting och kommun som statlig förvaltning. I vissa fall kan även praktikplatser i andra delar av landet komma i fråga. Det kan gälla tillresta studenter som önskar göra sin praktik på hemort eller praktikplats som inte kan erbjudas i lokalområdet. För platser utanför Jämtland och Västernorrland gäller att studenten själv kan föreslå, varefter utbildningen granskar om platsen uppfyller de krav som ställs.
Programmets övergripande struktur
Programmets kurser är organiserade inom 5 övergripande block. De fem blocken är i tur och ordning; Psykologins grunder, Individ i samhälle, Psykologiska tillämpningsområden, Utredning och intervention, samt Psykoterapi. Den övergripande progressionen går från kunskap om psykologins grundläggande byggstenar och grundforskning till mer konkreta tillämpningsområden.
I slutet av tredje året på utbildningen finns möjlighet att läsa en valfri kurs eller till att skriva 10 poäng uppsats. En uppsats ger möjlighet att ta ut en kandidatexamen som kan kompletteras till Filosofie kandidat i kombination med annat ämne. En annan möjlighet är att bygga på till en Magisterexamen. Den här möjligheten har tidigare inte funnits på psykologprogrammen, men har nu införts efter anpassningen till europeiska utbildningssystem. Den stora fördelen med detta är att det finns en möjlighet att t.ex. gå över i forskarutbildning eller ta ut en examen med psykologi som huvudämne utan att göra den kliniska delen av utbildningen. Beslutet kan vara eget eller föranledas av att man inte bedöms vara lämplig att fortsätta.
Utbildningsterapi
Traditionellt har det ingått att studenten inom ramen för sin psykologutbildning går 50 timmar i egenterapi hos en terapeut. Det har i regel utgått ett bidrag till egenterapi från institutionen, men på de flesta orter har egenterapin inneburit en stor kostnad för studenten. Egenterapin ifrågasätts idag utifrån flera olika grunder och en översyn och/eller förändring av momentet sker på flera olika utbildningsorter, utifrån bland annat frågan om det är rätt att studenten ska tvingas betala för sin universitetsutbildning. Själva begreppet egenterapi är också ifrågasatt då det snarare bör handla om en utbildning och erfarenhet än regelrätt terapi/behandling.
Vid Mittuniversitetet har vi valt att utforma utbildningsterapin som en två terminer lång grupp i vilken deltagarna arbetar med sitt professionella jag, det vill säga hur vi som individer förhåller oss till vår professionella roll. Syftet är alltså ökad självkännedom, men med fokus mot jaget och yrkesrollen. Gruppens arbete pågår parallellt med utbildningsmoment som innefattar yrkets olika kliniska funktioner; utredning, konsultation, behandling och handledning. Momentet ska vidare ge en erfarenhet av klientrollen. Exempel på områden gruppen arbetar med är; 1) att registrera och observera känslo- och beteendemässiga reaktioner i kliniska och vardagliga sammanhang, samt resonera kring dessa reaktionsmönsters betydelse för yrkesroll och yrkesfärdigheter, 2) beskriva samband mellan viktiga livshändelser och centrala aspekter av yrkesrollen, 3) tillämpa specifika terapeutiska tekniker inom ramen för en förändring av ett eget reaktions- och beteendemönster.
En relaterad fråga är den som berör behörighetskrav till legitimationsgrundande psykoterapeututbildning. Det har tidigare varit så att 50 timmars egenterapi har varit förkunskapskrav på alla psykoterapeututbildningar. Kravet på egenterapi gäller idag inte på alla psykoterapeututbildningar och i framtiden kommer det sannolikt endast finnas kvar på en del av utbildningarna. Den utbildningsterapi som förbereds vid Mittuniversitetet kommer ge en del av den behörighet som idag krävs på en vissa av psykoterapeututbildningarna. Du har efter din utbildning möjlighet att komplettera med ytterligare timmar hos en terapeut och på så sätt få full behörighet. Om du inte vill bli terapeut behöver du inte göra någon komplettering. Övergripande sett är det mycket svårt att sia om vad som kommer hända med psykoterapiutbildningarna i framtiden då de just nu är föremål för en stor utredning och eventuell förändring.
Ett allt vanligare alternativ till att utbilda sig till terapeut är att bli specialist inom något av områdena; arbetslivets psykologi, klinisk psykologi eller pedagogisk psykologi. Inom varje område är det möjligt att ytterligare specialisera sig. För att läsa mer om specialistordningen, läs mer på: specialistutbildning.
Evidensbaserade metoder
Evidens för psykologisk behandling tar sin utgångspunkt i dels vetenskapliga studier av metoders effektivitet, studier som jämför en behandling med ingen behandling eller en annan behandling, och dels i hur väl förankrad behandlingen är i psykologins grundområden. Med grundområden menas då områden som; perception, kognition, inlärningspsykologi, utvecklingspsykologi, socialpsykologi m.fl. Evidens är i och med det något som förändras både med ökade kunskaper inom psykologins grundområden och ytterligare studier av behandlingars effektivitet.
Idag ligger tyngden av evidens inom det breda fält som benämns Kognitiv Beteendeterapi (KBT). Av det skälet kommer vi till momentet klientarbete i första hand rekrytera handledare med den inriktningen. Kursen Psykologiska Behandlingsmetoder (arbete vid mottagningen, samt utbildning i behandlingsmetoder) innehåller dock både a) seminarier och utbildning i specifika KBT-analyser och behandlingsmetoder, b) seminarier och utbildning som kopplar samman analys och behandling med psykologins grundområden och c) seminarier som breddar perspektivet till exempel mot Interpersonella eller psykodynamiska perspektiv på analyser, problemområden och behandling. Vi vill betona evidensförankring och utbilda psykologer som är rustade för att värdera existerande och kommande vetenskapliga evidens, som kan kommunicera över teorigränser och är kapabla att inkorporera nya evidensbaserade metoder i sin repertoar.
Psykologmottagningen
I hus P på campusområdet finns en våning reserverad för den mottagning som utgör basen för klientarbetet och kursen Psykologiska Behandlingsmetoder. Vid mottagningen kommer vi ta emot klienter med lättare psykiatriska problem, eller med hälsopsykologiska/beteendemedicinska frågeställningar, mot en lägre patientavgift. Verksamheten här är planerad att börja år 2011-2012.
Studeranderådet
Studeranderådet väljs av och företräder utbildningens studenter i frågor som rör utbildningens kvalitet och upplägg, samt ser till att det finns studeranderepresentanter i olika fora där utbildningen berörs. Studeranderådet har också en studiesocial grupp som ansvarar för sittningar och andra sociala aktiviteter.
»» Läs mer om avdelningen för psykologi
