Med folkhälsa avses det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen. Riksdagen har beslutat om nationella folkhälsomål som ska vara vägledande för folkhälsoarbetet i Sverige. För att kunna omsätta de nationella folkhälsomålen i praktiken kommer det att behövas en bred folkhälsokompetens inom olika sektorer och yrkesgrupper.
Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa, det man kallar hälsans bestämningsfaktorer. Genom att se mönster i ohälsa och sjuklighet mellan olika befolkningsgrupper, exempelvis sociala grupper, åldersgrupper och kön ökar förståelsen för orsakerna och därmed möjligheterna att främja hälsa och förebygga ohälsa. Åtgärder kan både vara inriktade mot att skapa gynnsamma förutsättningar i den sociala och fysiska miljön samt rikta sig till individer och grupper för att öka medvetenheten om sambanden mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsovetenskapen studerar även hälso- och sjukvårdens effektivitet liksom olika hälsopolitiska åtgärders effekter samt folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper.
Fristående kurser som erbjuds i ämnet:
-
Folkhälsovetenskap GR (A), Introduktion till folkhälsovetenskap, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap GR (A), Folksjukdomar, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap GR (A), Hälsans bestämningsfaktorer, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap GR (A), Våld i nära relationer, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap AV, Vetenskapligt arbete, 15 hp
-
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
-
Folkhälsovetenskap AV, Individuell ämnesfördjupning, 7,5 hp
