Syfte

Kursen syftar till att ge en introduktion till religionsfilosofiska frågeställningar med särskild vikt vid hur religionsfilosofiska diskussioner kan bedrivas över religionsgränserna. Fornnordisk religion och dess receptionshistoria introduceras. Forntidens religioner introduceras med särskild vikt vid hur de påverkats av olika historiska kontexter. Vidare syftar kursen till att orientera om nya religiösa fenomen i dagens Sverige, hur äldre tiders religion används i dessa samt hur dessa kan analyseras utifrån olika sociologiska perspektiv. Teoretiska och metodologiska perspektiv fördjupas och breddas samt appliceras i form av ett kortare arbete som genomförs med viss självständighet.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska den studerande ha tillägnat sig färdighet i att
- med viss självständighet använda religionsvetenskapliga teorier och
metoder
- med viss självständighet genomföra en kortare religionsvetenskaplig
undersökning
- på ett pedagogiskt sätt skriftligt och muntligt presentera religionsveten-
skapligt relevanta problemställningar
- visa grundläggande kännedom om för religionsfilosofin centrala
frågeställningar, såväl ur västliga som östliga traditioners perspektiv
- identifiera centrala motiv i fornnordisk religion och dess receptionshistoria
och med viss självständighet analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga
teorier
- identifiera centrala fenomen inom forntida religioner och med viss
självständighet analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga teorier
- identifiera centrala motiv i nyare religiösa strömningar i dagens Sverige
och med viss självständighet analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga
teorier
- identifiera religioners legitimeringsstrategier och med viss självständighet
analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga teorier

Innehåll

Delkurs 1, Introduktion i religionsfilosofi, 7 hp.
Kursen innehåller en introduktion till religionsfilosofiska frågeställningar. Problemställningar från såväl östliga som västliga traditioner studeras. Dessutom analyseras hur perspektiv från olika religioner kan diskuteras på ett traditionsöverskridande sätt. På så vis tillämpas kunskaper om världsreligionerna från grundkursen och fördjupas med nya perspektiv och frågeställningar.

Delkurs 2, Introduktion till fornnordisk religion och dess receptionshistoria, 6 hp.
Kursen itroducerar centrala motiv i fornnordisk religion. De teoretiska perspektiven fördjupas genom ett studium av hur receptionen av fornnordisk religion präglat idéströmningar från romantiken och framåt.

Delkurs 3, Forntidens religioner, 2 hp.
Kursen innehåller en orientering om forntida religioner. Särskild vikt läggs vid hur forntida religioner kan analyseras utifrån olika historiska kontexter.

Delkurs 4, Nyare religiösa fenomen i dagens Sverige, 7,5 hp.
I kursen presenteras religionssociologiska perspektiv på religion i dagens Sverige. Särskild vikt läggs vid studiet av interaktionen mellan minoritets- och majoritetsreligion samt institutionaliserad och ickeinstitutionaliserad religion. Studiet av nyare religiösa fenomen förutsätter kunskap om äldre religion för att möjliggöra identifiering av hur receptionen av dessa fungerar identitestuppbyggande och legitimerande i nyare religiösa yttringar i dagens Sverige. På så sätt tillämpas och fördjupas kunskaper från grundkursen och tidigare delkurser vid studiet av nyare religiösa fenomen samt berikas med nya teoretiska perspektiv.

Delkurs 5, uppsats, 7,5 hp.
Kursen består av ett religionsvetenskapligt uppsatsarbete om cirka 20 sidor. Särskild vikt läggs vid övning i muntlig och skriftlig framställning, främst på svenska men även på engelska.

Behörighet

För tillträde till kursen krävs minst 22,5 hp från Religionsvetenskap GR (A), 30 hp.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och gruppövningar.

För den nätbaserade kursern gäller att kursinnehållet bearbetas vid webbseminarier. Tillgång till internetuppkoppling, dator och headset är därför nödvändig.

Examination

För delkurs 1-4 gäller följande examinationsform: För att främja progressionen samt öka de tillägnade kunskapernas och färdigheternas befästande används en processuell examinationsform. Uppgifterna bearbetas först skriftligt och redovisas för läraren som ger återkoppling. Detta steg är inte betygsgrundande för att studenten inte ska avstå från att komma med förslag och reflektioner. Därefter bearbetas samma problemställning i form av seminarium. Slutligen fördjupas bearbetningen genom en skriftlig framställning som betygsätts. I det avslutande skriftliga momentet uppmuntras studenten att reflektera över vilken progression som uppnåtts från det första skriftliga utkastet till den sista bearbetningen. På så vis uppövas en medvetenhet om vikten av kontinuerligt arbete i varierande form. Denna reflektion är i sig viktig för det framtida yrkeslivet. Om en student uteblir från ett seminarium krävs inlämnande av kompensationsuppgift.

För delkurs 5 gäller följande examinationsform: Examinationen består av författandet av en religionsvetenskapligt grundad uppsats på cirka 20 sidor. Denna ska presenteras och försvaras muntligt vid ett seminarium. Vidare ska studenten granska en uppsats och presentera sina synpunkter vid ett seminarium. Kvaliteten i såväl försvaret av den egna uppsatsen som i granskningen av en annan uppsats samt övrigt aktivt seminariedeltagande påverkar betyget.


Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dess provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det (högskoleförordningen). Ansökan om att få en ny examinator utsedd skall vara skriftlig och ställs till den instans som utser examinator.
Att delta i prov i betygshöjande syfte, s k plussning, är inte tillåtet vid Mittuniversitetet

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur

Obligatorisk litteratur
Moment 1
Religionsfilosofi: Ytterligare artiklar eller källtexter om cirka 150 sidor kan tillkomma.
Kommentar: ca 150 s.Peterson, Michael, William Hasker, Bruce Reichenbach and David Basinger, Förnuft och tro. En inledning till religionsfilosofin, Nora, Nya Doxa, 1997
Kommentar: 310 sidor. (Reason and Religious Belief. Oxford: Oxford University Press, 1991)Siderits, Mark, Buddhism as Philosophy - An Introduction, Burlington, Ashgate Publishing Limited, 2007
Kommentar: 215 sidor.Moment 2
Andrén, Anders m fl, Myter om det nordiska: mellan romantik och politik, Lund, Nordic Academic Press, 2001
Kommentar: Cirka 100 av 189 sidor studeras.Jochens, Jenny, Women in Old Norse society Ithaca, New York, Cornell Univ. Press, 1995
Kommentar: 266 sidor.Steinsland, Gro, Fornnordisk religion, Stockholm, Natur och kultur, 2007
Kommentar: 568 sidor.Moment 3
Näsström, Britt-Mari, Forntida religioner, Lund, Studentlitteratur, 2003
Kommentar: 298 sidor.Moment 4
Chopra, Deepak, Valfri titel av författaren
Kommentar: 244 sidor.Furuseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Malmö, Liber, 2005
Kommentar: 308 sidor.Hammer, Olav, På spaning efter helheten: New Age, en folktro?, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1997
Kommentar: 361 sidor.Roald, Anne Sofie, Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter, Göteborg, Daidalos, 2009
Kommentar: 241 sidor.Moment 5
Kompendium om uppsatsskrivning. Tillhandahålls av institutionen.

Övrig information