Syfte

Kursen syftar till att dels ge en fördjupad presentation av den politiska demokratins samhälleliga kontext och utveckling från 1860 till idag, dels att utifrån ett historiedidaktiskt perspektiv diskutera och problematisera historiebruk, konstruktion och rekonstruktion av den demokratiska utvecklingen och till den kopplade teman.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Delmoment 1
- relatera det nutida moderna samhällets demokratiska utveckling till företeelser och processer i det förflutna.
- analysera historiska sammanhang och processer av betydelse för den politiska demokratiska utvecklingen i Sverige och Europa.
Delmoment 2
- redovisa fördjupade kunskaper om historiedidaktiska begrepp och teorier samt visa insikt i hur man praktiskt tillämpar denna kunskap i sin yrkesutövning.
- uppvisa färdigheter i att relatera de inhämtade kunskaperna om demokratins utveckling till den praktiska verksamheten som lärare
- uppvisa färdigheter i att tillämpa historiedidaktiska perspektiv och metoder för bedömning och betygsättning med utgångspunkt från skolans nya styrdokument
- reflektera över sitt eget förhållande till det förflutna och därigenom förvärva verktyg för att kunna stimulera och fördjupa elevernas historiemedvetande.
Delmoment 3
- samla in, kritiskt värdera och metodiskt bearbeta källmaterial
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över historievetenskapliga och/eller historiedidaktiska perspektiv och forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen i historieämnet
- uppvisa förmåga att beskriva och bedöma egna och andras texter

Innehåll

Kursen består av tre (3) moment:
1. Ämnesteoretisk kunskap om demokratins utveckling i Sverige och Europa, 7.5 hp. I momentet ges en fördjupad presentation av den politiska demokratins samhälleliga kontext - med dess sociala och ekonomiska förutsättningar från 1860 till idag. Hur ska vi förstå – och förklara – demokratiseringsprocessen, rösträttsreformerna och parlamentarismens utveckling i Sverige och Europa? Hur skall vi förstå – och förklara - hoten mot den politiska demokratin? Bedömning av studentens kunskaper sker via seminarium och PM-skrivande och/eller salstenta.
2. Historiedidaktiska perspektiv på demokratins utveckling, 7.5 hp. I momentet behandlas teoretiska aspekter på konstruktion och rekonstruktion av den demokratiska utvecklingen, det historiedidaktiska bruket av dessa i utvecklandet av historiemedvetande, kollektivt minne och identitet (historiebruk). I momentet övas även studenten i att utifrån skolans nya styrdokument bedöma och betygsätta. Examination via seminarium och PM- skrivande.
3. Uppsats, 15 hp. I detta moment skall studenten producera en större vetenskapligt dokumenterad uppsats inom det ämnesteoretiska fältet (demokratins utveckling), företrädesvis utifrån ett historiedidaktiskt problemområde. Därutöver skall studenten opponera vid ett uppsatsseminarium och aktivt delta i diskussioner kring andra seminariedeltagares arbeten. Examination sker genom bedömning av uppsatsen, opposition och seminariearbetet i övrigt.

Behörighet

Historia GR (A), 30 hp och Historia GR (B), 30 hp.
Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/fortbildning

Den som söker till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Samtliga föreläsningar och seminarier sker via nätet.

Examination

Delmoment 1: Examinationen sker via skriftlig tentamen samt muntligen via seminarium.

Delmoment 2: Examinationen sker via skriftlig tentamen samt muntligen via seminarium.

Delmoment 3: Examination sker genom bedömning av uppsatsen, opposition och seminariearbetet i övrigt.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur

Obligatorisk litteratur
Jönsson, Christer, Rösträtten 80 år. Forskarantologi, Sthlm 2001
Kommentar: Valda delar, c:a 100 s.Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.),, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Lund 2009
Kommentar: Valda delar, c:a 300 s.Karvonen, Lauri, Demokratisering, Lund 1997
Kommentar: 125 s.Lewin, Leif,, Ideologi och strategi. Svensk politik under 130 år, Sthlm 2002
Kommentar: 460 s.Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000, Sthlm 2001
Kommentar: c:a 300 s.Möller, Tommy, Svensk politisk historia. Strid och samverkan under tvåhundra år, Lund 2011
Kommentar: 345 s.Nydahl, Erik, I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 (Mid Sweden University Doctoral Thesis, 100)
Kommentar: Tillgänglig som elektronisk resursZander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte, Lund 2001
Kommentar: Valda delar, c:a 300 s.Härtill kommer c:a 300 sidor fördjupningslitteratur

Övrig information

Målgrupp är lärare som enligt sin examen är behörig att undervisa på gymnasiet och som undervisar i historia men saknar behörighet i ämnet.