Wayback Machine
«JUNI DEC. FEB. »
Previous capture 20 Next capture
2011 2012 2014 »
10 captures
29 juni 12 - 6 mars 14
sparklines
Close Minimize Help
Wayback Machine
Gå till innehåll
    • Student
    • Anställd
    • Alumn
    • Press
    • Bibliotek
    • LRC
    • Helpdesk
    • Kontakt
    • Logga in
To start page
https://www.miun.se/sv/Bloggportalen/forskarbloggen/Gunnar-Berg/
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om Mittuniversitetet
Start / Bloggportalen / Forskarbloggen / Berg, Gunnar
Bloggportalen
    • Rektors blogg
    • Studentbloggen
    • Forskarbloggen
      • Berg, Gunnar
      • Berggren, Cathrine
      • Bertell, Maths
      • Bjärtå, Anna
      • Borglund, Erik
      • Jaldemark, Jimmy
      • Jonsson, Bege
      • Lexhagen, Maria
      • Lindström Leo, Ingrid
      • Lundberg, Christine
      • Söderberg, Eva
Berg, Gunnar
Lyssna

Gunnar Berg

Gunnar Berg bloggar oftast om skolan, skolutveckling, skolledarskap och lärarskap, bildning, utbildning och liknande områden.

Skolorganisation och skolkultur 5: Institution och organisation som innehåll och form

Frirumsteorin öppnar för att skolan som institution i samhället och skolor som enskilda organisationer kan betraktas såväl var för sig som i ett och samma sammanhang. Vad kan då detta innebära närmare bestämt?      Om skolan som institution granskas innehållsligt eftersträvas att blottlägga och kritiskt granska de uttalade och outtalade uppdrag som i vid bemärkelse ligger till grund för skolans historiska och nutida verksamhet, och ytterst för skolans existens i samhället. Innehållet i skolan...

0  Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 4: Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar

Formell organisation är nyckord i traditionell rationalistisk organisationsteori. Enkelt uttryckt står detta för att organisationer skapas av sina huvudmän som rationella verktyg för att genomföra en verksamhet som till innehållet ligger i linje med huvudmannens intressen. Kommunikation mellan huvudman och organisationens verkställande nivå upprätthålls i huvudsak i form av utarbetade regelsystem.      Sociologen Bengt Abrahamsson har moderniserat den traditionella rationalistiska...

0  Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 3: Spelregler, spelplan, spel, spelare, domare och lagledare

Som framgick av föregående blogginlägg är ambitionen med frirumsteorin att den är användbar som verktyg för att analysera samhälleliga företeelser som knyter an till såväl skolans verksamhet i stort som enskilda skolors vardagsarbete. Med lagspel som metafor kan detta belysas så här:      Spelregler utgör grunden för (lag) spel som genomförs på spelplaner och övervakas av domare . Spelets huvudaktörer är spelarna. Men även supportrarna är väsentliga intressenter såtillvida att de visar intres...

1  Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras med frirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet.        Avhandlingarna Skolan som organisation från 1981 och Att förstå skolan från 2003 utgör...

0  Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 1: Från beskrivning till analys

Syftet med forskningen som jag varit engagerad i sedan i mitten av 1970-talet är att utveckla en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Kravet på teorin – vanligtvis benämnd frirumteorin – är att den ska kunna fungera som analysverktyg för att tränga in i och öka förståelsen för den verksamhet som fullgörs av skolan som inrättning i samhället och det arbete som utförs av enskilda skolor . För att åtminstone antyda vilken relevans som teorin kan ha i förhållande till...

0  Kommentarer:

Lärare som ledare 11: Från lärares ledarskap till skolor som organisationer

Med detta inlägg avslutar jag för denna gång serien av bidrag om  Lärare som ledare . För en mer utförlig genomlysning av detta område hänvisas till den nyutkomna boken  Lärare som ledare – i och utanför klassrummet  (red: Berg, Sundh & Frank, Studentlitteratur, 2012).     Boken innehåller 17 bidrag skrivna av 19 författare och vi som medverkar gör vårt bästa att utifrån klassiska didaktiska grundfrågor som  varför, vad  och  hur  vända och vrida på den problematik som har med lärares ledarsk...

2  Kommentarer:

Lärare som ledare 10: Lärares och rektorers ledarskap

Som togs upp i blogginlägget Lärare som ledare 8 domineras i dagsläget den statliga styrningen av skolan av centraliserad resultatstyrning . Detta öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg etc. står i förgrunden för det vardagliga arbetet. Att uppnå resultat förutsätter självfallet att någon form av pedagogisk process genomförs, och den samlade problematik som lärare därmed har att hantera i sitt yrkesutövande har dels att göra med de resultat som ska uppnås, dels de processer...

0  Kommentarer:

Lärare som ledare 9: Tillbaka till frågan om katederundervisning

I blogginlägget Lärare som ledare 7 om karismatiskt ledarskap knöt jag bl.a. an till en essäistisk DN-artikel av Lena Andersson. I detta inlägg kommer jag att utgå från en annan av hennes texter, nämligen Till katederundervisningens försvar (i boken Förnuft och högmod , Natur & Kultur, 2011) där hon talar sig varm för katederpedagogikens överlägsna förtjänster som undervisningsmetod.     Anderssons resonemang grundas på personliga erfarenheter; under sin skoltid avskydde hon (i fallande skala...

1  Kommentarer:

Lärare som ledare 8: Lärares kombinerade klassrums- och skolorienterade ledarskap

Dagens i huvudsak resultatstyrda skola öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg, kvalitetskontroll etc står i förgrunden för det professionella yrkesutövandet. En konsekvensanalys av vad den resultatstyrda skolan innebär för läraryrket, leder emellertid inte enbart fram till slutsatser om vad lärare (enligt gängse marknadsterminologi) förväntas leverera till samhället. Väl så väsentliga i sammanhanget är de processer som leder fram till de uppnådda resultaten. Det är i första...

2  Kommentarer:

Lärare som ledare 7: Karismatiskt ledarskap

Enligt ordboken betyder karisma ungefär lyskraft. Ett karismatiskt ledarskap bottnar i att dominans och maktutövande i väsentliga avseenden grundas på ledarens personliga utstrålning.       I en essä i Dagens Nyheter den 22 oktober 2011 fångar Lena Andersson in några betydelsefulla aspekter av karismatiskt ledarskap. Som exempel lyfter hon bl.a. fram Carl Bildts förmåga att med retorisk skicklighet och goda sakkunskaper, kryddad med en understundom arrogant framtoning, skickligt desarmera...

0  Kommentarer:

Senast uppdaterad: den 14 december 2012 15:36
Uppdaterad av: bennil
Innehållsansvarig: info@miun.se

Arkiv

  • 2012
    • december
    • november
    • oktober
    • september
    • augusti
    • juni
    • maj
    • april
    • mars
    • februari
    • januari
  • 2011
    • december
    • november
    • oktober
    • september
    • augusti
    • juni
    • maj
    • april
    • mars
    • februari
    • januari

PRENUMERERA

 

RSS » Gunnars blogg som RSS

RSS » Läs mer om RSS

Rss via e-post » Gunnars blogg som e-post

 

 

Mest lästa sidor

  • Alla tiders managementbok
  • Skolans uppdrag 12: Fråga: Vad är bildning? Svar: Vetande, vett, hut och hållning!
  • Lärare som ledare 9: Tillbaka till frågan om katederundervisning
 
Gunnar Berg

Om mig

Namn: Gunnar Berg

Befattning: Professor i pedagogik på Institutionen för utbildningsvetenskap

 

Forskningsinriktning:  Skolforskningen som jag sedan i mitten av 1970-talet är engagerad i är knuten till frirumsteorin som vilar på att stat och samhälle sätter gränser – och skapar frirum – för enskilda skolors arbete. Som en följd av samhälleliga maktförhållanden är gränserna mångtydiga vilket öppnar för en komplexitet i fråga om skolans uppdrag, verksamhet, ledning och effekter i samhället. Skolors lokala utveckling är mot denna bakgrund en fråga om att i det vardagliga arbetet upptäcka och erövra det tillgängliga frirummet.


FORSKARBLOGGEN

  • 2012-12-19
    Happy Holidays from TwilightAcademy!
  • 2012-12-19
    Skolorganisation och skolkultur 5: Institution och organisation som innehåll och form
  • 2012-12-14
    Gästundersökningar och Åre på sommaren
  • 2012-12-12
    IT'S IMPORTANT THEY SAY, BUT WHO'S PICKING UP THE TAB?

 

REKTORS BLOGG

  • 2012-12-14
    Universitetsstyrelsen 12 december
  • 2012-12-11
    Skolans resultat
  • 2012-12-10
    Humboldt och Högskolan i Borås

Tel: +46 771 975  000 | info@miun.se |  Lediga jobb  |  Om webbplatsen  |  Webbshop  | Twitter  |   Facebook  |  MIUN play  |  RSS  |  Bloggportalen 

Säkerhetsportalen Säkerhetsportalen