Gunnar Berg

Gunnar Berg bloggar oftast om skolan, skolutveckling, skolledarskap och lärarskap, bildning, utbildning och liknande områden.

Skolorganisation och skolkultur 9: Skolor som uni- och multiprofessionella organisationer

Föregående blogginlägg handlade om hur enskilda skolor som organisationer kan beskrivas och förstås som enskilda enheter som agerar inom ramen för skolan som institution i samhället. En enskild skolorganisation kan indelas i olika sfärer, en professionell, en byråkratisk/administrativ och en tvångssfär. I detta inlägg ska vi titta närmare på den professionella sfären , d.v.s. den del av en skolorganisation som uppmärksammar de anställda. Skolors professionalism kan bedömas i spännvidden...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 8: En skolorganisations olika sfärer – en introduktion

När skolan som institution uppmärksammas kommer, som tagits upp i tidigare blogginlägg, skolan som inrättning i samhället med sina uppdrag och styrsystem i blickpunkten. I detta och några kommande inlägg kommer jag emellertid tillfälligt att lämna skolan som institution för att, med frirumsteorin som grund, koncentrera resonemangen på enskilda skolor som organisationer . Den grekiska ursprungsinnebörden av ordet organisation är ungefär redskap, medel eller verktyg för att få ett arbete...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 7: Frirumsteorin – en sammanfattning så långt…

De yttre gränserna för en tillåten skolverksamhet regleras av den styrning som stat och samhälle utövar gentemot skolan som institution i samhället . Styrningen pekar ut skolans uppdrag och är till innehållet av ideologisk, juridisk och ekonomisk art. I pluralistiska samhällen, som det svenska, är emellertid skolans politiska styrning komplex och mångtydig. Detta medför att frågan var de yttre gränserna egentligen går för skolans samlade åtaganden i samhället inte låter sig besvaras...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 6: Skolinstitutionen som moraliskt frirum

Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet, minskar samhälleliga transaktionskostnader och fungerar som vägledning och rättesnören för mänsklig samvaro. Han hävdar vidare att rättssäkra institutioner är en förutsättning för samhällens varaktighet och utveckling över tid. Skolan är en statlig institution vars uppdrag i samhället inte enbart handlar om barns och ungdomars utbildning och bildning, utan äv...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 5: Institution och organisation som innehåll och form

Frirumsteorin öppnar för att skolan som institution i samhället och skolor som enskilda organisationer kan betraktas såväl var för sig som i ett och samma sammanhang. Vad kan då detta innebära närmare bestämt? Om skolan som institution granskas innehållsligt eftersträvas att blottlägga och kritiskt granska de uttalade och outtalade uppdrag som i vid bemärkelse ligger till grund för skolans historiska och nutida verksamhet, och ytterst för skolans existens i samhället. Innehållet i skolan...

2 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 4: Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar

Formell organisation är nyckord i traditionell rationalistisk organisationsteori. Enkelt uttryckt står detta för att organisationer skapas av sina huvudmän som rationella verktyg för att genomföra en verksamhet som till innehållet ligger i linje med huvudmannens intressen. Kommunikation mellan huvudman och organisationens verkställande nivå upprätthålls i huvudsak i form av utarbetade regelsystem. Sociologen Bengt Abrahamsson har moderniserat den traditionella rationalistiska...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 3: Spelregler, spelplan, spel, spelare, domare och lagledare

Som framgick av föregående blogginlägg är ambitionen med frirumsteorin att den är användbar som verktyg för att analysera samhälleliga företeelser som knyter an till såväl skolans verksamhet i stort som enskilda skolors vardagsarbete. Med lagspel som metafor kan detta belysas så här: Spelregler utgör grunden för (lag) spel som genomförs på spelplaner och övervakas av domare . Spelets huvudaktörer är spelarna. Men även supportrarna är väsentliga intressenter såtillvida att de visar intres...

1 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras med frirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet. Avhandlingarna Skolan som organisation från 1981 och Att förstå skolan från 2003 utgör...

0 Kommentarer:

Skolorganisation och skolkultur 1: Från beskrivning till analys

Syftet med forskningen som jag varit engagerad i sedan i mitten av 1970-talet är att utveckla en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Kravet på teorin – vanligtvis benämnd frirumteorin – är att den ska kunna fungera som analysverktyg för att tränga in i och öka förståelsen för den verksamhet som fullgörs av skolan som inrättning i samhället och det arbete som utförs av enskilda skolor . För att åtminstone antyda vilken relevans som teorin kan ha i förhållande till...

0 Kommentarer:

Lärare som ledare 11: Från lärares ledarskap till skolor som organisationer

Med detta inlägg avslutar jag för denna gång serien av bidrag om Lärare som ledare . För en mer utförlig genomlysning av detta område hänvisas till den nyutkomna boken Lärare som ledare – i och utanför klassrummet (red: Berg, Sundh & Frank, Studentlitteratur, 2012). Boken innehåller 17 bidrag skrivna av 19 författare och vi som medverkar gör vårt bästa att utifrån klassiska didaktiska grundfrågor som varför, vad och hur vända och vrida på den problematik som har med lärares ledarsk...

2 Kommentarer:

Senast uppdaterad: den 7 januari 2013 11:10
Uppdaterad av: bennil
Innehållsansvarig: info@miun.se

PRENUMERERA

» Gunnars blogg som RSS

» Läs mer om RSS

Rss via e-post » Gunnars blogg som e-post

Mest lästa sidor

Om mig

Namn: Gunnar Berg

Befattning: Professor i pedagogik på Institutionen för utbildningsvetenskap

Forskningsinriktning: Skolforskningen som jag sedan i mitten av 1970-talet är engagerad i är knuten till frirumsteorin som vilar på att stat och samhälle sätter gränser – och skapar frirum – för enskilda skolors arbete. Som en följd av samhälleliga maktförhållanden är gränserna mångtydiga vilket öppnar för en komplexitet i fråga om skolans uppdrag, verksamhet, ledning och effekter i samhället. Skolors lokala utveckling är mot denna bakgrund en fråga om att i det vardagliga arbetet upptäcka och erövra det tillgängliga frirummet.

FORSKARBLOGGEN

2013-02-18
Skolorganisation och skolkultur 9: Skolor som uni- och multiprofessionella organisationer
2013-02-07
Records In the Cloud
2013-02-04
Skolorganisation och skolkultur 8: En skolorganisations olika sfärer – en introduktion
2013-02-01
The Long and Bloody Birth of a Vampire (Tourism Article)

REKTORS BLOGG

2013-02-19
Universitetsstyrelsens beslut om överflyttning av verksamhet från Härnösand till Sundsvall
2013-02-11
Sundsvall och Östersund nästa?
2013-02-11
Framtiden för högskolesektorn

Gunnar Berg

Arkiv

Om mig