Höga vattenflöden negativt för flodkräftan

Under perioden 1963 till och med 1990 samlade Fiskeriverket in data från kräftfisket i älven Ljungan i Västernorrland för att fastställa den ekonomiska skada som fiskerättsägare förorsakades i samband med ett kraftverksbygge.

I en avhandling vid Mittuniversitetet har materialet använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar kräftfångstens storlek på lång sikt och hur fångsten påverkades av en kraftverksutbyggnad.

- Storleken på fångsten påverkades främst av tidigare års fångststorlek; stor fångst föregående år innebar mindre fångst nästa år. Ett milt vinterklimat innebar på lång sikt, sex år, bättre fångster, medan höga vattenflöden under höst och vår, några år före fångsttillfället innebar sämre fångster, säger Jenny Zimmerman, doktorand vid Mittuniversitetet.

Större förändringar i flodkräftornas livsmiljö i form av kraftigt reducerade vattenflöden var också negativt för fångsterna. Flodkräftan är akut hotad i Sverige främst på grund av kräftpest. I Ljungan dog beståndet ut i slutet av 90-talet. En återintroduktion har genomförts och flodkräftan finns åter i älven.

- Trots att Ljungan ligger i norra kanten av flodkräftans utbredningsområde har kräftorna för närvarande en kroppstillväxt som är nära den maximala som uppmätts, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten pekar på ett antal råd för ett hållbart kräftfiske i Ljungan och andra nordliga vattendrag.

• Övervaka stammens utveckling och vattenflödet i maj och oktober. 
• Använd övervakningsresultat för att begränsa antalet tillåtna fiskedagar och burar.
• Samla data om fångststorlek och omfattning av fisket. Använd detta för att utvärdera fiskets hållbarhet.
• Stärk stammens uppbyggnad genom att spara reproduktiva honor, inför en storleksgräns på 10 cm och säkra möjligheter till gömslen för mindre kräftor.