Tre terminer
Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om införandet av ett tre-terminerssystem för att erbjuda studenter en möjlighet att läsa "snabbare" och också för att minska den undanträngningseffekt som sommarjobbs-sökande studenter kan ha på andra ungdomar utan universitetsutbildning. Samtidigt säger man att detta skulle ge en möjlighet till en tryggare försörjning för studenterna eftersom de då skulle kunna få studiemedel även för sommarperioden.
Det är ett intressant förslag. Sommaruniversitetet är hos oss viktigt och vi är ett av de största lärosätena i landet vad gäller utbud under sommaren. Studenterna är dels sådana som snabbar på sin utbildning men också sådana som kompletterar sin utbildning eller personer utan annan koppling till universitetet som passar på att ta till sig ny kompetens som "livslångt lärande". Alla dessa grupper är viktiga och bland de finns även personer som "prövar på" högskolestudier under sommaren och som kan komma tillbaka vid ett senare tillfälle för en längre utbildning. Det är bra att uppmärksamma den resurs som sommaruniversitetet utgör!
Men att införa ett tre-terminers-system fullt ut är en aning mer komplicerat. Runt om i världen finns alla möjliga terminsindelningar. Två terminer, tre terminer (trimester), fyra terminer (quarters) och varianter inom varje kategori med ett totalt antal studieveckor som varierar kraftigt mellan olika länder och system. I USA är inte quarter-systems ovanliga där studenterna har tre läsperioder (eller quarters) från tidig höst till sen vår och sedan ett valfritt summer quarter. De finns också de som har två terminer och en kort termin mitt i vintern eller i början av sommaren. Det är klart att det går att ändra terminsindelning även i Sverige om man skulle vilja göra det.
Frågan är väl närmast vilket problem en sådan reform skulle lösa. Att gå från våra två terminer till tre fullvärdiga terminer skulle innebära att vi behöver rucka på hela läsårsplaneringen för att få "plats" med en tredje termin. Det skulle påverka praxis och policies på alla möljiga håll inom universiteten men också i gemensamma system, för studiemedel och budgethantering med mera. Saken har också utretts tidigare och övergetts. Det finns även en del internationella hänsyn att ta när det gäller vad som är att betrakta som "heltidsstudier" i det internationella umgänget. Icke helt oväsentligt. Man kan naturligtvis ändra terminsindelningen oavsett alla bekymmer om det som åstundas med förändringen står i rimlig proportion till den förändringskostnad som det också innebär. Så betraktat tycker jag inte att ett treterminers-system fullt genomfört är en förändring som motiverar en så stor förändring som det skulle innebära.
Däremot skulle det vara relativt sett enklare, och behövligt, att erkänna sommarkurser som en egen termin och arbeta in det i våra system som, t.ex. en studieperiod som kan omfatta 7,5 eller 15 hp, dvs maximalt motsvarande en halv av våra nuvarande terminer (det är nog ungefär så s tänker skulle jag tro). Om det innebär att vi "flyttar" studenter från höst och vår till sommaren så blir det dock ett sorts nollsummespel där våra insatser för samma mängd studenter enbart ökar. Det är knappast en rimlig reform. S förslår 30 nya miljoner till sommarterminen vilket väl då får anses utgöra en fingervisning om volymerna. Om man räknar med en snittkostnad på runt 70.000 per HST så skulle det räcka till ett par tusen studenter fler i hela landet om de läser 15 hp över sommaren.
Ett intressant förslag som kanske kan vara en viktig del i att erkänna sommaruniversitetet som en viktig uppgift för lärosätena men å andra sidan är det kanske inte den mest viktiga och åtråvärda reformen för högskolesektorn i det läge vi just nu befinner oss. Förhoppningsvis är detta inte (s) stora flaggskeppsreform på det högskolepolitiska området.
http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Steg-mot-ett-treterminssystem/
