Länge var litteraturvetenskap detsamma som litteraturhistoria och poetik, vilket innebar att man hade skönlitteraturen som objekt, beskrev dess historia och hur den fungerade. Det gör vi fortfarande, men vi har även krånglat till det på ett intressant sätt genom det som kan kallas för teoretiseringen av ämnet. Den centrala plats ämnet intar på ett internationellt plan när det gäller utvecklingen av teori och forskning inom områden som exempelvis genus och postkolonialism vittnar om detta.

Teori

Betydelsen av det teoretiska genombrottet består i att vetenskapen blivit medveten om vikten av att förstå hur man förstår, det vill säga att det perspektiv man som forskare har också har betydelse för vad man ser. Man kan säga att forskning tidigare till stora delar sett det som vita, heterosexuella och välutbildade män sett, och att detta betraktats som objektiv vetenskaplig kunskap eftersom det enbart varit vita, heterosexuella och välutbildade män som sysslat med forskning. Teoretisk medvetenhet innebär att man i all forskning inte enbart ska studera objektet utan också reflektera över hur man studerar det. 

För att ge några prov på vad detta innebär så kan vi lista några teoretiska infallsvinklar som haft betydelse inom litteraturvetenskapen, och ytterst kortfattat försöka formulera vad de står för:

Genus
Vårt kön har betydelse för hur vi tänker, läser och bedriver vetenskap.
Även kunskap präglas alltid av maktrelationer.

Postkolonialism
Naturligtvis har den koloniala historien och dess spår i dagens värld betydelse för vilka böcker du läser och hur du läser dem. Återigen handlar det också om makt.

Queer
Det gäller inte bara att se hur normer och makt fungerar, det gäller också att bryta upp dem, göra annorlunda 

Barn- och ungdomslitteratur
Vad är centralt? Vad är marginellt? Hur fungerar litteratur som riktar sig till barn och ungdom? Vad kan det ha för betydelse att en text riktar sig till barn? Är det begränsande för författaren, kan det vara något produktivt? Kan man skriva om vad som helst för barn? Kan man tala om en särskild barnlitterär estetik? På vilket sätt konstrueras bilden av barn, och barndomen, i texter för barn? Hur fungerar text- och bildrelationer i bilderböcker och illustrerade barnböcker? Vad skiljer ungdomsböcker från böcker som lanseras för ”unga vuxna”?

Dekonstruktion
Att verkligen läsa noggrant är att utsätta sig för risken att man (eller Vetenskapen) inte kan kontrollera det man läser.

Litteratursociologi
Litteraturen ingår alltid i ett socialt sammanhang. En boks innehåll och form bestäms inte enbart av författaren, utan även av ekonomi, klass, teknisk utveckling, krig och dylikt.

Nykritik
Konsten, och den enskilda litterära texten, är autonom, självständig och fri från att vara nyttig. Den estetiska upplevelsen och förståelsen höjer sig över det begränsade nyttiga förnuftet.

Strukturalism
Identiteter (ett jag, eller ett ord och dess mening, eller…) skapas alltid genom relationen till de andra i ett sammanhang, en struktur. Att förstå ett jag eller en dikt är att se det enskilda i det strukturella sammanhanget.

Poststrukturalism
Som ovanstående, med tillägget: Strukturerna är okontrollerbara och i ständig förändring, samt genomkorsas hela tiden av maktrelationer.

Kanon

Kan man då läsa vad som helst inom ämnet litteraturvetenskap? Svar: Rätt.

Då behöver man inte bry sig om vad som betraktats och betraktas som god litteratur? Svar: Fel.

Kanon står för ”de godkända texterna”, och ”godkända” behöver inte betyda att de äger ett evigt värde, utan att de genom historien gallrats ut som de bästa och mest värdefulla texterna. Och just detta gör dem värda att läsa, för att förstå oss själva, vår värld och vår litteratur idag.

Detta innebär inte att vi ska förhålla oss passiva till kanon. Vi befinner oss i en ständig dialog och kamp med kanon och de utgallringsmetoder som är verksamma, vilket genomgången av teorier ovan visar på. Vi förändrar kanon, vi läser om texterna och varje läsning är en del av förhandlingarna om vilka normer och värderingar som ska gälla. Kanon är historiens sedimentering av värden. Därför finns däri alla de brister som hör den mänskliga historien till – men också allt det som är värdefullt.