I början av 2011 flyttade vi in i nya lokaler, i den nyrenoverade Villa Nybo.

Villa Nybo

Bakgrund och historik

Härnösand förvandlades kring mitten av 1800-talet kraftigt. Det blev en utpräglad borgerlig stad, med ett intensivt förenings- och umgängesliv. Impulserna från omvärlden ökade och man vill nu skapa om stadsbilden, vilket i dag kanske tydligast märks i stadsparken och Nybrogatan, som drogs rakt igenom den gamla stadsbilden.

I änden av Nybrogatan byggde en av stadens mäktiga sitt bostadshus. Det rörde sig om Johan Vincent Liedberg.

Liedberg hade många strängar på sin lyra. Han var från början apotekare och köpte år 1846 apoteket Bävern i Härnösand, vilket han sålde 1873. Då gav han sig in i politiken och var rådman under en längre tid, och några år var han även stadsfullmäktiges ordförande. Under åren 1867-1902 var han verkställande direktör för Norrlands hypoteksförening.

Villa Nybo uppfördes i samband med att han sålde apoteket år 1873. Den hade två flygelbyggnader (1 för besökande släktingar och vänner, 1 som var bagarstuga och bostad för tjänstefolk). När man byggde huset uppfördes stommen med tak däröver av väl utfört timmer ett år, medan huset sedan färdigställdes året efter. Detta gjorde man så att huset skulle hinna torka ordentligt och så att man skulle undvika sprickor. Övervåningen hade 4 stora rum och 4 ”snedskrubbar”, men stod obebodd fram till 1889 då dottern Göta fick sin bostad där.

Åt norr låg stall, foderlador, isbod mm. Åt öster fanns en omfattande köksträdgård (dagens parkeringsplats?). I början av 1900-talet ville man bygga ett nytt folkskoleseminarium i Härnösand. Man köpte då Nybo för 50000 kr av Liedberg, men han och hans hustru bodde kvar där tills de dog några år senare (1904 resp. 1906). Seminariet uppfördes där ladugården låg, medan huvudbyggnaden blev rektorsbostad och expedition. Senare har Nybo också under en tid varit studentkårens lokaler.

Några citat från Tage Hedborg
Rumsindelningen ändrades vid en ombyggnad på 1960-talet. Dessförinnan hade salen en yta på 60 kvm, medan det så kallade förmaket omfattade o. 45 kvm. Bordet i salen rymde 22 middagsgäster! Förutom de ”officiella” rummen fanns också en sängkammare, ett kök där man åt i vardagslag och några andra mindre rum.(1 s.55f; 2 s.50f)(Texten sammanställdes och framfördes av Jan Samuelsson i samband med Riksarkivariens invigning den 12 januari 2011)