De sociala utmaningarna i samhället är många och de är ofta sammankopplade med ökande globalisering. Socialt arbete är ett ämne som är särskilt inriktat på människors utsatthet.

Ämnet socialt arbete är ett sociopolitiskt och globaliserat arbetsfält. Principer om social rättvisa, mänskliga rättigheter, kollektivt ansvar och respekt för olikheter mellan människor är centrala för socialt arbete. Baserad på teorier om socialt arbete, andra samhällsvetenskaper och humaniora syftar socialt arbete till att förbättra människors levnadsvillkor i samhälleliga strukturer. Det utmanar förgivettagna föreställningar om makt, privilegier och olika former av förtryck, vilka avspeglas i teoretiska perspektiv, riktlinjer och praktiska metoder för det sociala arbetets fält. Det sociala arbetets profession har både förstärkt och bekämpat diskriminerande strukturer på nationell och global nivå. Ämnet har en stolt historia av engagemang i och kamp för social rättvisa, solidaritet och gemensam välfärd. Denna tradition har påverkat teoriutveckling, utbildning och värdefulla praktiska färdigheter inom det sociala arbetets globaliserade fält. Forskning, utbildning och praktik i socialt arbete syftar inte enbart till att förstå sociala problem, utan också till att ur ett kritiskt perspektiv analysera orsakerna bakom förekomsten av sociala problem för att avhjälpa dem på lokal och global nivå.

Det sociala arbetets forskning och utbildning handlar om att kritiskt granska och bidra till det sociala arbetets teori och praktik. Olika verksamheter och insatser granskas vad gäller funktion, kvalitet och konsekvenser för dem det berör. Även verksamheter upprättade med positiva avsikter kan reproducera förtryck och skapa social stigmatisering, marginalisering och exkludering. Socialt arbete förtrogen social förändring och social rättvisa är ett vetenskapligt ämne och en profession som måste inkludera kritiska perspektiv i sina olika verksamheter i syfte att ständigt utveckla sina metoder.

Socialt arbete är huvudämne i socionomutbildningen vilken strävar efter att blivande socionomer skall ha kunskaper, färdigheter och förmåga till kritisk självreflektion för att i sin yrkesverksamhet kunna fortsätta det förändringsinriktade arbetet. Tilltagande globalisering och snabbt förändrade lokala förhållanden ställer nya krav på forskning, utbildning och det sociala arbetets praktik och hur vi förstår och avhjälper sociala problem i alltmer globaliserade samhällen, vilket förutsätter kunskap om intersektionen av samhälleliga maktdimensioner som genus, etnicitet och klass i förståelsen av ojämlikhet och sociala problem.