Syfte
Att utreda behovet av rehabilitering och/eller arbetsanpassning för den enskilde samt underlätta för den enskilde att återgå i arbete.

Mål
Genom aktivt arbetsmiljöarbete och förebyggande åtgärder förhindra sjukdomar och arbetsskador. Målet för rehabilitering är att den anställde skall återfå sin arbetsförmåga och möjligheter att återgå till arbetslivet, till i första hand sina ordinarie arbetsuppgifter och i andra hand till anpassade uppgifter. 

Rehabilitering
Arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Dessutom ska arbetskraven anpassas till medarbetarens förutsättningar. Arbetsgivaren ska så tidigt som möjligt anpassa arbetet och rehabilitera medarbetaren tillbaka i arbetslivet. Den anställde själv är den, som bäst känner sina resurser och begränsningar och därmed också sitt behov av rehabiliteringsåtgärder. Det är därför naturligt att medarbetaren medverkar i rehabiliteringsutredningen och lämnar den information som behövs. Medarbetaren har också ansvar att aktivt medverka både när det gäller utredning, planering och genomförande av rehabiliteringen.

Arbetsrutin - Rehabilitering och arbetsanpassning
Närmaste chef ska upprätta en rehabplan om en medarbetare:

• varit sjuk 6 gånger under en 12-månadersperiod (upprepad korttidsfrånvaro)
• varit sjuk i mer än 4 veckor i följd
• själv begär en rehabiliteringsundersökning

Ingångar till rehabilitering
Medarbetaren visar tidiga tecken på begynnande ohälsa. Detta kan uppmärksammas av medarbetaren själv, närmaste chef eller kollegor.
Rehabindikationer:

• har upprepad korttidsfrånvaro
• irritation och klagomål i gruppen
• försämrad arbetsprestation
• hög alkoholkonsumtion
• relationsproblem
• stress
• belastningsbesvär

Arbetsgång
Vid ett rehabmöte medverkar i ett första hand berörd medarbetare och berörd chef. Vid behov kan även extern kompetens tillkallas som till exempel försäkringskassan, företagshälsovården, drogterapeuter etc. Medarbetaren har också rätt att ta med sig ett fackligt ombud eller någon annan, som hon/han vill ska vara närvarande. På personalavdelningens sida finns rehabplan och checklistor för både chef och medarbetare. Genomgång av respektive checklista skall ske innan första rehabmötet.

Vid frågor angående rehabiliteringsprocessen eller om du känner dig osäker ta kontakt med någon av HR-specialisterna. 

På rehabmötet går deltagarna tillsammans igenom MIUN:s blankett rehabplan. Den ger en hjälp för att hantera vad som ligger bakom, analysera orsakerna och diskutera fram vad som behöver förändras, samt hur det ska ske. Syftet med detta samtal är att snabbt komma fram till en handlingsplan med åtgärder för att undvika fortsatt ohälsa. OBS: Om vi vill starta till exempel en arbetsträning/-prövning finansierad av försäkringskassan måste åtgärderna vara godkända i samarbete med försäkringskassan.

Det är viktigt att medarbetaren aktivt medverkar och tar ansvar för sin rehabilitering och lämnar de upplysningar som behövs. Om medarbetaren inte vill medverka eller försvårar rehabiliteringsutredningen, så ska chefen kontakta HR-specialist.

Efter rehabmötet skickar chefen en kopia av rehabplanen till HR-specialist som arkiverar den i ett låst arkiv.

Chefen bevakar rehabplanen och kallar till uppföljningsmöten som bestäms redan vid första rehabmötet. Under de första 90 dagarna av eventuell sjukskrivning bedömer Försäkringskassan enligt rehabkedjan om medarbetaren klarar sitt vanliga arbete. Arbetsgivaren och medarbetaren undersöker om arbetsplatsen kan anpassas eller om det kan bli tal om tillfälligt byte till andra arbetsuppgifter.

Senast dag 60 efter sjukanmälan skall avstämningsmöte ske. Försäkringskassan kallar till detta möte på vår begäran. Vid detta möte kan även läkare och arbetsförmedlingen delta. Medarbetaren kan ta med sig fackligt ombud.

Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om medarbetaren kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren undersöker omplaceringsmöjligheter. Medarbetaren skall om Försäkringskassan begär det lämna ett utlåtande från arbetsgivaren angående omplacering. Utlåtandet ska ange om det finns något lämpligt arbete på arbetsplatsen. Finns det tecken på att medarbetaren inte kan återgå till anställning, kallas även arbetsförmedlingen till kommande inplanerade avstämningsmöten.

Om medarbetaren på grund av sin sjukdom ej kan återgå till ordinarie eller annat arbete inom 180 dagar skall chef ta kontakt med HR-specialist för att diskutera det unika fallet. Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan utifrån den reguljära arbetsmarknaden och har medarbetaren enligt denna bedömning arbetsförmåga försvinner rätten till sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hjälpa till att undersöka möjligheterna att ta tillvara den anställdes arbetsförmåga utanför vår verksamhet.

Rehabiliteringskedjan i sin helhet

Arbetsanpassning
Arbetsanpassning för den enskilde kan handla om att underlätta vissa arbetsmoment med lämpliga hjälpmedel eller att göra en permanent förändring i den fysiska och psykiskosociala arbetsmiljön. Om det i rehabmötet framkommit att en medarbetare har behov av anpassade/förändrade arbetsuppgifter, arbetshjälpmedel eller dylikt, ansvarar berörd chef tillsammans med personalavdelningen för dessa åtgärder.

Dokumentation
En kopia av rehabiliteringsplanen ska förvaras i personalakten. Berörd chef ska dokumentera alla samtal och åtgärder som vidtagits i rehabiliteringssyfte. Det är viktigt inte bara för minnet skull, utan också för att man som berörd chef ska skaffa sig ett underlag, som visar att man gjort en noggrann prövning av den anställdes rehabiliteringsbehov i varje enskilt fall.

Kontakt under sjukskrivningsperioden
Vid längre sjukfrånvaro ansvarar närmaste chef för att tidigt och kontinuerligt ha kontakt med den anställde under sjukperioden. Detta för att de tillsammans kan komma överens om vad som behöver åtgärdas för en tidig återgång i arbetet. Berörd chef bör uppmuntra och stödja den sjukskrivne till regelbunden kontakt med arbetsplatsen t ex genom att:

• Informera den sjukskrivne om vad som händer på jobbet.
• Bjuda in på arbetsplatsträffar och andra möten.
• Försöka förmedla till den sjukskrivne att hon/han behövs på jobbet, att ni räknar med personen. Alla kontakter ska ske i andemeningen att hon/han är välkommen tillbaka och inte att pressa eller stressa någon tillbaka till arbetet.
• Ta emot information om behov av rehabilitering och förbereda eventuella åtgärder och rehabiliteringsutredning.

Tystnadsplikt/sekretess
Integritetsskyddet för den anställde i sjuk- och rehabiliteringsfrågor är starkt enligt gällande lagstiftning. Detta innebär att det är den enskilde själv som avgör vilka parter som ska delta i samarbetet. Den enskilde avgör också vilka personliga uppgifter som skall tas upp och vad som skall vara känt av den/de som arbetar med rehabiliteringen.

Regler som styr
Många av de tidigare reglerna har ersatts eller ändrats på grund av införandet av Socialförsäkringsbalken SFS 2010:110. Rehabilitering behandlas under Avdelning C, Förmåner vid sjukdom och arbetsskada. Främst i 30 och 31 kapitlet

Socialförsäkringsbalken 30 kap - Arbetstagaren, Arbetsgivarens och försäkringskassans skyldigheter 

Socialförsäkringsbalken 31 kap -  Rehabiliteringsersättning

SFS 1991:1321 - Förordningen om rehabiliteringsersättning

AML 3 kap, 2a § - Arbetsgivarens organisation

AFS 1994:1 - Arbetsanpassning och rehabilitering