Löptext

Ex) Skall du göra uppräkningar i text bör du skriva enkelt, tydligt, klart, kort och redigt.

Punktuppställningar

Ex) Skall du använda punktuppställningar

• bör du ge akt på symmetrin
• bör du vara konsekvent
• bör du vara tydlig
• bör du skriva kort
• bör du skriva enkelt.

Observera att varje punkt utgör en fortsättning på meningen som börjar före uppställningen. Avsluta med punkt efter sista raden.

Eller:

Sju tips som håller mördarsniglarna i schack

• Samla in sniglarna för hand, klipp dem i bitar eller häll kokande vatten över dem.
• Strö ut tösalt runt de plantor sniglarna angriper.
• Trevliga djur som äter sniglar är myskankor, igelkottar, grävlingar och vildsvin.
• Du kan köpa en snigelfälla i närmsta plantskola, den innehåller ett bete man skall hälla öl över.
• Städa och putsa ofta i trädgårdsland och rabatter eftersom sniglarna trivs under vissnade och nedliggande blad och växtdelar.
• Lägg ut krossade ägg- eller snäckskal runt plantorna.
• Skölj alltid ur rotsystem och bladverk innan du planterar nyinköpta plantor.

 Observera att varje punkt utgör en egen mening med inledande versal och punkt som avslutning.

• Bindestreck - Används vid avstavning, vissa sammansättningar – fr.a. vid sammansättning av svenska och främmande ord, vid underförstådd orddel.

• Citattecken ” ” Skrivs intill texten de omger utan mellanslag.

• Enkla citattecken ’ ’ Används runt citat i citat samt runt uppgift om ett ords betydelse.

• Et-tecken & Används i vissa firmanamn och litteraturuppgifter. Får ej ersätta ’och’ i löptext.

• Tankstreck – Används bl.a. vid paus, inskjuten förklaring, tillägg, omfång och som tecken mellan huvud- och underrubrik. Observera att tankstreck används i betydelsen ’från …till’. Se under ”Övriga knepigheter”.

I sammanhang där sifferuppgiften är det väsentliga skrivs talen med siffror. Det kan till exempel gälla listor, priser, tidsangivelser, ekonomiska och matematiska texter. Vid numrering används alltid siffror.

• Siffror används alltid vid förkortningar av måttenheter (m, km, p, st m.fl.), efter kl, och vid tecken som %, § och ‰. Observera att det skall vara mellanrum mellan siffror och tecken. Skrivs måttenheterna ut kan talen också skrivas med bokstäver.
• Inled inte mening med siffror, använd bokstäver. Går inte det formulerar du om.
• Är inte sifferuppgiften det väsentliga bör du skriva talen med bokstäver i löptext. Är talen stora/ohanterliga att skriva med bokstäver använder du siffror.
• Låt med andra ord texttypen avgöra huruvida det skall vara siffror eller bokstäver.

Ex) Tio, nitton, fyrtionio, sjuttio, hundra, tvåhundrafemtio, tusen, miljon, sex miljarder.

En miljon fyrahundrasextusen åttahundrasju; 1 406 807 (observera den tresiffriga grupperingen)

75 %, sjuttiofem procent, 12 st, 60 hp, sextio högskolepoäng, § 4, paragraf fyra

En mening inleds alltid med versal, oavsett om till exempel förkortningar som skrivs med gemener inleder meningen.

Efter kolon används versal om texten som följer är direkt anföring, citat, uppmaningar, utrop, frågor, samt om den efterföljande texten sträcker sig över flera meningar. Gemen används om den följande texten är uppräkning, exempel, förklaring, sammanfattning.

Initialförkortningar som utläses bokstav för bokstav (CSN, FN med flera) skrivs med versaler.

Initialförkortningar som utläses som ett ord och utgör egennamn (Ams, Saco, Ikea) får versal begynnelsebokstav.

Internet skrivs numera med gemen, även i sammansättningar (till exempel internetanslutning). Från början uppfattades internet entydigt som ett namn på ett visst datornät bland andra globala datornät, och skrevs därför med stor bokstav. Numera uppfattas dock knappast internet som ett egennamn, snarare som ett generiskt ord för ett kommunikationsnät liknande telenätet. Därför är det bäst att skriva internet med liten bokstav. 

Namn på organisationer och företag skrivs enligt deras egen praxis om den är känd. Om praxis är okänd skrivs första ordet och ord som utgör egennamn med versal.

Skolors namn skrivs med versal om en bestämd skola avses.

Ex) Jag läser vid Lärarhögskolan/Komvux i Falun.

Men: Jag gick ut lärarhögskolan/komvux i fjol.

Titlar skrivs, i löptext med gemener. Inleder titeln däremot en mening skrivs den med versal.

Ex) fil.mag./filososofie magister/FM

Utbildningars namn skrivs med gemen.

Ex) Jag klarade antagningen till journalistutbildningen.

Ämnen som omnämns skrivs med gemen.

Ex) På Mittuniversitetet kan du bl.a. läsa samhällsvetenskap, datateknik, litteraturvetenskap, ekonomi och informationsformgivning.

Men: Antagningskrav för B-kurs: Matematik GR (A), 30 hp, Engelska GR (A), 30 hp, Omvårdnad GR (A), 30 hp, Medie- och kommunikationsvetenskap GR (A), 30 hp.

Avdelningars namn skrivs med inledande gemen: ekonomiavdelningen, campusservice et cetera. Avdelningar betraktas inte som egennamn i samma utsträckning som de institutioner vi tidigare hade. Den praxis som är vanlig är därför att man skriver avdelningar med inledande gemen, om ordet inte inleder mening eller står i en adressangivelse. Det är däremot praxis hos universiteten att skriva institutioners namn med inledande versal.

Campus skrivs med inledande versal när man skriver om ett specifikt campus (det blir då ett egennamn), men med gemen i övriga fall.

Ex) Mötet är på Campus Östersund. / Mötet är på campus.

Skriv alltid du med liten bokstav, till exempel i brev, i utbildningskatalogen och andra informationstexter.

Undvik i mesta möjliga mån att förkorta. Går det ej att undvika bör du använda vedertagna förkortningar. Nedan listas de vanligast förekommande och dess stavningsprinciper.

bl.a. bland annat, m.a.o. med andra ord, ca cirka, nr nummer, dvs. det vill säga, obs. observera, e.d. eller dylikt, o.d. och dylikt, etc. et cetera, o.s.v. och så vidare, forts. fortsättning, p.g.a. på grund av, fr.a. framför allt, resp. respektive, fr.o.m. från och med, s. sidan, i st. f. i stället för, s.k. så kallad/kallat, jfr jämför, t.ex. till exempel, m.fl. med flera, tel. telefon, m.m. med mera, t.o.m. till och med.

Förkortning som led i sammansättning
FTP-server, EU-valuta, HTML-kod, Miun-anställd, cd-rom, www-adress, e-post, IT-projekt.

Ändelser vid förkortningar
EU:s valuta, FN:s säkerhetsråd, KU:s beslut.

Initialförkortningar
Initialförkortningar som utläses som ord och är egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav, jämför exempelvis Sakab – Svensk avfallskonverteringar AB,  Saco – Sveriges akademikers centralorganisation och Mittuniversitetet – Miun.

Ej vedertagna förkortningar bör, för förståelsens skull, skrivas ut i sin helhet första gången, gärna med initialförkortningen inom parentes. Därefter kan förkortningen användas i löptexten. Se exempel nedan. 

Ex) Customer Relationship Management (CRM)
Ex) Centrum för socialförsäkringsforskning (CSF)

Om du inte är helt säker på innebörden i, eller stavningen av, främmande ord och uttryck bör du kontrollera detta innan du skriver. Använd, om möjligt, svenska ord och uttryck i första hand.

Skriver du texter på ett främmande språk bör du alltid vara noga med att kontrollera stavning etc. innan texten går i tryck. Länk till svensk-engelsk ordbok för utbildnings- och forskningsområdet finns till höger.

Svengelskan i datorspråket
Om svenska ord finns så gäller att de skall användas i första hand. Om inga bra svenska ord finns återstår inget annat än att använda de engelska. Dock bör stavningen och böjningen försvenskas.

• e-post/e-brev inte e-mail/mail
• lösenord inte password
• skanner/skannra inte scanner/scan
• skrivare inte printer
• skriva ut inte printa
• snedstreck inte slash
• sändlista inte mailing list
• användarnamn inte username
• webb inte Web

Bindestreck (divis) måste användas vid avstavning.

Enkonsonantsprincipen:
program-mera, kol-lega,
meto-den, möjlighe-ter

Ordledsprincipen:
kom-binera, be-främja,
pro-rektor, skriv-ande,
examin-era

Sammansättningar:
kurs-lokal, dator-sal,
ingenjörs-examen,
hög-skola, webb-plats

Men:
till-låta, full-lärd,
till-lika, full-lödig

Undvik avstavning i följande fall:
Egennamn, siffergrupper, Internetadresser, e-postadresser, rubriker, förkortningar, datum.

Rubriker

• Skall vara korta, informativa och locka till läsning.
• Skall ordnas hierarkiskt. Rangordna alltså efter storlek.
• Avslutas ej med punkt utan avgränsas med blankrader före efterföljande text.
• Avslutas med frågetecken/utropstecken om de är formulerade på sådant sätt.
• Får ej avstavas annat än i absoluta undantagsfall.
• Fungerar som innehållsbärare men skall ej knytas ihop med texten. Den efterföljande texten får således inte syfta tillbaka på rubriken.
• Får innehålla kommatering om de till exempel utgör en uppräkning.

Observera att punktleden utgör egna meningar med inledande versal och punkt trots att de utgör fortsättning på meningen före. Detta på grund av att leden är långa.

Särskrivningar börjar breda ut sig allt för mycket i text. Se upp så du inte särskriver sammansatta ord! Observera skillnaderna mellan följande exempel:

sjuk gymnast  sjukgymnast

rök fritt  rökfritt

kalv lever  kalvlever

kassa medarbetare  kassamedarbetare

sex sajter  sexsajter

sjuk sköterska  sjuksköterska

mjuk glass  mjukglass

brunstens batterier  brunstensbatterier

Om du känner dig osäker på om det skall vara ett eller två ord är ett tips att säga ordet högt, då hör du om det låter som ett eller två ord. Är du det minsta tveksam - slå upp ordet!

Tankstreck är ett streck som är ungeför dubbelt så långt som ett bindestreck. Tankstreck används för att ange bland annat omfång, antal, sträcka, tid och dylikt och då gäller följande:

Ex: Vi har öppet 9–15. Här anger tankstrecket från …till. Inget mellan skrivs ut. Tankstrecket omges inte av mellanslag.

Men:
Vi har öppet mellan 9 och 15 (alt. nio och tre). Mellan förutsätter och.

Ex: 6–8 brödskivor om dagen är bra för magen. Tankstrecket omges inte av mellanslag.

Men:
mellan 6 och 8 brödskivor om dagen är bra för magen (alt. sex och åtta).

Ex: Jag kan inte – i varje fall inte nu – lova något bestämt. Tankstrecken omges här av mellanslag.

Litteratur – rekommenderade inköp

• SAOL 13, utgiven av Svenska Akademien 2006.
• Svenska skrivregler, utgivna av Svenska språknämnden. Liber, 2008.

Övriga lästips

• Språkriktighetsboken (2011), en utförlig och resonerande handbok i språkriktighetsfrågor. Norstedts Akademiska förlag.
• Norstedts svenska synonymordbok, Norstedts Förlag AB, 2010.
• Östergran, O & Dahlstedt, K-H (1980), Våra vanligaste främmande ord. Esselte Studium, Nacka.
• Dalström, T (2007), Bäst i text Läseboken/Skrivboken.  Om hur man når fram med ett budskap och fångar läsarens intresse.