Terminologi

Citering

Ett mått på uppmärksamhet (impact).

Självciteringar

En av författarna till en artikel finns i den refererade artikeln. I ett större material påverkar självciteringar inte i någon högre grad resultatet.

Citeringsfönster

Att använda ett begränsat tidsintervall. Vanligt är ett tvåårsintervall, för en artikel som är publicerad 2004 mäts citeringar under publiceringsåret samt 2005 och 2006.

Normering

Att jämföra lika med lika. Fältnormering innebär att man jämför t.ex. antalet citeringar till en forskares artiklar inom ett vetenskapsfält mot världsgenomsnittet för samma fält. Vid normering mot en tidskrift jämför man antalet citeringar till en artikel i en tidskrift mot det genomsnittliga antalet citeringar för artiklarna i samma tidskrift och år.
Vid bibliometriska analyser är det centralt att normera mot artikeltyp.

Fraktionering

Att dela antalet citeringar till en artikel med antalet författare vilket anses mer rättvist då en artikel kan ha många författare. Fraktionera kan även göras mot t.ex. institutioner och länder.

Indikatorer

Olika indikatorer används inom bibliometrin för att jämföra mellan olika författare, institutioner eller länder.

Exempel på indikatorer

Kronindikatorn

Fältnormerat medelvärde. Antalet citeringar erhållna under viss tidsperiod dividerat med världsgenomsnittet inom samma ämnesområde och tidsperiod. Anges som ett decimaltal där världsgenomsnittet är 1.

H-index

H-index för en författare är det antal publikationer (h) från författaren som citerats minst h gånger. T.ex. 20 artiklar som citerats minst 20 gånger ger h-index 20.

Topp 5%

Andelen publicerade arbeten som är bland de 5% mest citerade arbetena inom ämnesområdet och tidsperioden. Anges som ett decimaltal där världsgenomsnittet är 1.