Kulturgeografi är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar samspel mellan människan, samhället och miljön på olika nivåer; från individ till lokal, regional, nationell och global nivå. Kulturgeografi handlar om att förstå och sätta in företeelser i ibland mycket komplexa och föränderliga sammanhang. En utgångspunkt vid kulturgeografiska studier av samhället är att rummet, exempelvis i form av rumsliga skillnader och förutsättningar, spelar en avgörande roll och har ett eget förklaringsvärde.
Kulturgeografi omfattar flera olika subdiscipliner. Mittuniversitetet har inriktat sin utbildning på ekonomisk geografi, politisk geografi och planering, samt mobilitetens geografi.
Den ekonomiska geografin behandlar samhällets och näringslivets ekonomiska struktur och rumsliga fördelning. I det sammanhanget uppmärksammas både de processer som skapar och upprätthåller ekonomisk globalisering och en internationell arbetsdelning, liksom det lokalt specialiserade klustret. En särskild inriktning är turismens ekonomiska geografi, där bland annat maktförhållandet mellan internationella turismoperatörer och lokalsamhällets möjligheter till ekonomisk, social och ekologisk utveckling och hållbarhet diskuteras.
Ett annat fokusområde är mobilitet, transporter och kommunikationer som utgör viktiga förutsättningar då det gäller att knyta samman noder i en global ekonomi. Globaliseringen och våra allt större krav på rörlighet för människor, gods, kapital och information kräver en insiktsfull och hållbar utveckling av infrastruktur samt transportapparat. I detta sammanhang diskuteras även vilka möjligheter olika grupper (landsbygdsboende respektive stadsbor, kvinnor respektive män, turister respektive migranter) har när det gäller att vara en del av samt att kontrollera/underkastas globala flöden.
Inom den politiska geografin studeras olika politiska fenomen, deras rumsliga organisation och fördelning. Ett exempel på detta är staters agerande utifrån förhållanden, såsom geografiskt läge, resurser och befolkningsfördelning. Den politiska geografin diskuterar bland annat nationalstaten och hur denna upprätthålls över tid, vilken funktion nationalstaten fyller i världsekonomins politiska superstruktur och i tider av globalisering, nationalism och terrorism, imperialism och kolonialism samt relationen mellan centrum och periferi på olika skalnivåer. När det gäller planeringsansatsen handlar denna bland annat om det svenska planerings- och förvaltningssystemet, om regional och lokal utveckling i städer och i glesbygd, fysisk planering och resursförvaltning. Samhällets planering har till uppgift att väga samman politiska och ekonomiska krav och förutsättningar i syfte att förvalta, förädla och förnya samhällets kultur- och naturresurser.