För dig som är redaktör

Skriv ut 28 apr april 2014

Skriva för webben

Skriv sökmotoroptimerat så att Google hittar dina sidor

Ungefär en tredjedel av besökarna på Miun.se kommer till webbplatsen via Google. Det handlar om väldigt många besökare och de kan bli fler om vi jobbar aktivt med att optimera våra sidor för Google. 

Sökmotoroptimering kommer från engelskans ”search engine optimization” och förkortas SEO.

Börja med att definiera nyckelord

Grunden i sökmotoroptimeringen är att lära känna sina målgrupper och identifiera nyckelord. Nyckelorden ska vara de ord som våra målgrupper använder när de söker. En blivande student kanske söker efter t ex journalist medan vi på webben beskriver en kurs i journalistik. Nyckelordet är i detta fallet journalist. I Google Analytics kan du se vilka ord våra besökare använder när de söker i Google innan de kommer till Miun.se.

När du vet vilka nyckelord som är mest relevanta för ditt innehåll och som bäst svarar mot besökarnas sökbeteende ska du försöka få in dessa ord på ett naturligt sätt i dina webbsidor. Användningen av nyckelord ska inte överdrivas - tänk på att det är människor du skriver för i första hand.

De viktigaste platserna att få med nyckelorden på är:

  • i länktexter
  • i titeln
  • i webbadressen
  • i rubriker och underrubriker
  • i början av brödtexten

I EPiServer lägger du in text på flera ställen. Nyckelordstänket bör finnas med hela tiden:

Titel

Sidans titel syns på fyra ställen:

  1. I titelraden längst upp i webbläsaren, oftast i vit text på en blå bakgrund
  2. Som en del av webbadressen
  3. I brödsmulemenyn
  4. I navigationsmenyn till vänster

Titeln är viktig ur sökoptimeringssynpunkt och ska därför formuleras med omsorg. Titeln ska innehålla så många viktiga nyckelord som möjligt och den ska tydligt berätta vad sidan handlar om. Undvik kryptiska eller fyndiga formuleringar. Undvik också allt för korta titlar.

Rubrik

Rubriken syns bara på ett ställe: ovanför ingressen. Precis som titeln är sidans rubrik viktig ur sökoptimeringssynpunkt. Tänk på att fylla rubriken med nyckelord, låt den tydligt berätta vad sidan handlar om och undvik fyndiga formuleringar. Rubriken måste inte vara kort, bara den är tydlig.

Ingress

Ingressen väcker intresse och sammanfattar sidans innehåll så att läsaren vet vad som väntar. Den ger viktig service till läsaren: Är texten relevant eller inte, behöver jag läsa den eller inte? Viktiga nyckelord ska finnas med i ingressen. 

Brödtexten

För överskådlighetens skull är det bra att dela upp långa texter i stycken. Ha alltid en blankrad mellan styckena. Lägg gärna nyckelorden i början och i slutet av texten.

Punktlistor fungerar väldigt bra på webben, de ger bra överskådlighet. Markera gärna viktiga ord med fetstil. 

Länkar

Den allra viktigaste faktorn i sökoptimeringsarbetet är att jobba med länkarna. Riktlinjerna för länkar finns därför i en egen artikel: Så jobbar du med länkar.

Skriv tips

Språket på Miun.se har stor betydelse för hur våra besökare tar till sig informationen. Dåliga texter gör en webbplats svår att använda och ger ett dåligt intryck. En webbplatsbesökare har också ofta bråttom och vill uträtta sitt ärende så snabbt som möjligt. Texter på webben behöver därför vara överskådliga och lätta att skumläsa.

Skrivråden nedan kommer ursprungligen från Vägledningen 24-timmarswebben. Här i en förkortad version:

Skriv enkelt och begripligt

  • Använd ett personligt tilltal.

  • Förklara ord som kan ha flera betydelser. Berätta vilken betydelse som används.

  • Undvik att använda formuleringar där innebörden kan tolkas på flera olika sätt.

  • Om fackuttryck används, förklara deras innebörd med ett mer vardagligt språk

  • Om en text är svår eller omfattande kan en kompletterande, sammanfattande eller introducerande text behövas.

  • Undvik att använda idiom (talesätt). Till exempel: att bygga luftslott.

 

Det viktigaste först

Börja med det som är viktigast för målgruppen som texten riktar sig till. Inled med att ge en sammanfattning av innehållet på sidan. Då kan användarna själva bedöma hur mycket av en text de vill läsa. En del personer kan inte överblicka texten och andra orkar inte läsa koncentrerat mer än korta stunder. De ska kunna vara ganska säkra på att de har fått med så mycket viktigt som möjligt även om de inte har läst hela texten.

 

Tydliga rubriker

  • Formulera rubriker kring nyckelorden i texten.
  • Skriv de viktigaste orden i en rubrik först.
  • Använd verb i rubriker.
  • Rubriker med endast ett ord är sällan tillräckligt informativa.

 

Flera textstycken

Dela upp längre texter i stycken, låt varje resonemang få ett eget stycke. Om längre texter delas i flera stycken är det lättare att få överblick och förstå hur texten ska läsas. En luftig text ger vila för ögat.

 

Dela upp i listor

  • Skriv uppräkningar med fler än fyra delar som en lista. Då blir texten lättare att överblicka. Rangordna uppräkningar med de viktigaste listpunkterna först.

  • Listor över rapporter, konferenser och liknande ska presenteras i kronologisk ordning, bokstavsordning eller nummerordning. Var konsekvent. I många fall är det lämpligt att skriva de nyaste posterna överst.

  • Om punkterna i listan har en given ordning ska en numrerad lista användas, annars en onumrerad lista.

 

Konsekventa benämningar

Var konsekvent i hur saker benämns. Innan du ger något en benämning, kontrollera att ingen annan redan har döpt det till något annat. Detta gäller såväl verksamhetstermer som ord som används för navigation och funktioner på webbplatsen. När man är insatt i en verksamhet ställer detta sällan till med problem, men en mer ovan läsare måste försöka lista ut om det är fråga om synonymer eller om skillnaden i ordval har en betydelse.

 

Var lagom exakt

För mycket detaljer kan göra informationen svårare att ta till sig.

  • Avrunda siffror som till exempel filstorlekar och antal personer till två signifikanta siffror. Visa klockslag med timmar och minuter – men inte sekunder.

  • Avrunda gärna till närmaste 5-minut.

  • För saker som inte inträffat idag räcker det oftast med datumet, utan något klockslag.

  • Visa pengasummor med kronor – ören behövs sällan.

 

Standard för datum och tid

Använd genomgående samma sätt att presentera datum på hela webbplatsen. Om datum presenteras på flera olika sätt på en och samma webbplats kan det vara förvirrande för läsaren.

I löpande text skrivs datum helst enligt mönstret "den 29 mars 2011". I andra sammanhang ska datum skrivas med siffror enligt mönstret "2011-03-29". Detta är internationell standard. I klockslag ska punkt användas för att separera timme, minut och sekund. Klockslag och tidsangivelser skrivs enligt kl. 9.00-15.30. Vid hela timmar kan du skriva kl. 9-15.

 

Undvik förkortningar

Undvik generellt förkortningar, eftersom det är enklare och går lika fort att läsa hela orden. Om förkortningar används skriv dem med punkter, inte med mellanslag, alltså t.ex., istället för t ex. Då delas de inte när de råkar hamna i slutet av en rad. Förklara alltid förkortningar av begrepp, organisationer eller grupper första gången de nämns.

En akronym är en förkortning som läses ut som ett eget ord. Några sådana exempel är Nutek och Sida.

 

Mer om att skriva för webben

Länkar

Länkarna är den enskilt viktigaste faktorn för att våra sidor ska rankas högt i Google. Sökmotorer utnyttjar länktexter för att avgöra sidans relevans och informativa länkar leder till att den länkade sidan kommer högre upp i sökresultaten hos t ex Google. Därför ska vi lägga mycket omsorg på hur vi utformar våra länkar.

 

Ska fungera ur sitt sammanhang

Länkarna ska innehålla viktiga nyckelord och tydligt förklara vart länken leder. Skriv aldrig ”läs mer” eller ”klicka här”. Ofta skummar vi webbsidor utan att läsa hela texter och därför ska det vara möjligt att förstå vart länken leder även om den är lyft ur sitt sammanhang. För personer som navigerar genom att låta en skärmläsare läsa upp enbart länkarna på en sida är det extra viktigt att länkarna är begripliga även tagna ur sitt sammanhang.

 

Gärna långa länkar

Var inte rädd för långa länkar. Ju mer beskrivande länken är och ju fler nyckelord den innehåller desto bättre. En länklängd på mellan 7 och 11 ord är bäst.

 

Skaffa många externa länkar

Be gärna andra länka till dina sidor. Externa länkar, d v s länkar från andra webbplatser, betyder väldigt mycket i rankningen i Google. Allra bäst är om den externa länken innehåller din sidas nyckelord.

 

Länka internt

Interna länkar, d v s länkar inom Miun.se, är också viktiga. Länka så mycket som känns relevant. Tänk på att länkarna ska innehålla nyckelord.

 

Länka i texten eller efter?

Länkar kan läggas antingen i den löpande texten eller listas efter löptexten. Textens karaktär avgör vad som är lämpligast. Länkade ord i löptext brukar betraktas som länkar av referenskaraktär. D v s det är länkar man kan klicka på för att få en fördjupning men de är inte avgörande för att man ska kunna ta till sig innehållet. Länkar som läggs i en navigation, en meny, brukar betraktas som länkar av viktigare karaktär.

 

Inga extra tecken

Extra tecken i länkar utöver länktexten (t ex >>) ska undvikas. Syftet med dessa är att förtydliga att texten är länkad. Oftast är dock dessa överflödiga då den gula markeringen av texten räcker för att visa att det är en länk.

 

Komplettera bildlänkar med text

När länkar utgörs av bilder, t ex banners, bör de kompletteras med vanliga textlänkar, i anslutning till bilden, för tillgänglighetens skull. Bilderna ska också förses med alt-texter.

Om bilder med text i används som länkar ska höga krav ställas på läsbarheten, t ex när det gäller textstorlek och kontraster. Viktig navigation ska aldrig läggas i bildlänkar. Banners bör i allmänhet undvikas men kan vara motiverade i sammanhang där igenkänningseffekten är viktig, t ex i en marknadsföringskampanj.

 

Samma eller nytt fönster?

Länkar inom webbplatsen ska öppnas i samma fönster. Länkar till andra webbplatser ska också öppnas i samma fönster (enligt Vervas riktlinjer i Vägledningen 24-timmarswebben). När vi länkar till andra webbplatser bör vi tydligt ange att länken leder till en annan webbplats genom att skriva ut organisationens eller webbplatsens namn i länken.

Genom att inte ange i länken att den ska öppnas i nytt fönster kan besökaren själv välja om sidan ska öppnas i nytt fönster (genom att högerklicka på länken) eller inte (genom att vänsterklicka på länken).

Enda tillfällena när länkar ska öppna sidor i nytt fönster är vid länkning till dokument, t ex pdf-, word- eller powerpointfiler och vid länkning till olika typer av webbapplikationer, t ex personal- och ekonomisystem. När en sida öppnas i nytt fönster ska texten ”(öppnas i nytt fönster)” skrivas ut i länken. Det bör också framgå vilken typ av dokument eller applikation som länken leder till.

Länkar inom webbplatsen ska vara relativa och inte absoluta. Det betyder att vi skriver länk-urlen som t ex /utbildning inte http://Miun.se/utbildning.

Eftersom de flesta sidor på Miun.se har relativt hög s k pagerank i Google är en länk från Miun.se till en extern webbplats värd mycket. Det händer att företag erbjuder sina tjänster i utbyte mot en länk från Miun.se till deras webbplats. Var mycket vaksam mot sådana erbjudanden.

Rubriker

Bra rubriker hjälper alla läsare att hitta i en text men rubrikerna är extra viktiga för personer med lässvårigheter. Detta eftersom användare med skärmläsare ofta plockar fram listor över rubriker för att få en överblick av sidan. Om rubrikerna inte är formaterade rätt känner inte skärmläsaren av dem, utan tolkar dem som vanligt brödtext. Användare får ingen överblick.

 

Sätt rubrikerna i rätt ordning

En sida börjar alltid med rubriktypen h1, underrubriker är h2. Finns det fler nivåer formateras de som h3. Benämningarna kommer från rubrikernas namn i html-koden. Rubrikerna ska visa hur du som författare tycker att rubriker och textstycken förhåller sig till varandra.

 

Så här gör du rubriker

H1

Fältet där du fyller i rubrik under fliken "Innehåll"  är alltid h1 per automatik.

H2 och H3

  1. Välj fliken brödtext och klicka på redigera på den artikel där du vill lägga in en rubrik.
  2. Skriv in texten alt. markera texten
  3. Välj rubriktyp i rullistan "Format" i verktygsfältet.

Sökoptimerade rubriker

Google lägger stor vikt vid nyckelord i rubriker, särskilt i h1-rubriker. Formulera därför rubrikerna med omsorg och se till att nyckelorden finns med, gärna tidigt i rubriken.

Exempel

Bra rubrik: "Sjuksköterska är mitt drömjobb"
Mindre bra rubrik: "Jag pluggar till mitt drömjobb"

Undvik fetmarkering

Att fetmarkera en text kan göra att den visuellt ser ut som en rubrik, men det är den inte rent tekniskt. En skärmläsare kan inte se att det är en rubrik. Fetmarkering bör alltså endast användas när du vill markera ett visst ord i en brödtext

Klarspråk

Klarspråk är myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Det handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna.

Språkrådet arbetar med att främja klarspråk på myndigheter, kommuner, landsting, universitet, organisationer och företag.

Klarspråks hemsida

Handböcker, lathundar och annan hjälp

EPiServer handböcker

Episervers nyaste handböcker finner du på  EPiServers hemsida.

Funka.nu's redaktörsmanual

Här finner du Funka.nu's redaktörsmanual. Den får användas fritt inom organisationen.

 Ladda ner Funka.nu's redaktörsmanual

ImageVault handböcker

Handböcker för dig som använder bildhanteringsprogrammet ImageVault

Här finner du redaktörshandboken till ImageVault.

Mittuniversitetets EPiServerguide

Vår guide innehåller de saker som är specifika för www.miun.se. 

Jag vill läsa senaste versionenLyssna

Policy och riktlinjer

Riktlinjer för bloggare

Om du som anställd på Mittuniversitetet eller student vid MIUN skapar eller bidrar till bloggar, wikis, sociala nätverk, virtuella världar eller någon annan typ av sociala medier på miun.se är dessa riktlinjer avsedda för dig. Vi räknar med att alla som deltar i sociala medier å Mittuniversitetets vägnar förstår och följer de här riktlinjerna. Dessa riktlinjer är dynamiska och kommer fortsätta att utvecklas i takt med att nya tekniker och verktyg för sociala nätverk tas fram.

All information som sprids i Mittuniversitetets namn och som riktar sig till en extern mottagarkrets är att betrakta som allmänna, offentliga handlingar. Inlägg på bloggen ska därför arkiveras regelbundet för att bevaras för framtiden, i likhet med allt annat som skrivs på webben. I och med att bloggen ligger i EpiServer sker automatiskt en lagring/arkivering av blogginläggen. 

Om du delar ditt blogginnehåll på din Facebooksida – och inläggen skapar en diskussion, frågor eller kommentarer som besvaras av dig i egenskap av tjänsteman eller student på Mittuniversitetet, måste informationsutbytet sparas. Varje person som arbetar med sociala tjänster ansvarar själva för att lagra sådan information.


Kommunikation

Kommunikativa plattformar som sociala medier medför stora förändringar för vårt sätt att arbeta, och möjliggör nya sätt att kommunicera och interagera med studenter, kollegor, press och resten av världen. Det breddar vårt sätt att samverka och vi tror att det här kan bidra till en starkare, mer framgångsrik verksamhet.

Det här är även ett sätt för dig som medverkar i sociala medier kopplade till vår verksamhet, att bli del av det globala samtalet som har med Mittuniversitetets arbete och varumärke att göra på Internet.

När du som företrädare från Mittuniversitet agerar som representant för universitetet är det därför viktigt att du följer universitetets digitala kommunikationsplanLyssna vad gäller avsnittet om etik och juridik samt upphovsrättslagen.
Lyssna

 

För dig som är ovan bloggare:

Vad ska jag blogga om? Skriv om det som känns relevant för dig, ditt expertisområde och din forskning. Relatera gärna till dagsaktuella skeenden och händelser i vår omvärld.

 

Offentlig, privat, personlig? I sociala nätverk på webben är gränserna mellan offentlig och privat, personlig och yrkesmässig otydliga. Genom din ärlighet – eller oärlighet – skapar du en uppfattning om Mittuniversitetet hos  studenter, kollegor och allmänheten.

Se därför till att allt innehåll som relateras till dig är något du även står för privat. Det du publicerar når långt och kommer att finnas kvar länge, så tänk över innehållet noga.

Kom ihåg att bloggen inte heller är rätt forum att kritisera kollegor och arbetsgivare.

 

Det är ett samtal. Tala med läsarna precis som du skulle tala med personer på riktigt. Försök att undvika ett alltför formellt och byråkratiskt språk. Var inte rädd för att visa din personlighet och säga vad du tycker. Uppmuntra kommentarer. Du kan också bredda samtalet genom att citera andra som bloggar om samma ämne och låta ditt innehåll delas och publiceras av andra.

 

Ditt ansvar: Det du skriver är ditt ansvar. Du ansvar också själv för innehåll som publiceras av tredje part - så kallat användargenererat innehåll – som du använder i din blogg. Det begreppet innefattar såväl text som överförda filer (video, bilder, ljud, programfiler och dokument) som du länkar till eller lägger upp i din blogg.

 

Hur hanteras inlägg/kommentarer på bloggen? Alla inlägg i bloggen är vanliga textsidor. Det här innebär att det går att redigera och ta bort redan publicerade inlägg.

Vi vill dock att bloggen ska ha högt i tak. Ett bra förhållningssätt till hur man bäst bemöter kommentarer på sin blogg är att försöka bemöta alla kommentarer – bra och mindre roliga – för det är ju dialogen med läsarna som vi vill komma åt. Det är bättre att bemöta negativa kommentarer än att ta bort inlägg.

Undantag är inlägg som är hets mot folkgrupp eller på annat sätt strider mot lagen (barnpornografiska eller rasistiska inlägg m m). Stötande kommentarer av det här slaget kommer att tas bort av Miuns webbredaktör eller webbkoordinator.

Kom ihåg att inte svara i affekt, och att det inte är något självändamål att svara på allt. När du väl har skrivit något kan du inte ta tillbaka det. Om en uppretad diskussion tar fart, är den svår att stoppa.

 

Praktisk information för forskarbloggen

Forskarbloggen. Forskarbloggen hittar du på miun.se/bloggportalen. I dag omfattas bloggen av 5-8 forskare som vardera har sin egen bloggsida. Respektive bloggsida har sedan kopplats ihop till en gruppblogg, där man ”feedar” upp de senaste inläggen i en gemensam logg. Hur lång vi vill att loggen ska vara bestämmer vi själva.

Som ett bra exempel på hur lång loggen kan vara kan man ta Rektors blogg som visar de fem senaste inläggen, där varje inlägg innehåller 500 tecken. Vill man läsa mer får man klicka på rubriken.

Är man som läsare speciellt intresserad av en viss forskare, går det bra att enbart läsa honom eller hennes blogg genom att klicka på forskarens namn i vänsterkolumnen. Inom kort kommer det också att finnas en ”tillbaka-knapp” på varje blogg, länkad till loggen på ”startsidan” för forskarbloggen.

 

Antal blogginlägg. För att bloggen ska bli levande behövs ett visst antal inlägg i bloggen per månad. Ett förslag kan vara att samtliga bloggare gör minst två blogginlägg per månad. Utöver detta är det fritt fram att posta så många inlägg man känner för. Tillsammans skapar vi ett publiceringsschema för bloggen.

Vill du dela ditt inlägg på Facebook? Använd ”delafunktionen” längst ner i sidfoten för miun.se. Det går också att trycka på ”delafunktionen” som finns för respektive bloggsida.

 

Om Miuns bloggportal: Här  samlas universitetets officiella bloggar. Förutom din egen blogg, kan du läsa våra student och forskarbloggar  samt Rektors blogg. Inom kort kommer samtliga bloggar kopplas samman i en feed/logg som kommer att bli synligt på startsidan för bloggportalen. I loggen ska man kunna läsa de senaste inläggen.

Webborganisation

Här kan du läsa om hur vår webborganisation fungerar och vad det är för skillnad på en redaktör och en publicerare

Läs om vår webborganisation 

Redaktörer och publicerare - vem ansvarar för vad?

Här kan du se vilka som är publicerare och redaktörer för www. miun.se

Tillgänglighet och användbarhet

Med tillgänglighet menas att information på webbsidan skall vara åtkomlig för så många som möjligt så att t.ex. personer med funktionsnedsättning att kommunicera med myndigheten via webben, medan begreppet användarbarhet innebär att systemet/webbsidan skall vara lätt att använda. 

Tillgänglighet och användbarhet är alltså inte samma sak. Även om innehållet på webbsidan är tillgängligt för alla så behöver det inte betyda att det är användbart för alla.

En anpassning av Mittuniversitets webbplats ska ske till de riktlinjer som ställs upp av VERVA och 24-timmarswebben samt WAI:s riktlinjer för tillgänglighet. VERVA och 24 -timmarswebben är numera nerlagd men i väntan på att 24- timmarswebben skall återstå skall Mittuniversitetet skall jobba för att anpassa sig till de råd och riktlinjer som på eutveckling.se 

Mittuniversitetets sidor ska följa den internationella WAI-standarden och uppfylla minst nivå 1.

WAI står för Web Accessibility Initiative och är en arbetsgrupp inom en organisation som heter W3C, World Wide Web Consortium. De arbetar med att utveckla tekniska standarder och sprida kunskap om tillgänglighet på webben. Genom att följa de rekommendationer som anges där skapar man förutsättningar för att alla användare ska kunna navigera och ta del av webbplatsens information.

WAI-standarden är uppdelad i tre nivåer och kan generellt förklaras på följande sätt:

Nivå 1: Uppfyller man denna nivå utestänger man inte vissa användargrupper.
Nivå 2: Uppfyller man denna nivå undviker man att vissa användargrupper får stora bekymmer att ta till sig information från webbplatsen.
Nivå 3: Uppfyller man denna nivå har man skapat en tillgänglig webbplats som med stöd och hjälpmedel kraftigt underlättar för användaren.

För att underlätta tillgängligheten på vår webbplats ska du följa våra 10 skrivregler

 

1. Skriv kortfattat med korta stycken. 
Webbversion av en text ska vara hälften så lång som en tryckt text – ett riktmärke!
Mycket text = flera sidor
Endast en tankegång per stycke


2. Skriv det viktigaste först
Lyft det viktigaste i styckets första mening.
Skriv ”journalistiskt – det vill säga nyheten först.
Fundera över hur ett pressmeddelande är skrivet och ”tänk likadant”
Börja gärna texter med sammanfattningar. Sammanfattningen/ingressen bör vara under 30 ord och helst svara på de flesta av frågorna: När? Var? Hur? Vem? Vad? Varför?

3. Använd ett enkelt och lättillgängligt språk
Undvik ”svengelska”, fackspråk och svåra termer.
Anpassa språket efter målgruppen.

4. Tydliga informativa rubriker
Huvudrubriken skall berätta vad texten handlar om
Mellanrubrikerna skall sammanfatta innehållet i styckena


5. Nytt stycke = blankrad!
Använd inte indrag eller ny rad.


6. Använd punktlistor
Använd inte till exempel kommateringar i löptext för långa uppräkningar


7. Undvik förkortningar
Om nödvändigt att förkorta – skriv ut hela betydelsen första gången. Ett exempel kan vara ett avdelningsnamn som återkommer upprepade gånger på en sida.


8. Markera nyckelord i texten med fet stil (underlättar för skumläsaren)
Undvik understrykningar – tolkas som länkar på webben


9. Placera länkar om möjligt utanför textblocket och ange tydliga namn
Undvik att länka ord inne i texten. Lägg länkar till exempel sist i textblocket. Länka det ord dit länken leder Skriv inte ”Klicka här!”

10. Korrekturläs!
Om möjlighet finns – testa gärna texten på någon i målgruppen

999
13