I Forum för genusvetenskaps skriftserie publiceras resultat av genusforskning som bedrivs vid Mittuniversitetet. Första numret var en sammanställning av föreläsningar som hållits vid den öppna forskardagen Genusmaraton 2007. Nummer två utgjorde en rapport från ett forskningsprojekt kring arbete, hälsa och kön 2008, och det tredje numret är en sammanställning av presentationer gjorda inom nätverken MING och FlickForsk, och inom ramen för projektet Challenging Normalization Processes, vid Mittuniversitetet 2011.
Millennium - Åtta genusvetenskapliga läsningar av den svenska välfärdsstaten genom Stieg Larssons Millennium-trilogi
Red Siv Fahlgren, Anders Johansson och Eva Söderberg
Genusstudier vid Mittuniversitetet, Rapport 4 2013
Stieg Larssons Millennium-trilogi (2005-2007) har blivit en enorm försäljningssuccé världen över. I dess spår har ett allt större intresse för Sverige som land och som välfärdsnation väckts. Frågor har rests om vad författarens beskrivning av det mycket aggressiva våldet betyder och vad det har med Sverige som land och som välfärdsnation att göra? Hur rimmar böckernas berättelser med föreställningarna om Sverige som ett av världens mest jämställda länder? Kan böckerna läsas som pro-feministiska? Hur relaterar romanfigurerna till svenska barnböcker av Astrid Lindgren? Och hur kommer det sig att romanfigurerna hela tiden dricker kaffe? Tanken att låta det svenska samhället belysas och diskuteras genom Millennium-serien föddes i början av 2010 vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet, en mångvetenskaplig plattform för forskare med genusperspektiv i sin forskning. Den för många av oss provokativa frågan som restes var: Vilken fråga är Lisbeth Salander ett svar på i dagens Sverige? Syftet med antologin är flerfaldigt och kan sammanfattas på följande sätt:
- Att utifrån en svensk kontext belysa och diskutera det svenska samhället genom Millennium-serien.
- Att i populärvetenskapliga artiklar vidga rymden kring den skönlitterära texten genom att diskutera den ur många olika perspektiv och utifrån fler ämnesdiscipliner än litteraturvetenskap – som genusvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap och juridik.
- Att låta genusperspektivet, i mer eller mindre genomförd form, vara en gemensam nämnare för texterna.
Genom att presentera några svenska (och en finsk) genusforskares läsning och problematisering av hur Sverige av idag kan förstås genom Millennium-trilogin, vill vi ge en kontextuell bakgrund till romanernas bild av vad som pågår i Sverige. Den första delen behandlar frågor om hat, våld och brott i en svensk nutida välfärdskontext. Här diskuteras romanernas porträttering av centrala aspekter av ett samhälle, som brott och lagar, men också rädslor, tillit och andra emotionella narrativ, i relation till forskning om det nutida svenska samhället. Johanna Niemi gör i kapitel 1: ”All the Adults in the Noisy Village: Constructions of Post-Modern Identity in the Welfare State in the Millennium Trilogy”, en spännande läsning av Sverige med ett perspektiv lite från sidan, det vill säga från grannlandet Finland. I kapitel 2 ”Våld, jämställdhet och Millennium- serien” behandlas en fråga som på ett ganska givet sätt reses av Millennium-böckerna: våldet mot kvinnor i en svensk kontext av Katja Gillander Gådin. I kapitel 3 ”Rädda sig från intet” diskuterar Håkan Berglund-Lake händelser som gör att platser där människor känner sig hemma och trygga plötsligt förändras av våld, våldtäkt, inbrott, brand, eller andra destruktiva yttre krafter.
I del två av denna skrift diskuteras bilden av Lisbeth Salander utifrån olika perspektiv. I kapitel 4, ”Lilla syster ser dig! Pippi Långstrump, Lisbeth Salander och andra Pippi-karaktärer”, analyserar Eva Söderberg hur Larsson har skapat Lisbeth Salander i relation till Lindgrens barnbokshjältinna Pippi Långstrump. Som en stark och mystisk litterär figur har Lisbeth Salander provocerat till en mängd mer eller mindre fantasifulla tolkningar. I kapitel 5, “Salanders teorem. Lisbeth Salander som Millennium-trilogins gåta”, av Annelie Bränström Öhman, diskuteras ett annat möjligt svar på vilken fråga Lisbeth Salander är ett svar på. I kapitel 6, ”Lisbeth Salander: feministiskt svar eller provokativ fråga?”, ställer Siv Fahlgren frågan: kan vi läsa karaktären Lisbeth Salander som svaret på ett samhälle där män hatar kvinnor? Och i så fall – är det då ett feministiskt svar?
Den tredje och sista delen presenterar bilder av svenskhet. I kapitel 7, ”Kaffe, klass och kön – jämlikhetens dryck i Millennium-trilogin”, beskriver Åsa Ljungström hur berättelsen om fikat och kaffedrickandet, i relation till berättelserna om jämlikhet och jämställdhet, fungerar i Millennium-trilogin. I det åttonde och sista kapitlet ”De goda männen och de starka kvinnorna. Om gemenskaper utifrån Millennium-sviten” skriver Anders Johansson om de goda männens funktion i böckerna i relation till de starka kvinnorna.
Challenging gender – normalization and beyond
Ed Siv Fahlgren
FGVs skriftserie work in progress 3
The research programme Challenging Gender at Umeå University with Mid Sweden University as a partner was awarded the Swedish Research Council’s funding for Centres of Gender Excellence 2007–2011. The study of gender is a dynamic and growing research field which often challenges traditional forms of knowledge production. These challenges are also directed at its own activities – hence the title of this research program. One of the five themes, Challenging Normalization Processes, has its base in the interdisciplinary Forum for Gender Studies at Mid Sweden University. Its focus is on cultural normalization processes: the demands for conformity and sameness and how technologies of power create boundaries which define "them" and "us" within a wide variety of social institutions.
One of the most important objectives of this program has been to increase the internationalization of Swedish gender research. Thus two international networks wer founded at Mid Sweden University; The MING network (The Mid Sweden internationa network on gender studies, financed by Mid Sweden University, Department of social work and Department of healt science) and FlickForsk (The international network for girlhood studies, financed by RJ). This book presents, as work in progress, some of the presentations that have taken place within the MING network during 2009 and 2010 and the joint network meeting with MING and FlickForsk 2009. We have chosen to present the papers as a discussion taking place within the theoretical framework of Challenging normalization processes.
Arbete, hälsa och kön
Redaktörer Mikael Nordenmark och Saman Rashid
Genusstudier vid Mittuniversitetet 2, 2008
Under åren 2007 och 2008 har ett antal forskare vid Mittuniversitetet arbetat inom ramen för projektet ”Hälsofrämjande i arbetslivet” vars mål var att öka kunskapen om faktorer som bidrar till ett friskare arbetsliv och ökat kvinnligt företagande, samt hur de strukturella förutsättningarna kan anpassas för att gynna en önskvärd utveckling i Jämtlands län. Rapporten ”Arbete, hälsa och kön” redovisar i olika kapitel stora delar av den forskning som bedrivits kring dessa områden. Anledningen till att resultaten redovisas i rapportserien Genusstudier vid Mittuniversitetet, som är en del av den verksamhet som bedrivs inom ramen för Forum för genusvetenskap, är att texterna till stora delar diskuterar och analyserar könsdimensionen och att de därmed är goda exempel på den omfattande forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet om mäns och kvinnors (skilda) livsvillkor. Rapporten består av sju kapitel som ur olika perspektiv och med hjälp av olika metodologiska angreppssätt analyserar och diskuterar frågor kring arbete, hälsa och kön. De olika metoder som används är textanalys, intervjuer samt kvantitativa analyser och de empiriska underlagen spänner från regionala data från Jämtland till nationella och internationella undersökningar. Oavsett om data anknyter till jämtlandsregionen eller ej så bidrar de med en ökad kunskap om olika relationer mellan arbetsliv, hälsa, kön och genus i denna region.
Genusmaraton. Mittsveriges genusforskare på frammarsch
Redaktörer Siv Fahlgren och Britt-Marie Thurén
Genusstudier vid Mittuniversitetet 1, 2007
Genusmaraton är den första skriften i serien Genusstudier vid Mittuniversitetet. Skriften utgör en sammanställning av flertalet av de förläsningar som hölls vid FGV:s populärvetenskapliga forskardag, Genusmaraton, i Härnösand den 22 februari 2007. Syftet var att genom korta smakprov berätta om den tvärvetenskapliga bredd, djup och den omfattning genusforskningen har vid Mittuniversitetet, och hur spännande den kan vara. Detta avspeglas förhoppningsvis i rapporten, där texterna spänner över ett brett tvärvetenskapligt fält, från Astrids imaginära möte vid genuspassagen i en litteraturvetenskaplig essä, via feministiska reflexioner kring hur maskulinitet och normalitet konstitueras i massmediala berättelser om våldtäkt, till arkeologiska studier av kritpiporna vid en bustuga i Svartviksbodarna i Södra Dalarna.