Frågor om invandring, etniska relationer och främlingsfientlighet är ett område som utan tvekan tillhör ett av vår tids mest omdiskuterade och angelägna. Den livliga debatten om invandring, asylrätt, burkaförbud och diskriminering av romerna är aktuella exempel, liksom utgången av höstens svenska riksdagsval och den diskussion som följt därefter. Inte minst i skolans värld är frågorna ständigt närvarande.
Grund- och gymnasieskolans uppdrag
”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
(Ur Lpo 94)
”Skolan skall sträva efter att varje elev […]
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå adra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”
(Ur Lpo 94)
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia”
(Ur Lpo 94)
”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”
(Ur Lpf94)
”utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället”
”utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter”
(Ur Mål att sträva mot, gymnasieskolans kursplan för Samhällskunskap)
”Kopplingen mellan det förgångna, nuet och framtiden gynnar analys och problematisering. Detta bidrar till handlingsberedskap vare sig det är tal om emancipation, migration eller interkulturell förståelse.”
(Ur gymnasieskolans kursplan för Historia)
Axplocken ur grund- och gymnasieskolans styrdokument visar tydligt på skolans uppdrag att förmedla kunskap om migration och minoriteter liksom att gynna förståelse och tolerans. Många skolor har en väl fungerande undervisning inom området och inte minst ett engagemang för värdegrundsarbetet. Samtidigt känner många lärare att det finns mer att lära och utveckla. Hur bemöter man främlingsfientliga argument i klassrummet? Vad är fakta och vad är fördomar? Hur gynnas ömsesidig förståelse, empati och tolerans? Och hur är det egentligen med de egna kunskaperna i ämnet?
Vad kan du få ut av denna kurs?
Mittuniversitetets kurs ”Invandring, minoriteter och främlingsbilder i det moderna Sverige” är skräddarsydd för dig som undervisar inom SO-ämnena på grundskolan åk 7-9 och gymnasiet. Här får du en möjlighet att både bredda och fördjupa kunskaperna om invandringens historia, främlingsbilder, nationella identiteter och främlingsfientliga grupper. Allt sker nära kopplat till den konkreta undervisningssituationen. Kursdeltagarna får möjlighet att fördjupa sig i litteratur, sammanställa egna texter och under fyra träffar ta del av föreläsningar, genomföra övningar och diskutera. Såväl under dessa träffar som däremellan via nätet får kursdeltagarna tillfälle att dela med sig av sina egna erfarenheter och ta del av andras.
Praktisk information
Kursen är en fortbildning inom lärarlyftet, främst riktad till SO-lärare åk 7-9 och gymnasiet. Den ges vårterminen 2011 och höstterminen 2011 på halvfart, 30 högskolepoäng. Kursen är en distans- och nätkurs med fyra obligatoriska träffar, under vårterminen 2011 planerade till torsdag/fredag 27-28/1 och 8-9/4, kl. 10.00 – 17.00 på Mittuniversitetet i Härnösand.
Kursen innehåller följande fyra moment
Moment 1: Invandrare och minoriteter i Sverige
Momentet ger en översikt av den svenska invandringshistorien, hur invandrare, allt ifrån medeltidens inflyttning av tyska hantverkare och handelsmän fram till 1900-talets arbetskrafts- och flyktinginvandring, bidragit till det svenska samhällets utveckling. Iinvandringens betydelse för landets välstånd lyfts fram såväl som motsättningar och majoritetssamhällets sätt att hantera invandringen.
Moment 2: Etnicitet och nationalism
I momentet avhandlas flera centrala begrepp inom IMER-fältet som identitet, etnicitet, nationalism och rasism. Central är frågan om hur etnicitet och andra gruppidentiteter uppkommer och hur de förhåller sig till klass, kön och nationell tillhörighet. Frågor ställs kring hur och varför stereotypa och negativa främlingsbilder uppkommer under olika omständigheter i såväl historiskt som didaktiskt perspektiv.
Moment 3, Bilder av ”lappen”, ”juden”, “zigenaren” och ”muslimen”
Momentet riktar fokus mot antisemitism, antiziganism, islamofobi liksom fördomar om samer i såväl historiskt som nutida perspektiv. Här avhandlas sammanhang och omständigheter i vilka främlingsfientliga idétraditioner uppkommit och reproducerats och skilda föreställningar som återkommit för att motivera och underblåsa avståndstagande och diskriminering. I momentet speglas såväl extremistiska grupper, populistiska partier som den breda politiska kulturen i Sverige och Europa.
Moment 4: Att undervisa främlingsfientlighet och rasism
Moment riktar fokus mot undervisning om invandring och minoriteter, rasism och främlingsfientlighet. Med avstamp i den svenska skolans mål att ”förmedla och hos eleven förankra de grundläggande värden vårt samhälle vilar på” lyfts begrepp som empati, civilkurage, offer, förövare, åskådarroll och värdegrund fram.
Anmälan och mer information
Kursen ges inom ramen för lärarlyftet, en satsning som innebär att verksamma, behöriga lärare har möjlighet att fortbilda sig på högskolan och samtidigt behålla 80 % av sin lön. Lärarfortbildningen påbörjades 2007 och pågår hela 2011.
Villkoren för att delta i lärarlyftets kurser och anmälningsförfarandet framgår av skolverkets hemsida, länk här. Anmälan ska göras senast den 15 oktober via studera.nu. Observera att lärarlyftet är öppet både för lärare vid kommunala skolor och vid friskolor.
Kursansvarig och lärare på kursen är fil. dr Per Hammarström, historiker, lektor/forskare på Mittuniversitetet och Uppsala universitet och med mångårig erfarenhet från undervisning på grundskola och gymnasium. På kursen undervisar ytterligare lärare vid Mittuniversitetets institution för humaniora inom sina respektive specialområden.
För ytterligare information, kontakta gärna Per Hammarström.