I april nästa år lanserar Woolpower ett flamskyddat underställ, en framgång för både företaget och regionen mycket tack vare samverkan med forskningsmiljön Sports Tech vid Mittuniversitetet.

Med tillverkning på hemmaplan och en allt tuffare konkurrens om kunderna gäller det att veta vad man gör. Linus Flodin, vd på Woolpower, förklarar filosofin bakom det varumärke som under det senaste året ökat sin omsättning med  20 procent.

- Jag vill driva företaget enligt vissa principer. Det ska vara varmt och långsiktigt brukar jag säga. Det innebär i praktiken att vi ska göra vinst, vara en bra arbetsgivare, ha så lite miljöpåverkan som möjligt och vara en del av det samhälle vi verkar i. Och det finns bara ett svar på hur vi löser det, och det är i samverkan, säger han bestämt.

Nyligen har Woolpower och Mittuniversitetet med stöd av Almi, Peak Innovation och Länsstyrelsen, samverkat i ett projekt för att ta fram ett flamskyddat underställ. Testerna genomfördes på textillabbet på Sports Tech Research Center vid Mittuniversitetet.
- Textillabbet har ställt upp med resurser och kunnande och vi har fått vara med genomföra testerna vilket både har varit väldigt roligt samtidigt som vi utvecklat vår kompetens, berättar Linus.

Utmaningen låg i att behålla plaggets goda grundegenskaper för att sedan tillföra egenskaper, i det här fallet att det inte ska brinna. För att lösa brandskyddet på fibernivå behövde man ta fram ett tjugotal versioner av plagget.
- Närheten till textillabbet har varit avgörande. Vi kunde sticka en prototyp på förmiddagen för att testa den på eftermiddagen. Hade vi behövt skicka iväg understället för att få reda på hur materialet fungerade hade den processen tagit månader. När vi slutligen testade plagget på ett ackrediterat labb gick det därför snabbt att få det godkänt.

I april nästa år finns understället i butik. Och en välkommen bonuseffekt är att det svenska försvaret fått nys om det nya understället och lagt en stor order.
- Vi behöver nyanställa cirka 40 personer de närmaste 12-15 månaderna för att klara produktionen, bättre än så kan det inte bli. Utan stöd från Mittuniversitetet och övriga intressenter hade vi aldrig kunna få fram plagget på så kort tid, det hade legat minst två år bort, säger han.

Ett annat exempel på samverkan är när Kajsa Nilsson, då student på Sportteknologiprogrammet vid Mittuniversitetet, fick möjlighet att göra sitt examensjobb på Woolpower. Förstudien övergick till en projektanställning som resulterade i en ny produkt, ett tovat ull-ark producerat av det textila spill som blir över vid tillverkningen av kläder.
- Idag tillverkar vi sulor, sittunderlag och tofflor av det som vi tidigare skickade till förbränning, berättar Linus.

Samarbetet med Mittuniversitetet ser Linus som en självklarhet.
- Det har alltid varit viktigt för oss att ha universitetet nära och vi har haft en bra dialog med dem från början, vi lär oss av varandra.

Han konstaterar att samverkan smittar. Ju fler projekt som görs i samverkan desto mer stärks samarbetet mellan forskningsmiljöerna och företagen.
- Sports Tech har hört av sig till oss och gett förslag på olika typer av tester vi skulle kunna göra i deras klimatkammare och vi har en bruttolista med idéer som vi regelbundet stämmer av med universitetet och andra aktörer i regionen. Vi har inte kraft, muskler och resurser att själva genomföra alla idéer, för att lyckas krävs det att vi samverkar med andra. 

Text: Janna Thalén