Mittuniversitetet ska kvalitetssäkra verksamheten genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets lagar och föreskrifter. Med systematiskt arbetsmiljöarbete ska Mittuniversitetet arbeta med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs så att en god arbetsmiljö uppnås.

Allt som ökar trivseln och förhindrar skada och sjukdom i arbetet, är viktigt att förbättra. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetet omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för vår arbetsmiljö. Med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt.

Arbetet sker i tre steg:

• Steg 1 Kartläggning och riskbedömning
• Steg 2 Handlingsplaner
• Steg 3 Uppföljning 

Steg 1 Kartläggning och riskbedömning

Riskanalyser ska genomföras vid t ex omorganisationer, förändringar av arbetsuppgifterna, inköp av nya maskiner särskilt riskfyllda arbetsuppgifter. 

Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt. På Mittuniversitetet genomförs på central nivå arbetsmiljöronder för närvarande på två sätt, dels genom en psykosocial rond i form av en webbenkät som alla anställda har möjlighet att besvara, och dels genom en fysisk rond med genomgång av den fysiska arbetsmiljön. Båda ronderna skall utgöra underlag för handlingsplaner som varje enhet har att arbeta efter för ständiga förbättringar i vår arbetsmiljö. Personalavdelningen ansvarar för den psykosociala ronden och Campusservice för den fysiska ronden, där skyddsombuden också finns representerade. På avdelningarna sker det systematiska arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan chef och skyddsombud. Arbetsplatsträffar APT och de lokala samverkansgrupperna LSG är ett forum för att fånga upp och diskutera arbetsmiljön på respektive avdelning. Vid varje avdelning genomförs dessutom regelbundet skyddsronder för en genomgång av den fysiska arbetsmiljön. Medarbetarsamtal är ett forum för diskussion och utveckling av individens arbetsmiljö.

Hur ofta undersökningar behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Ansvarig för planering och genomförande är ansvarig chef. Skyddsombuden ska delta. Ronderna ska protokollföras och åtföljas av en handlingsplan. Skyddsronden inleds med att föregående protokoll inklusive handlingsplan gås igenom. Skyddsronderna kan antingen var allmänna eller riktade. 

Steg 2 Handlingsplaner

Vid varje enhet upprättas årligen en handlingsplan för arbetsmiljön. Handlingsplaner upprättas efter riskanalyser och skyddsronder. En handlingsplan ska också upprättas efter ett tillbud eller ett olycksfall. En handlingsplan ska alltid vara skriftlig och ange åtgärder, tidpunkt för genomförande samt vem som är ansvarig. 

Steg 3 Uppföljning

Uppföljning ska ske enligt handlingsplanen.

Arbetsgivaren ska årligen göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Syftet med sammanställningen är att underlätta riskbedömningen och att utgöra ett underlag för planering, kontroll och åtgärder. 

Delegering av arbetsmiljöansvar
Mittuniversitetet bedriver verksamhet på flera campusorter och det finns därför ett klart behov av delegering av ansvar. Chefer på olika nivåer är arbetsgivarens representant på arbetsplatsen. Vilka befogenheter och ansvar som olika chefer har framgår av delegeringsdokumentet. Delegeringsordningen följer i en hierarkisk organisatorisk ordning med rektor som ytterst ansvarig för arbetsmiljöarbetet.

 Vem gör vad?

• Arbetsgivaren har huvudansvaret. Chefer behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Arbetsgivaren har också ansvaret för att det finns skriftlig dokumentation över riskbedömningar, handlingsplaner och sammanställningar.
• Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. 
• Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar. 
• Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal.