Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om beslutsprocesser inom Styrel, hur samverkan inom ramen för Styrel implementeras i praktiken, vilka konsekvenser olika prioriteringar får för samhället och dess medborgare samt hur den enskildes ansvar kommuniceras till särskilt sårbara grupper.

Projektet genomförs som tre fallstudier i tre län/regioner med olika egenskaper och förutsättningar för att genomföra en planeringsprocess enligt Styrel.

Om ett större elavbrott inträffar har elföretagen 24 timmar på sig att åtgärda felet. I dessa lägen har den enskilde ett egenansvar att klara sin välfärd. Vid allvarliga avbrott kan en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) ske, då åligger det statliga myndigheter som länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag att samarbeta för att prioritera samhällsviktiga elanvändare. Styrelär en planeringsprocess för att prioritera samhällsnyttiga elanvändare vid en eventuell energibrist och syftar till att formalisera arbetsgången och metoder för att prioritera elanvändare och elledningar i händelse av eleffektbrist. Denna prioritering är komplex då en prioriteringsordning påverkar flera intressenter på olika sätt, omfattar flertalet målkonflikter, samt baseras på olika principer och görs med till synes ofullständig information.

För att operationalisera detta arbete har projektet Styrel formaliserat arbetet för de aktörer som berörs av prioriteringen i en planeringsprocess, då arbetet kräver samverkan mellan flera aktörer; statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och Svenska kraftnät (SvK) som står som slutlig mottagare av en prioriteringsomgång. Planeringen genomförs i sex olika steg där länsstyrelsen spelar en central roll som samordnare under processen, främst i form av att de har huvudansvaret för att samordna insatserna från de olika aktörerna (rapport ET 2012:28; Energimyndigheten 2014: 12 ff.). 

En central aspekt i planeringsprocessen är samverkan mellan aktörerna och informationsutbytet dem emellan. Vid beslut fokuseras ofta den egna organisationens ansvar- och kompetensområde, samt sådant som man känner till. Vid MFK påverkas också allmänheten och myndigheterna kommer här att fatta beslut som berör dessa.  Men beslut över deras eltillgång görs av myndigheterna och kommunerna. Centralt för länsstyrelsen, liksom för de inblandade parterna, blir hur de inblandade parterna kommunicerar med varandra samt hur informationsutbytet sker.  Det handlar således i projektet om att utvärdera vilken information de olika aktörerna har tillgång till, hur de prioriterar mellan olika typer av information vilket påverkar vilken information som de delar med sig utav samt vilken information som de olika aktörerna upplever att de saknar för att kunna göra prioriteringar bland samhällsviktiga elanvändare vid MFK. Vidare handlar det om de olika ingående aktörernas, allmänheten inkluderad, kunskap och medvetenhet om prioritetsordningen och dess möjliga konsekvenser vid ett skarpt läge.

Generellt så kan vi betrakta planeringsprocessen som en systemmodell där reella elanvändares samhällsfunktioner och dess betydelse prioriteras och formaliseras i ett antal steg till en länsövergripande prioritering av elledningar. Denna länsövergripande prioritering skall sedan följas vid en manuell frånkoppling så att prioriteringen över samhällsfunktionerna bevaras i största möjliga mån. Vi kan säga att verkligheten filtreras i ett antal steg så att dess representation blir så enkel som möjligt och anpassad för en operativ insats, det vill säga vi förenklar en komplex verklighet till en icke komplex operativ beslutsmodell. När denna operativa modell sedan effektueras i verkligheten är förhoppningen att filtreringen bevarat det väsentliga och att felaktigheter inte förstärks. Genom att utvärdera hur förenklingen i en dylik modell sker i flera steg, eller filter, kan man identifiera ifall felkällor förstärks och propageras och hur pass väl den slutliga planeringen motsvarar den initiala prioriteringen under olika grader av frånkoppling vilket torde vara av stor vikt för systemmodeller som Styrel.