Bakgrund

Jag är född i Bromma, tog studenten i Karlstad och utbildade mig därefter till mellanstadielärare. Vid sidan av mitt lärarjobb tog jag filosofie kandidatexamen i historia och svenska i Karlstad, och sedan fortsatte jag mina studier vid Institutionen för nordiska språk i Uppsala. Där disputerade jag år 2000 på avhandlingen Nordiska ortnamn på -und. År 2006 blev jag docent i Uppsala, och 2011 utnämndes jag till professor vid Mittuniversitetet, dit jag varit knuten sedan 2002.

Forskningsområden

Mitt huvudsakliga forskningsområde är namn, främst ortnamn. Nedan berättar jag litet om hur ortnamn fungerar och vad de kan lära oss.

Ortnamnet, vad betyder det? Hur fungerar det?
Vi människor strukturerar landskapet med språkets hjälp. Platser som är viktiga för oss och för dem vi talar med ger vi namn, ortnamn. Om en plats mister sin betydelse glöms dess namn ofta bort. Men ibland ändrar ortnamnet bara sin syftning. Härnösand, exempelvis, syftar inte längre på en sandstrand på Härnön utan på en stad som täcker ett betydligt större område.

Ortnamnet är ofta en kortfattad beskrivning av platsen. Men när en plats väl har fått sitt namn ändrar man inte på namnet, även om platsen ändrar sig så att namnet, beskrivningen, inte längre stämmer. Här i Härnösand har vi en stadsdel som heter Kronholmen. Holmen har blivit fastland, men namnet fungerar bra ändå. Detta beror på att vi språkbrukare normalt inte funderar över ett namn, när det väl är etablerat.

Namnen – både ortnamn och personnamn – uppstår alltid i ett samhälle, i ett socialt sammanhang alltså. Namnet blir därmed ett slags spegling det samhälle där det uppstått. Detta gäller både urgamla och helt nya namn, men gamla namn kan ge oss upplysningar om samhällsförhållanden som för länge sedan försvunnit. Namn som Torsåker i Ångermanland eller Frösö i Jämtland innehåller gudanamn och ger oss glimtar av en förkristen tid. Med de gamla ortnamnens hjälp kan vi alltså nå tillbaka till tiden före skriven historia.

Pågående forskning

Min forskning är inriktad mot namn, särskilt ortnamn. Jag är intresserad av alla namn, men särskilt av de äldre namnskikten inom det nordiska språkområdet. Särskilt fascinerande finner jag de namn som utgörs av avledningar, främst de som är bildade i mycket avlägsen tid.

Ortnamn i Mellannorrland
Ett av mina huvudintressen rör de tidigaste nordiska ortnamnen i Mellannorrland. Jag intresserar mig för de mellannorländska ortnamnen och deras samband med å ena sidan ortnamnen Svealand och å andra sidan dem i mellersta Norge (Tröndelagen). Från vilket område kom de huvudsakliga språkliga (och kulturella?) impulserna till Mellannorrland i förhistorisk tid? För att ta reda på detta tänker jag undersöka flera typer av ortnamn i Mellannorrland.

Jag har redan gjort visa preliminära undersökningar av norrländska namn, t.ex. av namnen på Marm- (2010) eller av sockennamnet Skön i förhållande till de norska namnen av typen Skaun (Skogn) (2012)
I en nyligen publicerad artikel (2014) behandlar jag de sakrala ortnamnen i Mellannorrland. En del av dessa verkar vara närmast förbundna med Norge, andra tycks ha mer med Östersjöregionen och Svealand att göra. Till den senare typen hör Torsåker i Ångermanland. Ett Torsåker verkar ha funnits i Medelpad också, men det namnet är försvunnet.

Suffixavledda ortnamn
Mitt andra huvudintresse rör nordiska avledda namn, alltså sådana som har bildats medelst en avledningsändelse, ett suffix. Jag har studerat sådana namn alltsedan jag skrev min doktorsavhandling Nordiska ortnamn på –und (2000). Senare har jag skrivit artiklar om spridningen av vissa andra typer av avledda ortnamn i Norden.

Jag har ett stort manuskript, där avledda namn och olika avledningstyper diskuteras på ett sätt som avser att bli ett slags ortnamnens motsvarighet till Emil Olsons (1916) behandling av svensk suffixal ordbildning i De appellativa substantivens bildning i fornsvenskan. I mitt manuskript behandlar jag de avledda namntyperna en efter en, och de avledda ortnamnen diskuteras utifrån bildningstyp. Vidare listar jag de viktigaste verken som skrivits om varje bildningstyp.

Undervisning

Numera undervisar jag främst på B- och C-nivån. Det brukar bli svensk språkhistoria, den nordiska språkgemenskapen, namnforskning, dialektologi och uppsatsskrivning. Jag är mellanstadielärare i grunden och trivs med att undervisa. Roligast är det förstås med studenter på plats på campus – allt blir mycket lättare då, och det blir riktiga diskussioner. Jag gillar att studera en text (gammal eller ny) tillsammans med studenterna, och det gör man bäst om man är i samma rum eller står framför samma runsten. Det har hänt att några studenter och jag har varit ute och tittat på runstenar (och läst dem med händerna, förstås!). Givetvis kan man då passa på att tillsammans beskåda några ortnamnslokaler också.

Publikationer

Artiklar i tidskrifter Artiklar, recensioner Doktorsavhandlingar Kapitel i böcker, del av antologier Proceedings (redaktörsskap) Samlingsverk (redaktör)

Artiklar i tidskrifter

Nyman, E. (2012). Hydronymer i Namn och bygd. Namn och bygd, : 100, ss. 145-163.

Nyman, E. (2010). Mellannorrlands ortnamnsskick mellan väst och syd. Några synpunkter. Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok, , ss. 21-41.

Nyman, E. (2009). Personnamnen i samhället. Forskningsläget idag och viktiga framtida uppgifter. Studia Anthroponymica Scandinavica, vol. 27, ss. 33-52.

Nyman, E. (2007). Skandinavien och Skåne : Syftning och betydelse. Namn och bygd, vol. 95, ss. 15-21.

Nyman, E. (2007). Skandinavien - Bezug und Bedeutung. Beiträge zur Namenforschung, vol. 42: 4, ss. 453-465.

Nyman, E. (2006). Förleder i svenska ortnamn på -hester/-hestra och på -säter/-sätra : En jämförelse. Namn och bygd, vol. 94, ss. 35-52.

Nyman, E. (2002). Nosaby och Nosemölla. Namn och bygd, vol. 90, ss. 169-170.

Nyman, E. (2002). Bornholm, Birgitta och burgunderna. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift., , ss. 5-18.

Nyman, E. (1987). Det västmanländska sockennamnet Sevalla.. Namn och bygd, vol. 75: 1-4, ss. 100-116.

Artiklar, recensioner

Nyman, E. (2015). Recension av: Handbok i norrøn filologi. Red.: Odd Einar Haugen. 2. utgåve. 797 s. Bergen: Fagbokforlaget 2013. (Landslaget for norskundervisning 191.) ISBN 978-82-450-1109-8.. Namn och bygd, vol. 103, ss. 142-143.

Nyman, E. (2015). Recension av: Damaris Nübling, Fabian Fahlbusch & Rita Heuser. Namen. Eine Einführung in die Onomastik. 367 s. Tübingen: Narr Verlag 2012. (Narr Studienbücher.) ISBN 978-3-8233-6685-0.. Namn och bygd, vol. 103, ss. 156-159.

Nyman, E. (2013). Geographische Namen - Vielfalt und Norm. 40 Jahre institutionalisierte Ortsnamenforschung und -standardisierung in Österreich. 65. Geburtstag von Isolde Hausner. Akten des Internationalen Symposions Wien, 10. und 11. März 2009. Herausgegeben von Hubert Bergmann & Peter Jordan. 192. s. Wien: Praesens Verlag 2010. (Beihefte zur Österreichischen Namenforschung 6.) ISBN 978-3-7069-0616-6.. Namn och bygd, vol. 101, ss. 235-236.

Nyman, E. (2009). Recension av: Altnordische Philologie. Norwegen und Island. : Herausgegeben von Odd Einar Haugen. Aus dem Norwegischen von Astrid van Nahl. 653 s. Berlin–New York: Walter de Gruyter 2007. (De Gruyter Lexikon.) ISBN 978-3-11-018486-0.. Namn och bygd, vol. 96, ss. 140-143.

Nyman, E. (2009). Recension av: Schmidt, Tom: Nøvn austa Åsen. Bustadnavn i Øystre Slidre. : Oslo: Novus forlag 2005.. Namn och bygd, vol. 96, ss. 190-191.

Nyman, E. (2008). [Recension av] Altnordische Philologie. Norwegen und Island. : Herausgegeben von Odd Einar Haugen. Aus dem Norwegischen von Astrid van Nahl. 653 s. Berlin-New York:Walter de Gruyter 2007. (De Gruyter Lexikon.) ISBN 978-3-11-018486-0.. Namn och bygd, vol. 96

Nyman, E. (2005). [Recension av] Skånes ortnamn. Serie A. Luggude härad med Höganäs stad. Helsingborgs stad. : Av Bertil Ejder under medverkan av Göran Hallberg & Claes Ringdahl. 621 s. Lund:Språk- och folkminnesinstitutet. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 2003. ISBN 91-7229-022-6.. Namn och bygd, vol. 93, ss. 178-180.

Nyman, E. (2005). [Recension av] Namen in sprachlichen Kontaktgebieten. : Jahrespreise 2000, 2001, 2003 der Henning-Kaufmann-Stiftung zur Förderung der deutschen Namenforschung auf sprachgeschichtlicher Grundlage. Herausgegeben von Friedhelm Debus. Mit Beiträgen von Inge Bily, Friedhelm Debus, Ernst Eichler, Dieter Geuenich, Wolfgang Haubrichs, Martina Pitz, Wolf-Armin Frhr. von Reitzenstein & Peter Wiesinger. 310 s. Hildesheim-Zürich-New York: Georg Olms Verlag. ISBN 3-487-12768-7.. Namn och bygd, vol. 93, ss. 151-152.

Nyman, E. (2004). [Recension av] Særheim, Inge: Frå Feisteinen til Napen. Stadnamn i Rogaland. 220 s. Stavanger: Stavanger turistforening 2002. (Stavanger turistforenings årbok 2002.) ISBN 82-90029-86-1.. Namn och bygd, vol. 92, ss. 190-192.

Nyman, E. (2004). [Recension av] Nordiske torp-navne. Rapport fra NORNAs 31. symposium i Jaruplund 25.-28. april 2002. Redigeret af Peder Gammeltoft og Bent Jørgensen. With summaries in English. 288 s. Uppsala: NORNA-förlaget (distr. Swedish Science Press) 2003. (NORNA-rapporter 76.) ISBN 91-7276-075-3.. Namn och bygd, vol. 92, ss. 161-163.

Nyman, E. (2002). [Recension av] Namn i en föränderlig värld. Rapport från den tolfte nordiska namnforskarkongressen, Tavastehus 13-17 juni 1998. Red.: Gunilla Harling-Kranck. 358 s. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2001. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 631. Studier i nordisk filologi 78.) ISBN 951-583-065-6.. Namn och bygd, vol. 90, ss. 194-197.

Nyman, E. (2002). [Recension av] Namn gjennom 2000 år – namn i år 2000. Den 9. nasjonale konferansen i namnegransking. Blindern 11.–12. mai 2000. Redigert av Kristin Bakken & Åse Wetås. 226 s. Oslo: Seksjon for namnegransking, Universitetet i Oslo, 2000. ISSN 0801-7956.. Namn och bygd, vol. 90, ss. 193-194.

Nyman, E. (2001). [Recension av] Geographische Namen in ihrer Bedeutung für die landeskundliche Forschung und Darstellung. Referate des. 8. Arbeitstreffens des Arbeitskreises Landeskundliche Institute und Forschungsstellen in der Deutschen Akademie für Landeskunde, Trier, 21.–23. Mai 1998. Herausgegeben von Heinz Peter Brogiato. Trier: Dokumentationszentrum für deutsche Landeskunde, Universität Trier, 1999. (DL. Berichte und Dokumentationen 2.). ISBN 3-9805219-1-5.. Namn och bygd, vol. 89, ss. 165-168.

Nyman, E. (). [Recension av] Tom Schmidt: Nøvn austa åsen. Bustadnamn i Øystre Slidre. : 400 s., 1 utvikskarta. Oslo:Novus forlag 2005. ISBN 10: 82-7099-414-6, 13: 978-82-7099-414-4.. Namn och bygd,

Doktorsavhandlingar

Nyman, E. (2000). Nordiska ortnamn på -und. Diss. Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien, 2000 (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi. Studier till en svensk ortnamnsatlas : 16)

Kapitel i böcker, del av antologier

Nyman, E. (2014). Sakrala ortnamn i Mellannorrland. En översikt. I Den heliga platsen : Handlingar från symposiet Den heliga platsen. Härnösand 15-18 september 2011. Sundsvall : Avdelningen för humaniora vid Mittuniversitetet (Skrifter i Humaniora vid Mittuniversitetet). S. 179-209.

Nyman, E. (2013). Namn på -anger, ånger. I Namn och namnforskning : Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Uppsala : Uppsala universitet. S. 51-52.

Nyman, E. (2012). De norska ortnamnen Skaun (Skogn) och det svenska Skön. I Germansk filologi og norske ord. Festskrift til Harald Bjorvand på 70-årsdagen den 30. juli 2012. Oslo : Novus Forlag (Instituttet for sammenlignenge kulturforskning. Serie B. Skrifter 45). S. 141-156.

Nyman, E. (2012). Sjönevad i Halland. I Namn i stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012.. Uppsala : Institutet för språk och folkminnen (Skrifter utgivna av Institutet för språk och folkminnen. Namnarkivet i Uppsala. Serie B.). S. 209-222.

Nyman, E. (2011). Gråmunkehöga. I Uppländska namnstudier : Valda namnspalter ur Upsala Nya Tidning 1982-2002. Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 81-82.

Nyman, E. (2011). Tensta, Mälsta och Märsta - gamla fiskeplatser?. I Uppländska namnstudier : Valda namnspalter ur Upsala Nya Tidning1982 - 2002. Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 86-87.

Nyman, E. (2011). Vilka bor i högarna?. I Uppländska namnstudier : Valda namnspalter ur Upsala Nya Tidning 1982 - 2002. Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 194-195.

Nyman, E. (2011). Hanunda och Hökhuvud - två gamla höjdnamn. I Uppländska namnstudier : Valda namnspalter ur Upsala Nya Tidning 1982 - 2002. Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. S. 162-163.

Nyman, E. (2010). Sekundäre Namenbildung oder Nachbenennung? Ein Problem bei der Rekonstruktion alter nordischer Ortsnamen. I Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 7.-9. April 2010. Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi). S. 79-94.

Nyman, E. (2010). Nordische Ortsnamen auf -und in ihrem europäischen Zusammenhang.. I Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala 19-24 August 2002. 5. Uppsala : Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. S. 209-215.

Nyman, E. (2010). Vattennamn på Snägd- i Medelpad. I Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist : Utgiven av Institutet för språk och folkminnen. Göteborg : Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. S. 97-106.

Nyman, E. (2010). Ortnamn på -anger/-ånger i Norden. I Språken i Sverige. Stockholm : Norstedts Förlag (Sveriges nationalatlas). S. 80-80.

Nyman, E. (2010). Ortnamn på -und i Norden. I Språken i Sverige. Stockholm : Norstedts Förlag (Sveriges nationalatlas). S. 81-81.

Nyman, E. (2009). Skillnader i suffixförrådet i ortnamn mellan olika delar av Norden. Några synpunkter. I Norræn nöfn - nöfn á Norðurlöndum : hefðir og endurnýjun = Nordiska namn - namn i Norden - tradition och förnyelse : handlingar från den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11-14 augusti 2007. Uppsala : NORNA-förlaget (NORNA-rapporter). S. 331-346.

Nyman, E. (2008). Om ursprunget till namnet fvn. Serkland, fsv. Særkland. I "Vi ska alla vara välkomna!" : Nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson.. Göteborg : Styrelsen för Meijerbergs institut vid Göteborgs universitet (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning). S. 149-153.

Nyman, E. (2008). Om det norska sjönamnet Mjøsa.. I Namn från land och stad. : Hyllningsskrift till Mats Wahlberg 25 maj 2008.. Uppsala : Uppsala universitet. Seminariet för nordisk namnforskning (Namn och samhälle). S. 133-143.

Nyman, E. (2007). Några suffixavledda ortnamnstyper i Norden : Reflexioner utifrån spridningsbilderna. I Nordiske navnes centralitet og regionalitet : rapport fra NORNAs 35. symposium på Bornholm 4.-7. maj 2006. Uppsala : NORNA-förlaget (NORNA-rapporter). S. 171-190.

Nyman, E. (2006). Mjær och Mors. I Namn och runor : Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Uppsala : Seminariet för nordisk namnforskning, Uppsala universitet (Namn och samhälle). S. 131-146.

Nyman, E. (2006). Words for 'portage' in the Scandinavian languages, and place-names indicating old portages. I The Significance of Portages : Proceeding of the First International Conference on the Significance of Portages, 29 Sept-2nd Oct 2004, in Lyngdal, Vest-Agder, Norway, Arranged by the County Municipality of Vest-Agder, Kristiansand. Oxford : Archaeopress (BAR [British Archaeological Reports] International Series). S. 169-173.

Nyman, E. (2005). Under ytan av vår tids språk. : Ortnamnen - språkliga fornlämningar.. I Under ytan. : Populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 12-13 november 2005.. Göteborg : Göteborgs universitet (Humanistdag-boken). S. 251-256.

Nyman, E. (2004). Das -s-Suffix in nordischen Ortsnamen.. I Suffixbildungen in alten Ortsnamen. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 14.-16- Mai 2004. Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi). S. 61-73.

Nyman, E. (2003). Reistad. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 385-385.

Nyman, E. (2003). Övra Ålebäck. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 6-7.

Nyman, E. (2003). Over Jerstal. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 412-412.

Nyman, E. (2003). Ribe. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 549-550.

Nyman, E. (2003). Rislev. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 30-30.

Nyman, E. (2003). Rude Eskilstrup. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 390-391.

Nyman, E. (2003). Ravlunda. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 196-197.

Nyman, E. (2003). Ravning Enge. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 199-199.

Nyman, E. (2003). Rällinge. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 68-69.

Nyman, E. (2003). Rosseland. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 358-359.

Nyman, E. (2003). Ramsund. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 24, Quadriburgium - Rind. Berlin : Walter de Gruyter. S. 124-124.

Nyman, E. (2003). Rök. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 62-62.

Nyman, E. (2003). Roskilde. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 339-339.

Nyman, E. (2003). Roslagen. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 344-346.

Nyman, E. (2003). Rynkeby. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 25, Rindenboot - Rzucewo-Kultur. Berlin : Walter de Gruyter. S. 634-635.

Nyman, E. (2003). Øvre Stabu. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 11-11.

Nyman, E. (2003). Oksbøl. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 43-43.

Nyman, E. (2003). Ottarshögen. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 392-392.

Nyman, E. (2003). Oklunda. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 40-41.

Nyman, E. (2003). Omgård. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 100-100.

Nyman, E. (2003). Oseberg. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd. 22, Östgötalag - Pfalz und Pfalzen. Berlin : Walter de Gruyter. S. 306-306.

Nyman, E. (2002). Möjbro. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 20, Metuonis - Naturwissenschaftliche Methoden. Berlin : Walter de Gruyter. S. 135-135.

Nyman, E. (2002). Nøvling. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 257-257.

Nyman, E. (2002). Nord-Huglo. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 307-308.

Nyman, E. (2002). Ödeshög. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 579-579.

Nyman, E. (2002). Ocksarve. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 526 f.-.

Nyman, E. (2002). Øster Bølle. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 606-606.

Nyman, E. (2002). Öland. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 588-588.

Nyman, E. (2002). Østfold. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 636-636.

Nyman, E. (2002). Östervarv. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 634-634.

Nyman, E. (2002). Norrala. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 394-395.

Nyman, E. (2002). Nyrup. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 456-456.

Nyman, E. (2002). Östergötland. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 610-610.

Nyman, E. (2002). Myklebostad. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 20, Metuonis - Naturwissenschaftliche Methoden. Berlin : Walter de Gruyter. S. 453-453.

Nyman, E. (2002). Möne. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 20, Metuonis - Naturwissenschaftliche Methoden. Berlin : Walter de Gruyter. S. 136-136.

Nyman, E. (2002). Mora stenar. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 20, Metuonis - Naturwissenschaftliche Methoden. Berlin : Walter de Gruyter. S. 236-236.

Nyman, E. (2002). Myklebust. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 20, Metuonis - Naturwissenschaftliche Methoden. Berlin : Walter de Gruyter. S. 454-454.

Nyman, E. (2002). Nidaros. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 143-143.

Nyman, E. (2002). Noleby. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 260-260.

Nyman, E. (2002). Odense. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 542-542.

Nyman, E. (2002). Nørre Fjand. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 243-243.

Nyman, E. (2002). Nørre Snede. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 21, Naualia - Østfold. Berlin : Walter de Gruyter. S. 252-253.

Nyman, E. (2001). Lista. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 506-507.

Nyman, E. (2001). Lister. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 508-509.

Nyman, E. (2001). Litslena. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 520-520.

Nyman, E. (2001). Lofoten. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 567-567.

Nyman, E. (2001). Lønne Hede. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 550-550.

Nyman, E. (2001). Lund. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 19, Luchs - Metrum. Berlin : Walter de Gruyter. S. 37-38.

Nyman, E. (2001). Löddeköpinge. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 544-545.

Nyman, E. (2001). Lovö. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 627-627.

Nyman, E. (2001). Lunde. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 19, Luchs - Metrum. Berlin : Walter de Gruyter. S. 41-41.

Nyman, E. (2001). Mälar-Gebiet. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 19, Luchs - Metrum. Berlin : Walter de Gruyter. S. 97-98.

Nyman, E. (2001). Mammen und Mammenstil. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 19, Luchs - Metrum. Berlin : Walter de Gruyter. S. 197-197.

Nyman, E. (2001). Lindholm Høje. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 463-463.

Nyman, E. (2001). Lindholmen. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 463-463.

Nyman, E. (2001). Lisbjerg. I Reallexikon der germanischen Altertumskunde : Bd 18, Landschaftsrecht - Loxstedt. Berlin : Walter de Gruyter. S. 502-503.

Nyman, E. (1996). Åsunda. I Från götarna till Noreens kor : Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. Uppsala : Ortnamnsarkivet i Uppsala (Skrifter utgivna genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden). S. 117-129.

Nyman, E. (1992). Det bohuslänska sockennamnet Harestad.. I Sakrale navne : Rapport fra NORNAs sekstende symposium i Gilleleje 30.11.-2.12.1990. Uppsala : NORNA-förlaget (NORNA-rapporter). S. 199-219.

Nyman, E. (1990). Det västgötska sockennamnet Undenäs. I Allan Rostvik den 22 mars 1990 : En hyllningsskrift. Uppsala : Ortnamnsarkivet i Uppsala. S. 101-111.

Nyman, E. (1989). Gårdnamnet Seländer.. I Studia Onomastica. Festskrift till Thorsten Andersson 23 februari 1989.. Stockholm : Almqvist & Wiksell International. S. 269-277.

Proceedings (redaktörsskap)

Andersson, T. (ed.) & Nyman, E. (ed.) (2004). Suffixbildungen in alten Ortsnamen. : Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 14.-16. Mai 2004.. Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 88)

Samlingsverk (redaktör)

Nyman, E. (ed.) , Magnusson, J. (ed.) & Strzelecka, E. (ed.) (2014). Den heliga platsen : Handlingar från symposiet Den heliga platsen. Härnösand 15–18 september 2011. Härnösand : Mittuniversitetet (Skrifter i Humaniora vid Mittuniversitetet 1)