Forskningsstrategi
Idrott och prestation
A - Integrativ fysiologi och biomekanik
Fysiologiskt studeras specifikt människans aeroba prestationsförmåga, samt faktorer som begränsar dessa. Vidare undersöks energiomsättning vid övergång mellan olika metabola nivåer/arbetsintensiteter, dvs. kinetik avseende syre och laktat (mjölksyra) med olika arbetsformer och varierat inslag av hel- och delkroppsarbete, med speciellt intresse för arm och överkropp jämfört med benarbete. Frågeställningarna belyses primärt utifrån ett grundvetenskapligt perspektiv men har innehållsmässigt och metodologiskt även relevans för tillämpad idrott/fysisk aktivitet.
Den biomekaniska delen avser experimentella biomekaniska mätningar av muskelkraft, muskulär effektutveckling och postural balans under rörelse, mätning av neural muskelaktivitet samt kvantifiering av rörelser med hänsyn till ledvinklar, segmentpositioner och rörelsehastighet.
Ett speciellt intresseområde för NVC är att genomföra studier där de båda kunskapsfälten fysiologi och biomekanik integreras i syfte att uppnå en mer övergripande förståelse. Detta genomförs primärt med längdskidåkning/skidskytte som arbetsmodell i laboratoriet och i fält.
Sammantaget ger NVC:s integrativa labstruktur med kombination av helkroppsfysiologi, biomekanisk analys och cellulär fysiologi unika möjligheter för att uppnå en ökad förståelse för 1) de bestämmande faktorerna för energiomsättningen vid arbete, 2) elitidrott och prestation, 3) utveckla avancerad idrottsutrustning och 4) optimera idrottsteknik.
B. Muskelprestation
För fysiska idrottsliga topprestationer liksom för god allmän fysisk hälsa krävs att en rad olika kroppsfunktioner och kvaliteter upprätthålls eller förstärks med specifik träning. Medan s.k. konditionsträning ökar en individs uthållighet genom påverkan av främst muskel, hjärta och cirkulationsapparat, resulterar inte s.k. styrketräning i sådana effekter. Däremot är förbättrad styrka och ökad muskelvolym kända effekter av styrketräning. Omvänt, resulterar inte konditionsträning i dessa effekter.
Inom traditionella konditionsidrotter som exempelvis längdskidåkning anses numera träning för kraft och explosivitet vid sidan av konditionsträning vara väsentlig för att höja prestationen. I alpina skidgrenar har man sedan flera tävlingsgenerationer tränat både för styrka och kondition. Inom lagidrotter som ishockey och fotboll där goda prestationer kräver både styrka, explosivitet och kondition har man först på senare år insett betydelsen av specifik styrketräning.
Forskning som undersökt effekter av samtidig konditions- och styrketräning är ett överraskande understuderat, men icke desto mindre ett mycket angeläget, forskningsområde. Om något verkar det nämligen långt ifrån okomplicerat att träna dessa kvaliteter samtidigt och erhålla optimal utveckling av enskilda funktioner. Resultat tyder på att styrkeutveckling kan komma att hämmas av konditionsträning adderad till styrketräning och att förväntad förbättrad uthållighet kan hämmas av samtidig styrketräning hos konditionstränande individer.
Även om träning som den bedrivs av medelålders och äldre manliga och kvinnliga motionärer oftast sker i betydligt mindre omfång och intensitet, krävs vanligtvis längre återhämtning hos dessa individer. Det finns ingen forskning överhuvud taget som anger riktlinjer för hur ett allsidigt men effektivt träningsprogram för motionärer skall designas. Följaktligen är optimering av träningsprogram för andra grupper än elitidrottare angeläget för att ytterst förbättra livskvalitet och förebygga ohälsa som t.ex. ryggbesvär, benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och en rad andra sjukdomar som direkt eller indirekt leder till muskelförtvining och därmed försämrad arbetsförmåga.
C Träning (tävling) - kost
Ett av de forskningsområden där det finns stor potential att uppnå väsentlig ny kunskap med direkt praktisk betydelse är inom fältet träning och kost. Orsaken är att den mat som den idrottsaktive äter före, under och efter ett träningspass har en direkt påverkan på resultatet av träningen, d.v.s. om muskler och andra vävnader och organ i kroppen anpassas på rätt sätt. Rätt innehåll av fett, kolhydrater och näringsämnen i maten kan förstärka träningseffekten medan felaktig kombination kan utsläcka effekten av timmar av träningsslit.
Problematiken knyts bl. a. till betydelsen av kolhydrater och anti-oxidanter när man tränar för uthållighet. Vid tävling är det avgörande att muskeln och kroppen har sina lager av kolhydrater fyllda för en optimal prestation i idrotter där aktiviteten varar en timme eller längre. Det har betytt att man också har trott att vid träning för uthållighet så skall det finnas lagrat rikligt med kolhydrater i kroppen och socker skall tillföras före under och efter träningen. I laboratorieförsök har det visats att detta ej är fallet. De som tränade med lite socker lagrat i musklerna och om försökspersonerna avstod från intag av sockerhaltiga drycker under och omedelbart efter träningen så blev både musklernas anpassning liksom uthållighetsprestationen bättre. I likartade försök med stort och litet intag av antioxidanter visade också att överskott på antioxidanter försämrade träningseffekten. Dessa studier är genomförda på otränade individer och den viktiga frågan är om de resultat som uppnåtts också gäller vältränade och topp-presterande. Mot den bakgrunden planeras en serie försök primärt på längdskidåkare där de tränar med lågt respektive högt kolhydratintag de dagar de deciderat tränar länge (uthållighet). Speciell uppmärksamhet kommer att riktas mot tillgängligheten av kolhydrater timmarna före, under och de första 2-4 timmarna efter träningen. I kompletterande försök kommer antioxidantintaget regleras med speciellt studium av ett normalt intag (vanlig kost) jämfört med en fördubbling (C och E-vitamintabletter) som ofta rekommenderas till idrottsaktiva. Varje försöksomgång kommer att bli tidsmässigt omfattande. Orsaken är att det är långtidseffekten som är avgörande. Det betyder att de aktiva må följas under minst tre månader med "kontroll" av träning (ej svårt) och kost (svårt). Genom att det finns både skidgymnasium och skiduniversitet i regionen tillsammans med VSC finns förutsättningarna för att genomföra de komplexa studierna.
Även inom styrke- och teknikidrotterna finns viktiga ouppklarade kostrelaterade problem. Här rör sig diskussionen om protein. Det är avklarat hur mycket protein som behövs per dag men vilken sorts protein och när samt hur mycket som skall intas i samband med träningen är kritiska olösta problemområden. I försök på otränade har det visats att protein från djur och kanske speciellt vassleprotein har en bättre effekt än vegetabiliska proteiner. I studier på äldre individer har det visats att de utvecklar sina muskler bättre om de intar 10 g protein i direkt anslutning till träningen än två timmar senare. Det finns inga motsvarande studier på vältränade varför en serie av undersökningar planeras på hårt styrke-/tekniktränande aktiva (t.ex. utförsåkare, basketbollspelare). Í separata studier jmf vassleprotein med ärt- eller annat vegetabiliskt protein varefter det "bästa" proteinet brukas i studier av "timing" av proteinintaget i relation till träningen. I dessa försök kommer också mängden av protein att varieras. Precis som i försöken med kolhydrater skall undersökningarna vara longitudinella. Varje försöksomgång blir därmed minst 3 månader. Förutom mätning av styrka-prestation så bestämmes kroppssammansättning och muskelmassa.
IDROTT OCH HÄLSA
Kronisk sjukdom relaterad till rörelseapparaten eller kroppens ämnesomsättning är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. När det gäller ämnesomsättningssjukdomar som t ex typ 2 diabetes så spelar individens livsstil ofta en avgörande roll för sjukdomens uppkomst och speciellt om den debuterar tidigt i livet. Andra livstilsrelaterade sjukdomar är högt blodtryck och åderförkalkning. Idag svarar faktorer som rökning, dålig kost, fysisk inaktivitet och alkohol för upp mot hälften av de livsstilsrelaterade sjukdomarna som leder till död och enligt WHO kommer denna andel att öka till 60-70% år 2020.
Baserat på undersökningar i USA har fysisk inaktivitet och dålig kost övertagit rökningens roll som den vanligast förekommande faktorn när det gäller livsstilsrelaterad uppkomst av kronisk sjukdom. Mot den bakgrunden är det naturligt att uppmärksamheten riktas mot hur människors livsstil kan förbättras. Kampanjer har övergått till mer direkta och aktiva insatser. Ett sådant program är FAR (Fysisk Aktivitet på Recept). FAR sker i en samverkan mellan primärvården och idrotten i Jämtland/Härjedalen som varit aktiva, och i delar ledande i Sverige, med att utveckla projektet. Planen är nu att dels förstärka och evaluera den insats som görs och kommer att göras, dels att utveckla konceptet med en kostdel och dessutom ge en större uppmärksamhet mot "FAR:s" sociala slagsida. För många är en viktreduktion betydelsefull när det gäller värdet av att ändra livsstil. Därför skall prövas med aktiv kostrådgivning med värdering av effekten på kroppens fettinnehåll och vikt. En analys kommer att göras om huruvida även andra hälsovariabler blir bättre och om andelen deltagare som fortsätter blir högre. FAR-projektet bygger på idrotten som partner. Det kan för en del vara en avskräckande faktor. Detta kommer speciellt att utvärderas. Denna del av projektet kommer att fördjupas för att se vad som mer generellt kan genomföras för att överkomma den stora sociala skiktning som förekommer när det gäller livsstil och möjligheterna att ändra sin livsstil. Därutöver kommer ett speciellt program att prövas för att med muskelstyrketräning bland äldre förbättra rörlighet och balans.
Jämtland län lämpar sig väl för denna typ av projekt. Befolkningen har en hög andel medelålders och äldre och ohälsotalen är höga. Avstånden mellan orterna i länet kan utnyttjas och bli en positiv faktor för uppläggningen och genomförande av försöks -verksamheten. Vanliga problem vid den aktuella typen av studier är en ”avsmittningseffekt”, d.v.s. kontrollgruppen tar intryck av vad som interventionsgruppen företar sig och ändrar medvetet eller omedvetet sitt beteende. Ett annat problem är "adherence" d.v.s. att många ger upp i både kontroll- och interventionsgrupp. En del av dessa problem kan minimeras genom att t ex genomföra en intervention i Sveg eller Hede och ha kontroll gruppen i Strömsund och för andra interventioner göra vice versa. Länet bjuder sig också för jmf av tätort kontra glesbygd. Ett annat initiativ blir att erbjuda turister att "fjällveckan" blir starten på en mer långvarig ändring av sätt att leva vad gäller fysisk aktivitet och kost. Modeller för en sådan verksamhet skall prövas på olika turistorter i regionen.
Ytterligare ett delområde som skall studeras på NVC är idrott och funktionshinder (”handikappidrott”). Detta sker i nära samarbete med Svenska Handikappsrörelsen. En verksamhet som är under stark utveckling både nationellt (ca 25 000 idrottsaktiva) och internationellt. I samband med detta föreligger ett stort behov av riktade forskningsinsatser/-stöd i flera handikappidrotter avseende a) utveckling av bra träningsmetoder och -pedagogik i relation till typ av funktionshinder, t.ex. hur tränar man på bästa sätt sin kondition vid olika typer av rörelsehinder eller hur ger man på bästa sätt ger instruktion och stöd till personer med förståndshandikapp och b) effekter av idrottande på hög nivå på personernas hälsa och totala livssituation, exempelvis underlättar elitidrottsutövande deltagande i samhället i övrigt (tillgång till utbildning, arbete etc.). Det senare en mer folkhälso- och socialpsykologisk infallsvinkel med möjliga kunskapsvinster avseende fysisk aktivitet och hälsa för personer med funktionshinder generellt. En grundsats är att idrottsaktivitet är bra för hälsan och även bidrar till viktig social gemenskap för personer med funktionshinder.