Sociologin som vetenskap handlar om att förstå och förklara samhällets sätt att fungera. Det betyder att sociologin har till uppgift att undersöka och reflektera över olika samhälleliga fenomens tillstånd, utveckling och förändring.
Sociologin ger ett helhetsperspektiv på samhället och analyserar hur individer, grupper, organisationer och institutioner dels påverkar varandra, dels återverkar på samhället i stort. Ämnet har utvecklats inom en rad områden, till exempel organisationssociologi, arbetssociologi, socialpsykologi, familjesociologi, välfärd och socialpolitik, miljö- och risksociologi samt genusforskning. Helhetsperspektivet inom ämnet sociologi gör att andra samhällsvetenskapliga ämnen tagit intryck av sociologin i sin egen ämnesutveckling. Detta är en bidragande orsak till att många studenter inom andra ämnen kompletterar sina studier med just sociologi. När det gäller samhällsvetenskapliga metoder har sociologin i hög grad bidragit till utvecklingen av dessa. Inom ämnet finns goda kunskaper om hur olika samhällsvetenskapliga fenomen kan undersökas och analyseras både från kvalitativa och kvantitativa utgångspunkter.
Sociologer arbetar inom flera sektorer i samhället och sociologer anställs till exempel som chefer inom både privata och offentliga organisationer eller som personalansvariga, organisationsanalytiker, marknadsundersökare, utvärderare och konsulter.
Sociologi kan läsas på såväl grund- som avancerad nivå och ingå som huvudområde eller som kompletterande ämne i kandidat-, magister- och masterutbildningar. På grundnivå (A) finns förutom ämnets grundkurser också ett antal så kallade breddkurser vars syfte är att ge specialisering eller fördjupning inom vissa delar av sociologin. Dessa kurser ger inte behörighet till nästa nivå i ämnet.
Vid Mittuniversitetet bedrivs utbildning och forskning främst om ledarskap, organisationer, arbetsliv, risker och välfärdsstaten. Många av ämnets forskare verkar inom Risk and Crisis Research Center samt Forum för Genusvetenskap.