Historia är ett ämne som sysslar med mänskliga kulturer och samhällen i förgången tid. Som regel begränsar sig dock historikerna till sådana samhällen som efterlämnat skriftliga källor – återstår mest föremål, överlåts samhället i fråga till arkeologin, eftersom skriftliga utsagor och materiella artefakter kräver olika metoder för att kunna tolkas.

Den historiska disciplinen har utvecklats och breddats kraftigt under 1900-talet. Medan man för hundra år sedan ägnade sitt främsta intresse åt kungar, krig och konstitutioner, kan man idag syssla med exempelvis våldtäktsbrottet under 1600-talet, könsarbetsdelning, eller byggandet av Inlandsbanan. Det viktiga är att de konkreta studieobjekten på ett bra sätt sätts in i sitt tidssammanhang. Detta intresse för att återskapa en förlorad kontext delar historieämnet med andra humanistiska ämnen. Men samtidigt vetter historieämnet mot samhällsvetenskaperna och deras intresse för att utforska frågor om vad som driver fram förändringsprocesser (såsom sekularisering, individualisering, disciplinering, kommersialisering).

Vid Mittuniversitetet bedrivs forskning rörande den tidigmoderna perioden (1500-1800) och den moderna perioden (1800- och 1900-tal). I flera fall hämtas empirin från det område inom vilket Mittuniversitetet verkar, dvs nuvarande Jämtlands län och Västernorrlands län, men inte alltid. De frågor och teorier som historikerna arbetar med härrör genomgående från nationella och internationella diskussioner.

Den tidigmoderna perioden
Här pågår forskning om

• våldsbrottslighet, trolldom och häxprocesser (professor Per Sörlin)
• samhällseliters nätverk öster och väster om Bottenhavet fram till riksdelningen 1809 och om Ålands äldre historia (docent Jan Samuelson)
• den karolinska arméns soldater ur ett underifrånperspektiv (docent Magnus Perlestam) 
• de norrländska städernas politiska kultur (professor Börje Harnesk och FD Stefan Dalin).

Den moderna perioden
Forskning pågår om

• den framväxande turistindustrin i Jämtland runt sekelskiftet 1900 (professor Svenbjörn Kilander)
• skogen som idé och verklighet: industrialiseringen av Norrland 1850-1910 (professor Svenbjörn Kilander) 
• det colombianska inbördeskriget med avseende på bonde- och gerillarörelsens framväxt (professor Roland Anrup)
• faderskap och familjeliv under 1800-talet (FD Tomas Berglund)
• kommunikationernas utveckling och betydelse för globaliseringsprocesser under 1800-talet (FD Jonas Harvard)
• lokalpolitisk kultur och förändring  i Västernorrland 1863-1950 (FD Erik Nydahl)
• identitet och politiskt entreprenörskap i norrländska stationssamhällen, 1880-1950 (FD Erik Nydahl)
• den sociala differentieringen i bondesamhället och de sociala nätverkens betydelse för social och ekonomisk förändring 1810-1860 (FD Sven Olofsson)
• historia och film i ett historiedidaktiktiskt perspektiv (FD Martin Karlsson)