Efter B-kursen kommer den tredje terminens studier, som utgörs av Historia Gr (C). Också den omfattar 30 högskolepoäng.

På C-kursen är tyngdpunkten ännu mer förflyttad från inhämtandet av baskunskaper till att utveckla studenternas kritisk-vetenskapliga tänkande och färdigheter. En central plats intas av skrivandet av en uppsats som utgör 15 av de 30 poängen. Studenten får hjälp med ämnesval och handledning i uppsatsskrivandet. Uppsatsen ska sedan försvara på ett seminarium i slutet av kursen. Vi har ambitionen att en C-uppsats ska, åtminstone i någon mån, ge ny kunskap. Det innebär att uppsatsskrivaren använder ett källmaterial som insamlas, analyseras, kategoriseras och tolkas. För sådan forskning är situationen särskilt gynnsam i Härnösand, med dess stora och lättillgängliga utbud av arkiv. Landsarkivet, till exempel, har historiska dokument från hela Norrland utom Jämtland.

Ett teori- och metodmoment om 7,5 hp utgör en förberedelse för uppsatsskrivandet. Där behandlas socialhistoriska och kulturhistoriska teorier och forskningsmetoder, vetenskapsteoretiska problem och olika historiska skolbildningars historia. Undervisningen sker huvudsakligen i form av diskussionsseminarier.

Det tredje och sista momentet utgörs av en fördjupningskurs om 7,5 hp. Här kan olika teman vara aktuella från termin till termin. Syftet med momentet är att studenterna ska ges tillfälle att fördjupa sina kunskaper om ett viktig historisk händelse eller process, och om de olika tolkningar och förklaringar som historiker givit dessa. Som exempel på några av de fördjupningsteman som varit aktuella kan nämnas de europeiska häxprocesserna, historieskrivningen om förintelsen, samt den tidigmoderna staten. Även här sker undervisningen i huvudsak i seminarieform.