Den Miljömässiga dimensionen representerar möjligen en av de mest polariserade diskussionerna i det moderna samhället.

Med ursprung i 60-talets gröna rörelse har miljöfrågan samlat vidare legitimitet genom hållbarhetsdiskursen på 80-talet som slutligen cementerades av Brundtlandkommissionens rapport ”Our Common Future” år 1987.

Kommersiell mänsklig verksamhet, speciellt den som involverar ett större antal människor (med grundläggande resursbehov) för oundvikligen med sig ett motstridigt förhållande gentemot den naturliga miljön. Därför belyses dess effekter oftast i ett negativt ljus.

Som en tumregel ska miljömässiga indikatorer helst visa små värden, något som i sin tur förmedlar låg miljöpåverkan. Undantag till denna regel uppkommer när effekterna är immateriella och det istället är insatser inom utbildning och bevarande som utgör de mätningsvärda indikatorerna.