I ett samarbete med Region JH har vi på Avdelningen för Psykologi vid Mittuniversitetet utvecklat en kostnadseffektiv modell för tidig bedömning och behandling av psykisk ohälsa. Modellen involverar insatser av studenter som läser vid Mittuniversitetets Psykologprogram. Studenterna kommer som en del av sin utbildning att delta i både bedömning och preventiv intervention av psykisk ohälsa.

Genom studenternas medverkan kommer många individer att kunna bli hjälpta med sina besvär samtidigt som belastningen på vårdsystemet inte blir för stor. Dessutom får studenterna erfarenheter och kunskaper inom ett område där det finns ett stort behov av kompetens och kunskap.

Projektet är finansierat av Avdelningen för Psykologi vid Mittuniversitetet och Migrationsverkets EU-fond AMIF (asyl, migration och Integrationsfonden). Projekttiden är två år (sept 2016 - aug 2018).

För mer information, se projektets webbsida: https://www.miun.se/amir

Förändring av beteende mot en hållbar livsstil – intervention för minskad energianvändning i bostäder (BECaUSE)

Inför hotet om globala klimatförändringar utgör en hållbar livsstil ett viktigt mål. Projektet BECaUSE studerar huruvida en intervention med motivationsfrämjande design och tekniker kan påverka människors förmåga att förändra beteende mot en minskad energianvändning i bostaden.

Projektet har två huvudsyften: (1) Att undersöka i vilken utsträckning den faktiska förändringen av individens ”energianvändningsbeteenden” kan ökas på kort- och lång sikt med hjälp av psykologiska, dvs i första hand moderna inlärningsteoretiskt baserade principer för beteendeförändring, vilka implementeras med hjälp av IT-baserade hjälpmedel och specifik design. (2) Att undersöka huruvida psykologiska faktorer som, social värdering, medvetenhet om konsekvenser, miljömedvetenhet, moralisk bedömningsförmåga, kontrollfokus, och känsla av sammanhang kan ha påverkan på människors förmåga att i realiteten förändra beteende, d.v.s. i detta fall den vardagliga livsstilen vad gäller minskad energianvändning i bostaden.  

Kontaktperson

Kerstin Weimer

Medverkande forskare

Richard Ahlström
Francisco Esteves

Många av de beslut som fattas i yrkeslivet och i samhället fattas gemensamt i grupp. Grupper som fattar beslut är mer eller mindre sammansvetsade och består av indivdier med olika bakgrund och kompetenser. Detta forskningsprojekt består av ett antal experiment som studerar olika demokratiska dilemman som kan uppstå när grupper fattar beslut. Frågor som vem som får vara med och vem som bestämmer, hur gruppens målsätting (konkurrens eller samarbete) påverkar beslutsprocessen (diskussion och beslut) är centrala. Andra frågeställningar som studeras är hur beslutsfattandet påverkas i en rekryteringssituation beroende på kandidatens etnicitet och kön.  Yttre faktorer som gruppens könssammansättning (enkönade eller könsblandade grupper) återkommer i samtliga studier.  I projektet, som delvis finansierats av Vetenskapsrådet, ingår adjunkt/doktorand Pär Löfstrand och docent Ingrid Zakrisson.

Kontaktperson: Pär Löfstrand

I en grupp av psykologi- och biologiforskare sätter vi fokus på emotion och miljöpsykologi inom viltvårdsförvaltningen. Vår forskning fokuserar mest på negativa emotioner i människa - rovdjurskonflikter och hur dessa kan minskas av olika, psykologiskt influerade, viltvårdsförvaltningsstrategier för att öka livskvalitén hos människan.

Denna forskning stöds av Naturvårdsverket, Norska miljödirektoratet och Forskningsrådet Formas.

Gruppen består av Maria Johansson., Miljöpsykologi, Lunds Universitet; Jens Frank (f.d. Karlsson), Viltforskning, Sveriges lantbruksuniversitet; Anders Flykt, Emotionspsykologi, Mittuniversitetet (kontaktperson); Ole-Gunnar StØen, Ekology, Norwegian University of Life Sciences.

Inom ramen för denna forskning finns olika konstellationer inom gruppen och olika projekt löper parallellt. Till exempel har Johansson, Frank och Flykt fram till 2018 ett samarbete med Terry Hartig, Uppsala Universitet, som stöds av forskningsrådet Formas.

Forskning om vad turister upplever under sina besök på destinationer, i temaparker, event, m m, har traditionellt fått förlita sig på vad besökarna minns efteråt. Men med utveckling av geografisk positioneringsteknik kan man numera fånga besökarnas upplevelser i realtid. Detta projekt studerar hur människor rör sig under sina besök i temaparker, samtidigt som de kan registrera sina upplevelser. På detta sätt kan man fånga unika upplevelsemönster som både kan kopplas till individuella skillnader, men också till tid och plats. På så sätt fångas den mening som besökare ger till besöksmålets utbud, vilket kan generera nya idéer för design och marknadsföring av utbudet.

Projektet drivs vid turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet i samarbete med Parks & Resorts Scandinavia, Gröna Lund och Kolmården, och finansieras av KK-stiftelsen.

Medarbetare: docent Johan Lilja (projektledare), docent Robert Pettersson, docent Bo Svensson, docent Ingrid Zakrisson, samt FD Malin Zillinger (Lunds universitet).

Kontaktperson: Ingrid Zakrisson

I Sverige rapporterar ca 15-20% av gravida kvinnor att de känner oro och rädsla inför den väntande förlossningen. Trots den höga prevalenssiffran vet vi väldigt lite om denna form av rädsla eller ångest från ett psykologiskt perspektiv.

Denna studie syftar till att öka vår förståelse för psykologiska faktorer som bidrar till uppkomst och vidmakthållande av förlossningsrädsla bland gravida kvinnor. Projektet började som en tvärsnittsstudie, där gravida kvinnor rekryterades via ordinarie mödrahälsovård i två medelstora svenska regioner. Denna studie följs nu upp med ytterligare data från förlossning och BB, samt självskattningar 6-8 månader efter förlossningen.

Projektet drivs vid Avdelningen för psykologi vid Mittuniversitetet, i samarbete med Center for Health and Medical Psychology (CHAMP) vid Örebro Universitet.

Medarbetare: Johanna Thomtén (docent MIUN), Örjan Sundin (professor MIUN), Elisabet Rondung (doktorand MIUN), Ida Flink (docent CHAMP), Lisa Lundström (specialistläkare Anestesi och Intensivvård, Region Jämtland Härjedalen)

Projektansvarig: Johanna Thomtén, docent, Avdelningen för Psykologi, Mittuniversitetet

Kontaktperson: Elisabet Rondung

Essensen i en representativ demokrati är att konfliktande ideologier och olika åsikter debatteras. Ett väl fungerande demokratiskt beslutsfattande klimat kräver debatt inom olika områden. Ett politiskt klimat som enbart strävar efter konsensus och där de dominerande värderingarna och åsikterna aldrig utmanas leder sällan till samhällsutveckling. Graden av konkurrens eller samarbete i en beslutsfattande situation påverkar givetvis även beslutsfattarnas upplevelse av beslutsfattande klimatet. 

Detta projekt syftar till att studera olika demokratiska utmaningar och företeelser inom det politiska beslutsfattandet. Projektet innehåller en serie experiment riktade mot olika delar inom politisk psykologi och beslutsfattande. Exempel på frågeställningar är hur en politisk majoritets inställning (konkurrens eller samarbete) påverkar den politiska dialogen och beslutsfattarnas upplevelse av den demokratiska processen är centrala frågeställningar. Ett annat experiment fokuserar på hur politiska kandidater bedöms i en urvalssituation. I detta experiment gör försökspersonerna en bedömning utifrån dimensionerna värme och kompetens av olika fiktiva politiska kandidater. En av de fiktiva kandidaternas bakgrund (kön och sexuella läggning) manipuleras med syfte att studera hur denne bedöms utifrån dessa faktorer.

Kontaktperson: Pär Löfstrand

Ungefär 25 % av alla kvinnor rapporterar urininkontinens (UI). Av dessa upplever 47 % läckage kombinerat med trängningar vilket påverkar livskvaliteten. Sedan ett antal år tillbaka finns möjlighet till egenvård i form av appen Tät.nu vilken visar på goda resultat vad gäller ökad kontroll över symtomen och minskad begränsning i vardagen för kvinnor med inkontinens.

I det aktuella projektet vidareutvecklas och utvärderas app-baserad multidiciplinär behandling för kvinnor med inkontinens. Programmet består av flera delar vilka bland annat inkluderar en modul med kognitiv beteendeterapi.

Projektet leds av Med Dr Eva Samuelsson (Docent) och är ett samarbete mellan flera parter, bl.a. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Umeå Universitet och Avdelningen för psykologi vid Mittuniversitetet.

Medarbetare vid avdelningen: Johanna Thomtén (docent), Elisabeth Wasteson (Lektor)

Projektledare och kontaktperson: Eva Samuelsson, Region JH

Ungefär 15-20% av alla gravida kvinnor rapporterar en besvärande rädsla inför den väntande förlossningen. För kvinnan och hennes familj innebär detta många gånger ett stort lidande. Inom hälso- och sjukvården ses också konsekvenser i form av en ökad andel kejsarsnitt utan medicinsk indikation.

I detta projekt jämförs internetgiven kognitiv beteendeterapi med standardvård vid förlossningsrädsla (samtal med barnmorska vid sk Auroramottagning).

Projektet genomförs i tre medelstora svenska regioner och är ett samarbete mellan Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet, samt Avdelningen för psykologi och Avdelningen för omvårdnad vid Mittuniversitetet.

Medarbetare vid avdelningen: Johanna Thomtén (docent), Örjan Sundin (professor), Elisabet Rondung (doktorand)

Projektledare: Christine Rubertsson, docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet

Kontaktperson: Elisabet Rondung

När vi ställs inför att göra bedömningar av andra människor är det två frågor vi ställer oss: är denne vän eller fiende, dvs är den varm och trevlig eller kall och otrevlig? Och vad kan den åstadkomma, dvs vilken kompetens har den? De som vi upplever som konkurrenter upplever vi som kalla, och dem som har status och makt som kompetenta. Detta leder oss lätt till förutfattade bedömningar av andra människor, som i sin tur leder till fördomar och diskriminering. I detta projekt studeras vilka konsekvenser sådana värderingar får för bedömningar av kvalifikationsbedömningar vid rekrytering och urval, lönesättning, m.m., främst rörande olika genusrelaterade aspekter, och hur de förhåller sig till andra typer av attityder och fördomar såsom ambivalent sexism, social dominansorientering och auktoritära attityder.

Medarbetare: Ingrid Zakrisson (projektledare), samt adjunkt/doktorand Pär Löfstrand.

Kontaktperson: Ingrid Zakrisson

Projektet studerar åldersbedömning av röster på lyssnarens första och andra språk.

Resultaten, förutom att vara intressanta utifrån en teoretisk synpunkt, kan hjälpa brottsoffer att identifiera sin angripare, särskilt vid brott där det saknas bra visuell information.

Projektmedarbetare:
Alexandra Dylman (kontakt)
Marie-France Champoux-Larsson
Sara Waller-Skoog (Gävle Högskola)