Föregående blogginlägg utgick från från den nya Skollagens skrivningar om att skolans arbete ska grundas på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. I fråga om det förstnämnda hävdade jag att lagtexten knappast kan tolkas så snävt att det endast är vetenskaplighet grundad på s.k. evidensbaserad forskning som räknas i sammanhanget. Frågan är då vilka slutsatser (om några) du …
En av nyheterna i den nya skollagen är formuleringarna om att innehållet i skolors arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skrivningar av detta slag kan nog flertalet av oss spontant nicka instämmande i, men att i djupare mening förstå dess implikationer för skolors vardagsarbete framstår som mer vanskligt. Ett sätt att tolka …
Som behandlats i tidigare inlägg är skolans kompetensutvecklande och kulturreproducerande uppdrag uttryck för statens officiellaviljeyttringar om inriktningen av skolans verksamhet och skolors arbete. Ett ytterligare må vara inofficiellt och implicit uppdrag som skolan har att fullgöra är att förvara elever. Historiskt kan dettaförvaringsuppdrag förstås i ljuset av det demokratiska industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Denna omdaning från bondesamhällets …
I den nya skollagen görs en distinktion mellan lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning. Med lika tillgång avses enligt lagen att alla elever ”… oberoende av geografiskt hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet”. Om likvärdighet sägs att utbildningen ”… inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett …
De resonemang som förts i de tidigare blogginläggen om skolans uppdrag leder fram till frågan huruvida skolans kompetensutvecklande respektive kulturreproducerande uppdrag är artskilda i fråga om innehåll och inriktning. Frågan har sin grund i att det kompetensutvecklande uppdraget vilar på föreställningar om makroekonomisk tillväxt, utveckling av humankapital och skolan som instrument för arbetskraftens kvalificering. Det …
Som tas upp i några tidigare blogginlägg har skolans kulturreproducerande uppdrag med bildning snarare än med utbildning att göra. Men vad är bildning och vad innebär det att vara bildad? Är personer som visar framfötterna i mediala frågesporter med nödvändighet bildade? Handlar det kanske om att uppföra sig belevat, kunna sin Tolstoj, deklamera Geijer och …
”Arbetar du eller bedriver du en verksamhet?” Denna något intrikata fråga ställde min gode vän Magnus Söderström till mig när han en gång i slutet av 80-talet stormade in i mitt arbetsrum på pedagogen i Uppsala. Arbete är förvisso ett nyckelord för att förstå distinktionen mellan skolans utbildnings- och bildningsuppdrag. De klassiska aristokratiska och nyhumanistiskt …
I föregående blogginlägg hävdades att skolans uppdrag grovt sett kan beskrivas som utbildning och bildning. I ett försök att precisera innebörden i dessa olika uppdrag ter sig Max Webers berömda begrepp mål- och värderationalitet som lämpliga för att tränga in i denna problematik. Att agera i förhållande till en budgetram kan förstås som ett målrationellt handlande, medan …
Ett synnerligen markant uttryck för skolanskompetensutvecklande uppdrag är att de aktuella skolpolitiska styrdokumenten genomsyras av skrivningar som lyfter framentreprenörskap som ledstjärna för skolans arbete. Detta kan belysas av att i motivtexten i propositionen till den nya skollag som trädde i kraft 1 juli i år trycks det på att entreprenörskap ”… ska löpa som en röd tråd …
I radioprogrammet God morgon världen den 15 maj 2011 gick kulturjournalisten Ulrika Knutson till storms mot att från och med i höst kommer musik inte längre vara ett obligatoriskt estetiskt kärnämne i gymnasieskolan. ”Andra kärnämnen har vunnit den stora huggsexan…” dundrar hon: 40-50 timmar med teckning, dans, kulturhistoria som tidigare varit obligatoriska för samtliga elever ska bort. …
