Skolplikten, som togs upp i föregående blogginlägg, bygger på en tvingande lagstiftning som formellt sett gör skolan till en tvångsinstitution. För att en frihetsinskränkning av detta slag ska kunna vinna och behålla en samhällelig legitimitet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle förutsätts att i synnerhet vårdnadshavare och elever upplever att rättigheterna som är förknippade med skolplikten väger …
Skolans marknadsorientering bygger på att elever (elev = en somlyfter) och vårdnadshavare betraktas som kunder på enskolmarknad. Utrustade med skolcheckar (skolpengen) är tanken att kundernas fria skolval medför att ”bra” skolor (= hög elevtillströmning) överlever, medan ”dåliga” skolor (= låg elevtillströmning) får bättra sig (= locka till sig fler ”elevkunder”) eller läggas ner. Vad som är …
Kvalitetsgranskning av offentliga och skattefinansierade organisationers verksamheter vilar på marknadsorienterade synsätt på offentlig verksamhet som i sin tur bottnar i New Public Management. Staten betraktas då som beställare och kommuner och andra s.k. huvudmän som utförare. Beställaren har att kontrollera att det konkurrensutsatta utförandet av tjänsteproduktionen genomförs till beställarens belåtenhet, och det är här som …
I föregående blogginlägg konstaterades att kvalitet är i sig en innehållslös term. Det är snarare kriterierna på kvalitet, och vilka intressen som dessa kriterier vilar på, som är det intressanta i sammanhanget. Frågan om skolans kvalitetskriterier handlar om intressen och maktutövande och nedan följer några exempel på hur termen kvalitet över tid har tillskrivits olika officiella betydelser. …
Det New Public Management-influerade begreppet kvalitet fick sitt definitiva skolpolitiska genombrott i en regeringsskrivelse 1997 (skr 1996/97:12). Ett uttryck för kvalitetsbegreppets intåg i och etablering på den svenska skolmarknaden var den flora av varianter av begreppet som då kom i ropet och som fortfarande förekommer. Listan kan göras lång: kvalitetsgranskning, kvalitetsarbete, kvalitetsbedömning, kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling, kvalitetsredovisning…. Fokuseringen på …
Som togs upp i föregående blogginlägg beskrev dåvarande skolminister Beatrice Ask i valfrihetspropositionen 1991/92:95 skolans marknadsorientering som ”… en stimulerande tävlan mellan skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer /som/ kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet.” Denna slutsats är ett uttryck för en nyliberal inriktning av offentlig verksamhet, administration och förvaltning som benämns New …
Skolans kommunalisering i början av 1990-talet grundades i huvudsak på den s.k. ansvarspropositionen (prop. 1990/91:18) som togs fram under överinseende av dåvarande skolminister Göran Persson. I propositionen trycks på att ”..,. kraften i skolans utveckling nu måste sökas i klassrummen och i den enskilda skolan. Det är lärarnas och skolledarnas erfarenheter och professionalism som måste …
I min bok ”Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling” som utkom i första upplagan 1996 avslutas det första kapitlet med ett debattinlägg som är återges i nedbantad form. Är textens innehåll relevant även i dagens samhälle? Kundorientering, resultatenheter, företagskultur, serviceanda är exempel på termer som … ledarskapsexperter m.fl. med förkärlek nyttjar /… / Managementkulturen använder …
Under hösten 2013 kommer blogginläggen handla om senare decenniers marknadisering av den svenska skolan. Inläggen, som kommer att växla från faktaåtergivning till mer kritiskt granskande debattinlägg, vilar på frirumsteorin som behandlades i tidigare blogginlägg. Jag inleder med några reflektioner om olika organisationers grundläggande drivkrafter. En vinstdrivande företagsorganisation styrs ytterst av den marknad dit företagets verksamhet …
Nyckelord i en vardagsnära skolutveckling grundad på frirumsteorin är skolans yttre och skolors inre gränser. De yttre gränserna står för skolan som institution i samhället med dess mångskiftande uppdrag. De inre gränserna är uttryck för det vardagsarbete som bedrivs av och inom enskilda skolor som organisationer. Det tillgängliga frirummet utgörs av skillnaden mellan yttre och gränser. Mot denna bakgrund kan vi tala om – …
