Posted by Maria Lexhagen

Det går bra nu! Eller gör det det?

Ibland är det bra att reflektera över stort och smått och om det handlar detta blogginlägg…

 

Det går bra nu! Jo det gör faktiskt det. Just innan sommaren fick turismvetenskap vid Avdelningen för turism, omdömet hög kvalitet av UKÄ (Universitetskanslerämbetet) i den nationella utvärderingen. Det goda omdömet gäller både programmet med kandidatexamen och programmet med masterexamen. ETOUR fick också under våren omdömet “excellent” i den internationella granskningen av all forskning vid Mittuniversitetet. Omdömet pekar särskilt på hög vetenskaplig kvalitet och etablerad samverkan med omgivande samhälle.

 

Som om detta inte vore nog för att vårt självförtroende och ambitionerna skulle få sig en skjuts så publicerade BFUF (Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond) en rapport “Vem tänker på besöksnäringen? – En kartläggning av forskning och dess finansiering 2013”. I den kan man läsa att ETOUR 2013 var den miljö med störst volym externfinansierade projekt. MEN nu handlar det ju inte om vem som är störst inom turismforskning i Sverige. Istället pekar rapporten på den viktiga poängen som visar den otroligt lilla totala tillgängliga volymen forskningsfinansiering till turismforskningens fem centrala miljöer och de några mindre som finns. Nämligen endast drygt 30 miljoner år 2013 fördelat på cirka 50 olika projekt. De största nationella finansiärerna är Formas, Mistra, Vinnova, Naturvårdsverket och Bfuf. Utöver den volym av forskningsprojekt som anges i rapporten finns flera projekt med EU- och Interreg-finansiering som bara delvis ingår i rapporten. Här kan man ladda ner rapporten.

 

Jaha, men hur borde det vara då undrar ni? Ja det undrar jag också eftersom det absolut inte är självklart att diskussionen bara handlar om total volym tillgängliga forskningsmedel. Några argument och input till en diskussion om turismforskningens framtid vill jag peka på. I svensk politik heter det att turismen är en bas- och tillväxtnäring. Det är ett mantra som ständigt används i alla diskussioner om satsningar på turism. Se även Besöksnäringens forsknings- och innovationsagenda samt Nationell strategi för besöksnäringen. Men vilken struktur och vilket stöd för kunskapsförsörjning finns då för denna så viktiga bransch med framtidspotential? Bfufs pekar i sin rapport på att satsningar på kunskapsutveckling måste vara en stark och självklar del i en sektor vars exportvärde utgör cirka 6 procent av svensk export.

 

Jag läser också i en rapport av Institutet för Näringslivsforskning om “Effekter av ökade offentliga satsningar på  FoU” att det länge varit känt att ny kunskap och teknologi som skapas genom forskning och utveckling är den främsta tillväxtskapande produktionsfaktorn. Sverige verkar i en jämförelse inom OECD satsa stor andel av BNP på FoU men att 2/3 delar av de totala FoU-medlen finns i företagen. Empirisk forskning visar att statlig finansiering av FoU i näringslivet har en positiv effekt på privat FoU särskilt om de är stabila över tid, vilket alltså fungerar stimulerande för en totalt sett ökad volym av FoU med en rekommenderad nivå på cirka 10% av privat FoU (idag i Sverige cirka 5%). I andra branscher såsom bilindustrin eller läkemedelsbranschen är det vanligt att mellan 5-10 procent av branschens omsättning är FoU (mestadels privat finansierad). Om de 30 miljoner i turismforskning som visas i Bfuf:s rapport ställs i relation till omsättningen i turistnäringen (284 miljarder 2013) så går det ju nästan inte att mäta hur liten den andelen är?! Här finns alltså utrymme för förbättring både vad gäller privat finansiering av FoU och offentligt stöd i motsvarande omfattning.

 

Bfuf är idag den enda branschspecifika forskningsfinansiären för turism och delar årligen ut projektmedel på mellan 300 000 och 1 000 000 kr för varje beviljat projekt på maximalt 2 år. Inom turism och besöksnäring är volymen FoU-medel i företag försvinnande liten, främst beroende på det stora antalet mycket små företag. Men hur vet vi egentligen hur det ser ut totalt sett med privat och offentlig FoU? Vem har siffror på det? Det vore på sin plats att vi som delar ansvar och intresse för FoU inom turismen ser till att få en tydligare bild innan vi utifrån Bfuf:s rapport enbart drar slutsatsen att resurserna till turismforskning är små och bör bli större. Hur mycket resurser till turismforskning borde det finnas om vi ska tillgodose kunskapsbehoven gentemot till exempel tillväxtmålen i den nationella strategin? Hur får man bäst effekt av satsade forskningsresurser till turismen? Vilka effekter ska prioriteras, mätas och förväntas? Hur hanterar man att mäta effekter av forskning på universitet som kan ta flera decennier innan de har effekt på tillväxt? Ska branschens tillväxt (fler företag, fler jobb, ökat exportvärde) motsvaras av ökade resurser till forskning, i så fall med vilka proportioner och hur? Hur ska man stimulera privat FoU i turistnäringen? Och hur kan offentlig finansiering av FoU stödja eventuellt privat finansiering?

 

Jag uppmanar därför ett antal aktörer – Tillväxtverket, Visit Sweden, Bfuf, Visita, Svensk Turism, regeringen och lokala politiker, samt turismforskningsmiljöerna i Sverige – att kommentera och ge sin syn på mina reflektioner och gärna delge goda idéer om vägen framåt.

 

Jag lyssnar också på ett intressant program från vetenskapsradion, se denna länk (Klipp från vetandets värld om hur svensk forskning ska bygga framgångsrik forskning), och reflekterar över hur väl jag stämmer in i att framgångsrik forskning kräver långsiktighet och mod, systematiskt tillvägagångssätt, nyfikenhet, och möjlighet till kritiskt reflekterande samt akademisk självständighet. Men i verkligheten är ofta den mest framträdande egenskapen inom forskning idag, att ansökningshysterin för att få forskningsmedel är orimlig och inte alls utgår ifrån de faktorer som jag nyss listade på hur man skapar framgångsrik forskning som i sin tur kan generera tillväxt.

 

I Sverige jämfört med OECD utförs mer forskning vid universitet och högskolor än vid statliga forskningsinstitut. Därför blir det viktigt att titta på vilka medel denna forskning tillförs. Om man då tittar på statens budget för 2014 och dess fördelning av forskningspengar kan man konstatera att det är en väsentlig skillnad på om man tillhör ett mindre universitet (ttill exempel Mittuniversitetet) eller ett större (till exempel Uppsala och Lund) i termer av hur mycket forskningsresurser universitetet får att fördela. Man kan också konstatera att Vetenskapsrådet förfogar över en hel del resurser och att det i övrigt finns en del specifika kostnader avsatta för forskning inom prioriterade områden såsom miljö, energi och rymdforskning.

 

Som en av några forskare som uttalar sig i Bfufs rapport summerar jag några viktiga slutsatser att använda för vidare diskussion:

  • Det behövs mer forskningsbaserad kunskap för att säkerställa tillväxt inom turism
  • Forskningsmedlen ska både vara konkurrensutsatta men också långsiktiga och gagna utvecklingen avturismen som vetenskapsområde
  • Turismen som multidisciplinär vetenskap möts av svag kunskap om området hos olika beredningsgrupper och finansiärer
  • Kunskap och forskning måste värderas i branschen och prioriteras i relation till utmaningar och utveckling, inte minst för att också attrahera offentlig finansiering (till exempel då10 procent av den privata)
  • Turismens roll som stark samhällsutvecklande sektor måste ha betydelse för offentlig finansiering av FoU

Vill man åtnjuta lysande möjligheter att bygga forskning med långsiktighet ska man:

  • Vara forskare på ett stort universitet med tillräckliga och säkerställda årliga anslag
  • Tillhöra ett vetenskapsområde som är tydligt och begripligt för finansiärer
  • Syssla med forskning inom av staten utpekade prioriterade områden (dags att omdefiniera turism till miljö, energi, rymd och areella näringar?)
  • Verka i närheten av en näringslivssektor som själv satsar medel på FoU och som har vetenskapligt kompetenta personer anställda eftersom det ökar möjligheterna till gemensam finansiering.
  • Vara stresstålig och ha TÅLAMOD 🙂

Filmturism i Skåne

Nyligen deltog jag och gjorde en presentation tillsammans med docent Mia Larson, Lunds Universitet, på ett inspirationsseminarium om filmturism. Seminariet arrangerades av Tourism in Skåne och här en länk till information och material från seminariet. Det var en intresserad publik som fick ta del av vår forskning om popkulturturism. Vi gick bland annat in på vilka strategier en destination kan använda sig av för att arbeta med filmturism och hur fans egentligen beter sig och vad de söker.

Med på seminariet fanns också produktionsbolaget för den framgångsrika serien Bron och vi fick möjlighet att se ett klipp från en “behind the scenes” film om den. Vi fick också veta att Bron ska börja en ny inspelning och att det blir en ny säsong med start nästa höst! Mikael Svensson från Öresunds Filmkommission var också där och berättade mycket värdefullt kring Skånes ambitioner och arbete med att locka till sig utländska inspelningar, till exempel Bollywood-filmer!Se bilden nedan och föreställ dig dansande indiska skådespelare i ett skånskt rapsfält?!

På seminariet var det tydligt att Tourism in Skåne tillsammans med Film i Skåne och Visit Sweden har höga ambitioner med satsningar på filmturism vilket i sin tur innebär att det finns spännnande och goda förutsättningar att göra intressanta forskningsstudier av popkulturturism i Sverige framöver!

Om att tänka bakåt och framåt samtidigt

Förra veckan var en märklig vecka. Att den var intensiv var inget unikt. Forskning vid Etour är alltid intensivt och mycket på gång överallt (Följ oss på Facebook så får du se själv). Men inom loppet av just denna vecka så växlade jag mellan att ömsom blicka framåt och ömsom blicka bakåt i en svindlande takt. En slutrapport för ett 3-årigt forskningsprojekt skulle skrivas till finansiär samtidigt som de 3 senaste årens verksamhet skulle beskrivas för samarbetspartners egen rapportering till annan finansiär. Med ungefär 30 sekunders ställtid skulle sedan 1 st ansökan med ett antal bilagor till Vetenskapsrådet snabbhanteras för formell registrering hos finansiär  och 1 st ansökan med ett antal bilagor om nationell påverkansplattform för besöksnäringen skrivas och skickas in till utlysning hos finansiär. Som grädde på moset så samlades all personal för en dialog med fakultetens ansvariga om den internationella forskningsutvärdering 5 år bakåt i tiden som gjordes vid Miun förra året och vars resultat nu kommit i form av feedback till enskilda forskningsmiljöer med värdering och rekommendationer. (Håll utkik i media i slutet av april då Miun och Etour kommunicerar resultatet av den utvärderingen.)

Framåt fredag eftermiddag kände jag mig som en vältränad gymnast redo för kullerbyttor och balansövningar enligt diverse mallar och instruktioner. Allt för att tillgodose tidigare och potentiella finansiärer av turismforskning!

Men hur gick det då? Bra såklart! Bakåtblickandet resulterade i en växande stolthet över alla intressanta forskningsaktiviteter som ett enskilt projekt, Kunskapsbaserad turismutveckling, vid Etour resulterat i de senaste 3 åren. Här ett urval av värdefulla resultat:

– Över 80 personer har deltagit i projektets aktiviteter vilket visar på ett stort engagemang och intresse för turismforskning

– 2 kunskapsområden (Naturturism och Evenemangsforskning) har tydligt förstärkts genom projektet

– 3 nya kunskapsområden (Turismens arbetsmarknad, popkulturturism, och trender) har etablerats vid Etour

– Drygt 25 vetenskapliga publiceringar har genererats!

– Drygt 20 presentationer av forskningen i projektet har genomförts i olika målgrupper både inom och utanför akademin

– Mängder av inslag i media och ett stort antal inslag i Etours egen kommunikation via webben, Facebook och nyhetsbrev har genererats och förstärkt Etours position som referenspunkt för kunskap om turism.

– Nya metoder för forskningskommunikation har prövats, se t ex kortfilm om popkulturturism och broschyr om turismens arbetsmarknad och innovation

– 2 nya forskningsprojekt har genererats

Hög wow-faktor på den listan tycker jag!

Framåtblickandet i sin tur visar på det stora engagemanget och ökande intresset för forskningsbaserad kunskap. Det var inga som helst problem att mobilisera partners till någon av ansökningarna. Värdet i bakåtblickandet ligger i möjligheterna att blicka framåt och därmed nyttja vunna erfarenheter och kunskaper. Därför ser jag med stor tillförsikt fram emot en positiv utveckling av turismforskningen och nya spännande samarbeten och forskningsaktiviteter! Påminn mig gärna om det när jag nästa gång ligger begravd under högar av mallar för utvärdering och rapportering eller ansökningsblanketter 😉

Abba-turism

Igår röstade Abba The Museum till andra plats i Turistgalans Trip Global Award 2013 av de svenskar som röstat på Aftonbladets webbplats. Jag och Christine Lundberg har ju under året genomfört en forskningsstudie tillsammans med dels Abba fanclub och dels Abba the Museum där vi kartlagt Abba fansens resande. På Turistgalan deltog också Kulturdepartementet som i sitt tal om värdet av kultur för svensk turism inte med ett ord nämnde popkulturen. Abba the Museums VD, Mattias Hansson, tycker dock att det är häftigt att se hur popkulturen nu äntligen tar sin givna rättmätiga plats som en del av vår viktiga historia. Vi fortsätter vår forskning om popkulturturism för att öka kunskapen inom området och på sikt skapa förståelse för att popkulturturism är en viktig drivkraft för turism på många destinationer världen över.

I vår internationella undersökning bland Abba fans visar resultaten att 5 av 10 (ac ca 1200 som svarat) har besökt Sverige på grund kopplingen till Abba. Det är väldigt intressant att undersöka hur den emotionella kopplingen mellan att vara ett fan av ett popkulturfenomen påverkar intresset att besöka en plats som associeras till det intresset och hur det påverkar den upplevelse dessa turister får. Det är också väldigt spännande att försöka förstå hur destinationer kan dra nytta av dessa grupper av besökare för att till exempel öka attraktionskraften och locka fler människor samt vad som krävs för att leverera en upplevelse på destinationen som minst motsvarar fansens förväntningar.

Resultaten visar också att fansen reser mycket, 40% har rest 10 gånger eller mer till en plats kopplat till Abba. De har rest tillsammans med vänner, och/eller familj och de reser främst för att uppleva en atmosfär av Abba, delta i roliga aktiviteteter, uppleva spänning, och uppleva nya och annorlunda saker. Abba-fansen är också väldigt aktiva på Internet och 40% besöker en Abba-relaterad webbsida, blogg eller community varje dag eller till och med flera gånger per dag.

Av de knappt 300 i enkäten som besökt Abba the Museum  har 8 av 10 använt Internet som primär informationskälla för att planera sin resa. De har i genomsnitt stannat 3 dagar i Stockholm och spenderar i genomsnitt 2 000 kr per dag. De säger att de främsta värdet de fick av sin upplevelse på Abba the Museum var att njuta och ha roligt, må bra, var värt tiden och priset samt upplevdes som exalterande. Hela 96% kommer att rekommendera andra att besöka museet vilket är en indikation på dels hur nöjda de är och hur stark potential museet har att locka till sig besökare.

För att läsa hela pressmeddelandet med information om preliminära resultat av undersökningen se länken.

Kreativa lösningar för natur- & kulturturism i Sverige

Förra veckan fick jag prova något nytt. Vi var en samling människor från olika företag, organisationer och myndigheter med koppling till resande och turism som samlades på en workshop för att testa användarinvolverade designmetoder. Vi jobbade väldigt inspirerat och hårt hela dagen under ledning av Stefan Holmlid från Linköpings Universitet och David Lindeby från Interactive Institute. Post-it-lapps-blocken tog snabbt slut och vi fick i uppgift att pitcha våra skapelser genom en kortfilm. Såklart succé när grupperna skulle presentera för varandra, den ena mer kreativ än den andra!

Detta bådar gott inför nästa steg i utvecklingen av en ansökan till VINNOVAs utlysning för Utmaningsdriven Innovation där RTS fått förstudiemedel för projektet Ultimate Experiences – tillgängliggöra natur & kultur i Sverige med hjälp av digitala lösningar.

Forskning och utveckling i en kreativ symbios kan ju bara bli precis så spännande som man förväntar sig! Ser verkligen fram emot att hitta turismforskningens roll och de möjligheter som ett sånt här projekt kan ge för ökad användning av forskningsbaserad kunskap och lösningar på både teoretiska och praktiska problem!