Nyckelord i en vardagsnära skolutveckling grundad på frirumsteorin är skolans yttre och skolors inre gränser. De yttre gränserna står för skolan som institution i samhället med dess mångskiftande uppdrag. De inre gränserna är uttryck för det vardagsarbete som bedrivs av och inom enskilda skolor som organisationer. Det tillgängliga frirummet utgörs av skillnaden mellan yttre och gränser. Mot denna bakgrund kan vi tala om – …
Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke desto mindre är de närvarande överallt i skolors vardagsarbete. Scheman, tjänstefördelningar, skolkataloger och arbetsplaner är administrativa dokument som inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter Vidare finns skolkulturer närvarande i undervisningen, elevers inbördes relationer, lärares samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser av alla slag etc. Skolkulturer kan liknas vid informella regelsystem som informellt styr …
Under årets Almedalsvecka kommer vårt forskningscentrum Demicom att presentera delar av vår forskning. Det blir en heldag med forskning och diskussioner angående politisk kommunikation, mediernas villkor, valkampanjen 2010 och även PR-branschens utveckling. Vi finns på plats onsdagen 3 juli på Björkanders Magasin i Visby med följande programpunkter: Opinionsbildning under finanskrisen 2008-2010: Hur lyckades regeringen gå …
Nu har det äntligen hänt! Vi har varit på Oxford University! Att säga att förväntningarna var höga är förmodligen dagens underdrift. Men förväntningarna infriades med råge och vi (jag och min kollega Christine Lundberg) kan nu se tillbaka på 2 mycket intensiva och magiska dagar på Harris Manchester College vid Oxford University. En liten exklusivt …
Frirumsteorin vilar som framgått på att skolan som statlig institution har vissa bestämda uppdrag att fullgöra i samhället. Enskilda skolor, d.v.s. skolor som organisationer, är operativa enheter som har att förhålla sig till de institutionella uppdragen i anslutning till vardagsarbetets planering, genomförande och uppföljning. Skolorganisationer uppvisar internt olika ”ansikten” eller sfärer i förhållande till de aspekter av …
Som behandlats i de två senaste blogginläggen kan skolor beskrivas som professionella organisationer om vi lyfter fram de anställda och tvångsorganisationer om uppmärksamheten riktas mot elever. Men skolor kan också ses som byråkratiska/administrativa organisationer och då riktas fokus mot regelverk och arbetsformer som ligger till grund för vardagsarbetet. Att betrakta skolor i detta perspektiv innebär …
Yesterday I had the opportunity to meet with the destinations of Leading Mountain Resorts of the World in Åre and present my research on travelling fans and fandoms. After my presentation we were able to discuss the future of destination marketing and development and the importance of finding and understanding fans of destination brands. …
Så här tänkte jag: Efter slutseminariet kommer jag att ha massor av tid på mig att fundera och fila på kappan i lugn och ro. Så här tänkte jag INTE: Efter slutseminariet blir det fullt ös på alla fronter och kappan kommer jag att tvingas se över när jag absolut måste. Jag måste verkligen ta tag …
Ett bärande inslag i skolans institutionella struktur är att elevrekryteringen till grundskolan grundas på skolplikt. I motsats till vad företrädare för mer marknadiserade synsätt på skolan hävdar är elever per definition inga ”kunder”, utan snarare aktörer i tvångsorganisationer. Skolplikten står för att ett av skolans oskrivna uppdrag är att förvara elever, men skolplikten innebär också en skyldighet att …
Föregående blogginlägg handlade om hur enskilda skolor som organisationer kan beskrivas och förstås som enskilda enheter som agerar inom ramen för skolan som institution i samhället. En enskild skolorganisation kan indelas i olika sfärer, en professionell, en byråkratisk/administrativ och en tvångssfär. I detta inlägg ska vi titta närmare på den professionella sfären, d.v.s. den del av …
