Helgens EU-val har återigen visat hur snabbt det svänger i opinionen gällande vad som är de viktigaste frågorna och vem vi röstar för. Några partier tappade stort från förra valet då deras frågor hamnat långt ner på väljarnas prioriteringslista över avgörande frågor i valet emedan andra klättrat snabbt uppåt. Miljöpartiet och Feministiskt initiativ firade i …
Jag följer EU-vals kampanjen på distans. Jobbar i Seattle en månad och missar den valfeber (mer eller mindre) som finns där hemma i Europa. För det verkar som om lite valfeber har jobbats upp. Det är intressant och roligt att debatten äntligen tagit fart med mindre än två veckor till valet den 25 maj. Genom …
Som jag argumenterat för i tidigare blogginlägg finns goda skäl att ifrågasätta tesen att implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett mer realistiskt förhållningssätt är att förstå denna problematik i ljuset av mångfalden av intressen som ryms i en pluralistisk samhällsstruktur. Skolreformer och dess genomförande blir då en fråga om att hantera dessa …
Tankefiguren att skolans praktik över tid anpassar sig till statliga reformintentioner bottnar i funktionalistiska synsätt och social ingenjörskonst. På sina egna premisser har denna modell för utveckling av den svenska väldfärdstaten varit synnerligen framgångsrik inom ett antal områden. Som togs upp i föregående blogginlägg med referens till Erik Wallin finns det emellertid mycket som talar …
Som togs upp i föregående blogginlägg finns skäl att ifrågasätta tesen att bristfällig implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett antagande som synes värt att pröva är om det snarare är fråga om problem som bottnar i olika intressen. Erik Wallin var inne på detta spår i skolverksrapporten Gymnasieskola i stöpsleven från 1997. Erik menade …
Att det råder ett glapp mellan reformintentioner och innehållet i skolors vardagsarbete är nog de flesta överens om. När möjliga orsaker till denna brist på överensstämmelse uppmärksammats upprepas från skolpolitiskt håll likt ett mantra en sällan ifrågasatt tes. Den går ut på att innehållet i skolors vardagsarbete kommer att hinna i kapp reformintentionerna i en …
Förra veckan var en märklig vecka. Att den var intensiv var inget unikt. Forskning vid Etour är alltid intensivt och mycket på gång överallt (Följ oss på Facebook så får du se själv). Men inom loppet av just denna vecka så växlade jag mellan att ömsom blicka framåt och ömsom blicka bakåt i en svindlande takt. …
Problematiken som tagits upp i tidigare blogginlägg om skolans sviktande samhälleliga legitimitet handlar inte bara om skolans specifika uppdrag och verksamhet. Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet och fungerar som rättesnören för mänsklig samvaro. North hävdar att rättssäkra institutioner är en förutsättning för …
Idag startade jag en ny mediekrönika i P4 västernorrlnad. Den kommer att köras varannan vecka fram till valet och ta upp saker som mediemakt, strategisk politisk kommunikation, valrörelsen inför EU-parlamentsvalet kontra den klassiska valrörelsen och opinionsbildning i det ”nygamla” medielandskapet. Lyssna här!
Idag skriver jag i Sydsvenskan om professionaliseringen av svenska politiska partier och deras kommunikation: I det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde 53 procent av väljarna vilket parti de skulle rösta på och 17 procent bytte parti under de tre sista intensiva veckorna av valkampanjen. I takt med att väljarna allt senare bestämmer vem de ska rösta …
