On Tuesday 18 November, Maths Bertell will discuss Odins Roman and Christian legacy from a conversion theoretical point of view. What part did the converts play in the conversion of Scandinavia? It is said that conversion is very much up to the converts and that the missionaries has little to do with the end result. …
What’s this? The NoCHs is an online seminar aiming to bring scholars from different disciplines and different affiliations together in discussions on the historical Northern Europe. NoCHs is organized and run by Maths Bertell, department of humanities at Mid Sweden University (MIUN). At Mid Sweden University we have had online student seminars for several years, …
Att genomföra skolreformer 12: Organisationskultur som maktordning Ett av de vanligast använda begreppen när organisationers inre arbete och ledarskap uppmärksammas är organisationskultur. Ett standardverk inom den systemorienterade forskningslitteraturen är Schein bok Organizational Culture and Leadership. I litteratur av detta slag framställs organisationskultur som sociala företeelser som framför allt är knutna till den ”informella” organisationen. Detta innebär att …
I föregående blogginlägg behandlades hur skolreformer med mångtydigt innehåll öppnar för att vad som till syvende och sist avgör reformens utfall är hur dess mottagare, framför allt skolans professionella, de facto förhåller sig till det flertydiga innehållet. Begreppet aktörsberedskap togs upp som ett uttryck för hur lärare, skolledare m.fl. företräder olika åsiktsuppfattningar – intresseinriktningar – …
När vi resonerar om genomförande av skolreformer som ett intresseproblem snarare än ett tidsproblem, hamnar begreppet aktörsberedskap i fokus. Det myntades i projektet SIAu (Utvärdering/uppföljning av SIA-reformen) som genomfördes under 1980-talet under Erik Wallins ledarskap. I SIAu studerade vi bl.a. hur reformen om skolans inre arbete (SIA och Lgr 80) genomfördes i skolors vardagsarbete. Utbildningsreformer …
I ett antal inlägg på bloggen under våren 2014 har jag diskuterat grundvalarna för efterkrigstidens implementering av skolreformer. Officiellt (bort)förklaras vanligtvis glappet mellan skolans vardagsarbete och statliga utbildningsreformer som etttidsproblem. Denna förklaringsmodell har – i princip oavsett politisk regim – återkommit under hela efterkrigstiden. Jan Björklund brukar metaforiskt belysa tidsproblemet med atlantångaren och den tid …
Ibland är det bra att reflektera över stort och smått och om det handlar detta blogginlägg… Det går bra nu! Jo det gör faktiskt det. Just innan sommaren fick turismvetenskap vid Avdelningen för turism, omdömet hög kvalitet av UKÄ (Universitetskanslerämbetet) i den nationella utvärderingen. Det goda omdömet gäller både programmet med kandidatexamen och programmet …
Ett synnerligen markant uttryck för skolanskompetensutvecklande uppdrag är att de aktuella skolpolitiska styrdokumenten genomsyras av skrivningar som lyfter framentreprenörskap som ledstjärna för skolans arbete. Detta kan belysas av att i motivtexten i propositionen till den nya skollag som trädde i kraft 1 juli i år trycks det på att entreprenörskap ”… ska löpa som en röd tråd …
I några av de tidigare blogginläggen om skolans uppdrag har jag tagit upp bildning som ett nyckelbegrepp i anslutning till att skolans kulturreproducerande uppdrag lyfts fram. Forskare somSven-Erik Liedman påtalar att skolan mer eller mindre har tappat sitt bildningsuppdrag. Bengt Göransson pläderar för att en bildningskommission bör tillsättas, och liknande tankegångar har framförts av Ulf P Lundgren. I detta …
Jag gör nu ett sommaruppehåll med inläggen och återkommer under andra halvan av augusti. Min avsikt är att höstinläggen ska ägnas åt att vrida och vända på frågan om skolans uppdrag. Jag tycker att vi ibland har en tendens att vara lite slappa när vi pratar om uppdragen. Vi nämner kunskapsuppdraget och möjligen (men numera inte självklart) demokratiuppdraget, …
