Som togs upp i föregående blogginlägg finns skäl att ifrågasätta tesen att bristfällig implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett antagande som synes värt att pröva är om det snarare är fråga om problem som bottnar i olika intressen. Erik Wallin var inne på detta spår i skolverksrapporten Gymnasieskola i stöpsleven från 1997. Erik menade att funktionalistiska förklaringsmodeller är otillräckliga om vi betraktar skolans utveckling över en längre tidsperiod. Den verkligt fruktbara analysen handlar istället om att fokusera skolan i ett makt- och fördelningsperspektiv, och därmed på spänningsförhållanden mellan aktörer representerande olika samhälleliga intressen.
En fråga som uppstår i förlängningen av ett resonemang av detta slag är om det verkligen finns en motsättning mellan att betrakta skolreformering som något som löser sig över tid, eller som ett intresseproblem som har med maktförhållanden i samhället att göra. Varför skulle inte motstridiga intressen i skolan kunna jämna ut sig över tid på i princip samma sätt som med social ingenjörskonst skett inom andra samhällssektorer? Ett sätt att tränga ini denna problematik är att studera de åtgärder som uppstår i kölvattnet av respektive problemdefinition. Betraktas skolreformering som ett tillfälligt tidsbundet glapp mellan intentioner och vardag, tonar informations- , utbildnings- och även mer skarpa sanktionsåtgärder, som t.ex. skolinspektion, fram som lämpliga tillvägagångssätt för att överbrygga klyftan mellan vision och social verklighet. Men definieras problemet som en fråga om spänningsförhållanden mellan olika intressen riskerar dylika åtgärder att bli kontraproduktiva. Att ytterligare informera eller utbilda de professionella och andra om intentionerna bakom reformen löser knappast några intresseproblem, och att inspektionen beordrar rättning i leden tenderar att bli slag i luften…
Men, och nu kommer knäckfrågan för den praktisk verksamma skolutvecklaren, vilka strategier för reformimplementering ligger då i förlängningen om vi väljer att definiera problemet som intresseproblem? Till denna fråga återkommer jag i kommande blogginlägg.