Påståendet att lärares undervisning och organisering av elevers lärande förutsätter ett aktivt ledarskap är väl närmast en truism. Trots – eller på grund av – detta är ledarskap ett inte särskilt framträdande område inom lärarutbildning/fortbildning, eller något som får diskussionsvågor att gå höga på debattsidor och i skolors personalrum Det tämligen bristfälliga intresset inom …
Efter att i 13 blogginlägg nött, blött och stött några (förhoppningsvis väsentliga) aspekter av den problematik som har med skolans mångtydiga uppdrag att göra, kommer jag att i ett antal inlägg som följer ta upp området lärare som ledare. De kommande texterna bottnar i och är inspirerade av en antologi med titeln Lärare som ledare – …
Jag avslutar här serien av korta texter om skolans uppdrag med en sammanfattning av de tidigare utlagda tolv blogginläggen som behandlar detta tema. Nedan angivna siffror med fet stil inom parentes hänvisar till vilket eller vilka av de tidigare inläggen om skolans uppdrag (det första lades ut i aug. 2011) som textavsnittet knyter an till. …
( in English, below) Det finns de som menar att man brukar syssla med sådant som man är dålig på, och jag måste säga att jag är riktigt dålig på spindlar. Det ni ser på bilden är inte en cool och avslappnad Anna som leker med sitt husdjur. Nej, det är en mycket spindelrädd kvinna …
Med skolans uppdrag avses allmänt uttryckt de förpliktelser som staten ålägger skolan som institution att genomföra. Begreppet institution står enligt ordboken för etablerad inrättning. En under senare årtionden uppmärksammad institutionsforskare är Douglass North som i mitten av 1990-talet tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Han driver tesen att stabila institutioner är av avgörande betydelse för en fungerande samhällsstruktur; historiskt …
Föregående blogginlägg utgick från från den nya Skollagens skrivningar om att skolans arbete ska grundas på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. I fråga om det förstnämnda hävdade jag att lagtexten knappast kan tolkas så snävt att det endast är vetenskaplighet grundad på s.k. evidensbaserad forskning som räknas i sammanhanget. Frågan är då vilka slutsatser (om några) du …
En av nyheterna i den nya skollagen är formuleringarna om att innehållet i skolors arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skrivningar av detta slag kan nog flertalet av oss spontant nicka instämmande i, men att i djupare mening förstå dess implikationer för skolors vardagsarbete framstår som mer vanskligt. Ett sätt att tolka …
Som behandlats i tidigare inlägg är skolans kompetensutvecklande och kulturreproducerande uppdrag uttryck för statens officiellaviljeyttringar om inriktningen av skolans verksamhet och skolors arbete. Ett ytterligare må vara inofficiellt och implicit uppdrag som skolan har att fullgöra är att förvara elever. Historiskt kan dettaförvaringsuppdrag förstås i ljuset av det demokratiska industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Denna omdaning från bondesamhällets …
I den nya skollagen görs en distinktion mellan lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning. Med lika tillgång avses enligt lagen att alla elever ”… oberoende av geografiskt hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet”. Om likvärdighet sägs att utbildningen ”… inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett …
De resonemang som förts i de tidigare blogginläggen om skolans uppdrag leder fram till frågan huruvida skolans kompetensutvecklande respektive kulturreproducerande uppdrag är artskilda i fråga om innehåll och inriktning. Frågan har sin grund i att det kompetensutvecklande uppdraget vilar på föreställningar om makroekonomisk tillväxt, utveckling av humankapital och skolan som instrument för arbetskraftens kvalificering. Det …
