I föregående blogginlägg behandlades det korstryck som utmärker skolledares arbete och arbetsvillkor. Den problemställning som tas upp nedan har i hög grad med korstrycket att göra och kan formuleras med frågan: Vem är egentligen skolans huvudman? Om vi läser den nya (och gamla) skollagen och andra officiella skolpolitiska styrdokument får vi till synes tydliga svar på denna fråga, nämligen …
Rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor kan beskrivas som korstryck av mer eller mindre oförenliga krav och förväntningar som har sitt ursprung dels internt från den egna skolan, dels externt från stat, kommun, närmiljö m.m. Vad gäller trycket från stat och kommun ställer staten via formella styrinstrument som skollag, läroplaner, skolinspektionens granskningar m.m. krav på att …
Vad påverkar skolledares arbete allra mest? I ett tidigare forskningsprojekt konstaterades att den enskilda faktor som påverkar skolledares yrkesutövande mest påtagligt har att göra med de förväntningar och krav som lärare som yrkesgrupp riktar mot skolledare. Grovt uttryckt visade projektet att dessa krav handlar om att lärare föredrar att själva genomföra undervisningen med minsta möjliga inblandning …
Från att det goda samtalet varit temat i mina tidigare bloggtexter kommer resonemangen i en serie av kommande inlägg att handla om skolledarskap. Bidragen knyter an till min bok Skolledarskap och skolans frirum som kommer ut i vecka 13 på Studentlitteratur. Det jag tidigare försökt säga goda pedagogiska samtal kan direkt kopplas till rektorers och andra skolledares professionella …
Goda samtal uppstår förvisso inte av sig själv. Ett sätt att få gång och etablera en samtalskultur grundad på argumentets primat (se mitt föregående blogginlägg) är att knyta en kritisk vän till organisationens vardagsarbete. Inom skolans område kan den kritiske vännen genom att ställa vänliga och men provocerande frågor visa på alternativa vägar att vandra i skolans vardagsarbete och …
Ett nyckelbegrepp i mina två tidigare bloggbidrag är det goda samtalet. Men vad innebär det närmare bestämt? Detta är en fråga som tas upp – och förhoppningsvis besvaras – i serie av kommande blogginlägg. Kommunicera, prata, samtala, argumentera, diskutera, resonera, reflektera, konversera… Kärt barn har många namn. Talet som om företeelse återspeglar primärt en ensidig kommunikation …
Under 2000-talet har den statliga skolinspektionen expanderat enormt och utgör f.o.m. 2008 ett eget statligt verk. Inspektionen är inriktad på tillsyn som har att göra med skolors och skolhuvudmäns efterlevnad av regler och anvisningar, ochkvalitetsgranskning som knyter an till skolors/skolhuvudmäns måluppfyllelse. Enligt inspektionen fungerar tillsynsverksamheten väl, medan kvalitetsgranskningen är mer problematisk. En förklaring till detta kan sökas i …
Syftet med bloggen är att den ska fungera som mötesplats för personer med intresse av att föra goda samtal om skolan, skolutveckling, skolledarskap och lärarskap, bildning, utbildning och liknande områden. Bloggen vilar på bidrag från mig med anknytning till dessa teman. Min ambition är att någorlunda regelbundet komma med sådana korta inspel. Gamla bidrag kommer att sparas …
