Skolorganisation och skolkultur 4: Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar

Formell organisation är nyckord i traditionell rationalistiskorganisationsteori. Enkelt uttryckt står detta för att organisationer skapas av sina huvudmän som rationella verktyg för att genomföra en verksamhet som till innehållet ligger i linje med huvudmannens intressen. Kommunikation mellan huvudman och organisationens verkställande nivå upprätthålls i huvudsak i form av utarbetade regelsystem.      Sociologen Bengt Abrahamsson har moderniserat den traditionella rationalistiska …

Skolorganisation och skolkultur 3: Spelregler, spelplan, spel, spelare, domare och lagledare

Som framgick av föregående blogginlägg är ambitionen medfrirumsteorin att den är användbar som verktyg för att analysera samhälleliga företeelser som knyter an till såväl skolans verksamhet i stort som enskilda skolors vardagsarbete. Med lagspel som metafor kan detta belysas så här:      Spelregler utgör grunden för (lag)spel som genomförs påspelplaner och övervakas av domare. Spelets huvudaktörer ärspelarna. Men även supportrarna är väsentliga intressenter såtillvida …

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras medfrirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet. …

V – X = ganska mycket att göra

Kurspoäng klara V Slutseminarium i antågande V Sista manuset till avhandlingen klart X Kappan påbörjad X Panik V   Om V är Check och X är raka motsatsen har jag alltså en del för mig   …ifall någon undrar varför jag inte skriver så ofta.     Den här fina illustrationen hittade jag på facebook och känner att den lika gärna skulle kunna heta “doktorandprocessen”. Nedräkning till disputation …

Skolorganisation och skolkultur 1: Från beskrivning till analys

Syftet med forskningen som jag varit engagerad i sedan i mitten av 1970-talet är att utveckla en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Kravet på teorin – vanligtvis benämndfrirumteorin – är att den ska kunna fungera som analysverktyg för att tränga in i och öka förståelsen för den verksamhet som fullgörs av skolan som inrättning …

Lärare som ledare 11: Från lärares ledarskap till skolor som organisationer

Med detta inlägg avslutar jag för denna gång serien av bidrag om Lärare som ledare. För en mer utförlig genomlysning av detta område hänvisas till den nyutkomna boken Lärare som ledare – i och utanför klassrummet (red: Berg, Sundh & Frank, Studentlitteratur, 2012). Boken innehåller 17 bidrag skrivna av 19 författare och vi som medverkar gör vårt bästa …

Samisk kultplats i Bergslagen?

Hur långt söderut har den samiska kulturen sträckt sig i historisk tid? Samerna är tidigt kända i den europeiska historien för sin pälshandel och sina kunskaper i divination och magi, men det har varit en kontroversiell fråga om den samiska kulturens och ekonomins utbredning. På Sveriges Radios hemsida  kan vi läsa om en kultplats i Bergslagen, …

Lärare som ledare 10: Lärares och rektorers ledarskap

Som togs upp i blogginlägget Lärare som ledare 8 domineras i dagsläget den statliga styrningen av skolan av centraliserad resultatstyrning. Detta öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg etc. står i förgrunden för det vardagliga arbetet. Att uppnå resultat förutsätter självfallet att någon form av pedagogisk process genomförs, och den samlade problematik som lärare därmed har …

Stolpe ut

Terminen drog igång med en riktig rivstart och plötsligt var det studenter över hela campus. Härligt att se förutom den dagen jag gick rakt in i en stolpe. Det tjongade till något förfärligt och stolpen for i backen. Jag fick en ordentlig smäll i skallen och stapplade mot en av mina kollegor som tog emot …

Lärare som ledare 8: Lärares kombinerade klassrums- och skolorienterade ledarskap

Dagens i huvudsak resultatstyrda skola öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg, kvalitetskontroll etc står i förgrunden för det professionella yrkesutövandet. En konsekvensanalys av vad den resultatstyrda skolan innebär för läraryrket, leder emellertid inte enbart fram till slutsatser om vad lärare (enligt gängse marknadsterminologi) förväntas leverera till samhället. Väl så väsentliga i sammanhanget är de processer som …