Vårt Almedals-seminrium den 4/7 med rubriken Är elever i centrum när marknaden styr skolan spelades in och finns en tid framöver att beskåda på länken: http://media.medfarm.uu.se/play/video/4071/livestream Seminariet grundades på vår bilaga 3 i utredningen Skolan får inte abdikera (SOU 2014:5), sid 335- 789. Utredningen i sin helhet hittar du på länken: Staten får inte abdikera – om kommunaliseringSOU …
Hej alla bloggläsare. Nu gör jag ett sommaruppehåll och återommer i slutet av augusti med fler inlägg kring temat om implementering av skolreformer. Mer om detta blir det i ett antal Almedalsseminarier. Själv har jag förmånen att medverka i de nedanstående. Välkommen om du är på plats. Trevlig sommar! En skola för ALLA oavsett funktionsnedsättning Arrangör: …
Det finns goda argument för att hävda att implementering av skolreformer i grunden inte är något som löser sig över tid bara staten trycker på med ”lämpliga” korrigeringsåtgärder. Snarare finns skäl för att hävda att bristfällig reformimplementering bottnar i att intressena som reformen vilar på avviker från motsvarande intressen bland tongivande aktörer som förväntas omsätta reformens intentioner …
Som jag argumenterat för i tidigare blogginlägg finns goda skäl att ifrågasätta tesen att implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett mer realistiskt förhållningssätt är att förstå denna problematik i ljuset av mångfalden av intressen som ryms i en pluralistisk samhällsstruktur. Skolreformer och dess genomförande blir då en fråga om att hantera dessa …
Tankefiguren att skolans praktik över tid anpassar sig till statliga reformintentioner bottnar i funktionalistiska synsätt och social ingenjörskonst. På sina egna premisser har denna modell för utveckling av den svenska väldfärdstaten varit synnerligen framgångsrik inom ett antal områden. Som togs upp i föregående blogginlägg med referens till Erik Wallin finns det emellertid mycket som talar …
Som togs upp i föregående blogginlägg finns skäl att ifrågasätta tesen att bristfällig implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett antagande som synes värt att pröva är om det snarare är fråga om problem som bottnar i olika intressen. Erik Wallin var inne på detta spår i skolverksrapporten Gymnasieskola i stöpsleven från 1997. Erik menade …
Att det råder ett glapp mellan reformintentioner och innehållet i skolors vardagsarbete är nog de flesta överens om. När möjliga orsaker till denna brist på överensstämmelse uppmärksammats upprepas från skolpolitiskt håll likt ett mantra en sällan ifrågasatt tes. Den går ut på att innehållet i skolors vardagsarbete kommer att hinna i kapp reformintentionerna i en …
Problematiken som tagits upp i tidigare blogginlägg om skolans sviktande samhälleliga legitimitet handlar inte bara om skolans specifika uppdrag och verksamhet. Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet och fungerar som rättesnören för mänsklig samvaro. North hävdar att rättssäkra institutioner är en förutsättning för …
Skolans kommunalisering har misslyckats konstaterade utredningen Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan (SOU 2014:5) nyligen och pekar ut samtliga politiska konstellationer under 1990-talet som medskyldiga. En forskargrupp från bl.a. Mittuniversitet, under ledning av mig, har på utredningens uppdrag arbetat fram en forskningsrapport som återfinns i betänkandets bilaga 3 (sid. 435-789). I bilagans slutsatser, som …
Ett avgörande kontinuitetsbrott – systemskifte – i svensk skolpolitik under efterkrigstiden inträffade 1991/92 då den s.k.decentraliseringslinjen avlöstes av en på New Public Management grundad marknadslinje. Några väsentliga skillnader mellan dessa inriktningar kan sammanfattas i så här: Skolpolitisk inriktning Decentraliseringslinjen grundades på Marknadslinjen grundades på Styrdokument Ansvarspropositionen 1990 med ett antal förarbeten Valfrihetspropo- sitioner 1991-92 Uttalad inriktning …
