Forskning från de svenska valen under 2000-talet visar att politiska partier förändrar och utvecklar sina kampanjstrategier och metoder för att kommunicera med väljarna. Partierna tar också allt oftare hjälp från kommunikationsexperter i kampanjarbetet. Vad händer med de politiska valkampanjerna när olika kommunikationsexperter kliver in i politiken med sin kompetens? Det har varit utgångspunkten för de …
Hej alla bloggläsare. Nu gör jag ett sommaruppehåll och återommer i slutet av augusti med fler inlägg kring temat om implementering av skolreformer. Mer om detta blir det i ett antal Almedalsseminarier. Själv har jag förmånen att medverka i de nedanstående. Välkommen om du är på plats. Trevlig sommar! En skola för ALLA oavsett funktionsnedsättning Arrangör: …
Ser fram emot årets Almedalsvecka med intressanta seminarier och spännande valkampanjsupptakt! Själv kommer jag att delta i bland annat ett seminarium arrangerat av TU/Tidningsutgivarna och Sim(o) / Stiftelsen Institutet för mediestudier på temat ‘Vad får vi inte veta i Almedalen?’ Där kommer mediernas strategier för nyhetsurval och bevakning av veckan att disskuteras i en panel med: Thomas Mattsson, …
Det finns goda argument för att hävda att implementering av skolreformer i grunden inte är något som löser sig över tid bara staten trycker på med ”lämpliga” korrigeringsåtgärder. Snarare finns skäl för att hävda att bristfällig reformimplementering bottnar i att intressena som reformen vilar på avviker från motsvarande intressen bland tongivande aktörer som förväntas omsätta reformens intentioner …
Helgens EU-val har återigen visat hur snabbt det svänger i opinionen gällande vad som är de viktigaste frågorna och vem vi röstar för. Några partier tappade stort från förra valet då deras frågor hamnat långt ner på väljarnas prioriteringslista över avgörande frågor i valet emedan andra klättrat snabbt uppåt. Miljöpartiet och Feministiskt initiativ firade i …
Jag följer EU-vals kampanjen på distans. Jobbar i Seattle en månad och missar den valfeber (mer eller mindre) som finns där hemma i Europa. För det verkar som om lite valfeber har jobbats upp. Det är intressant och roligt att debatten äntligen tagit fart med mindre än två veckor till valet den 25 maj. Genom …
Som jag argumenterat för i tidigare blogginlägg finns goda skäl att ifrågasätta tesen att implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett mer realistiskt förhållningssätt är att förstå denna problematik i ljuset av mångfalden av intressen som ryms i en pluralistisk samhällsstruktur. Skolreformer och dess genomförande blir då en fråga om att hantera dessa …
Tankefiguren att skolans praktik över tid anpassar sig till statliga reformintentioner bottnar i funktionalistiska synsätt och social ingenjörskonst. På sina egna premisser har denna modell för utveckling av den svenska väldfärdstaten varit synnerligen framgångsrik inom ett antal områden. Som togs upp i föregående blogginlägg med referens till Erik Wallin finns det emellertid mycket som talar …
Som togs upp i föregående blogginlägg finns skäl att ifrågasätta tesen att bristfällig implementering av skolreformer i grunden är ett tidsproblem. Ett antagande som synes värt att pröva är om det snarare är fråga om problem som bottnar i olika intressen. Erik Wallin var inne på detta spår i skolverksrapporten Gymnasieskola i stöpsleven från 1997. Erik menade …
Att det råder ett glapp mellan reformintentioner och innehållet i skolors vardagsarbete är nog de flesta överens om. När möjliga orsaker till denna brist på överensstämmelse uppmärksammats upprepas från skolpolitiskt håll likt ett mantra en sällan ifrågasatt tes. Den går ut på att innehållet i skolors vardagsarbete kommer att hinna i kapp reformintentionerna i en …
