Utbildningsplan

Syfte

Efter avslutad utbildning ska studenten kunna verka inom området risk, kris och samhällssäkerhet inom olika organisationer i samhället. Programmet ger kunskap om risk- och kriskommunikation, samt om samhällets krisberedskap och dess uppbyggnad. Programmet ger också goda analytiska färdigheter för att kunna förstå ojämlikheter och hur dessa avspeglar sig i lokal, nationell och internationell risk- och krishantering.

Lärandemål

Utöver de mål som anges i Högskolelagen 1 kap 8§ samt Högskoleförordningen, bilaga 2 har Risk- och krishanteringsprogrammet följande lokala lärandemål:
Efter avslutad utbildning ska studenten visa självständig förmåga att:
- Relatera och värdera olika vetenskapliga perspektiv, teorier och metoder samt tillämpa dessa på olika områden inom risk- och krishantering.
- Förklara och kritiskt förhålla sig till samhällsvetenskapliga teorier om risk, kommunikation och samhällets krisberedskap.
- Förstå och analysera hur ojämlikheter påverkar individers och gruppers förutsättningar att förstå och hantera olika risker och samhällets sätt att organisera risk- och krishantering.
- Kritiskt och självständigt identifiera och diskutera risk-, krishanterings- och säkerhetsfrågor samt genom kontextualisering och kritisk bearbetning kunna utarbeta och motivera lösningar.

Innehåll

År 1
Termin 1
Sociologi GR (A) Risker och kriser i samhället, 30 hp
Kursen ger en introduktion till sociologi, vetenskapliga metoder och vetenskapligt skrivande, samt en fördjupning i risker och krisers betydelse för samhället och dess invånare.

Termin 2
Genusvetenskap GR (A) Intersektionella perspektiv på risk och säkerhet, 7,5 hp
I denna kurs introduceras det genusvetenskaliga forskningsfältet utifrån områdena risk och säkerhet. Syftet är att ge studenterna en djupare förståelse för de sätt varpå risk och säkerhet ofta binds samman med rådande maktstrukturer och samhällelig styrning. Kursen ger grundläggande teoretiska och analytiska verktyg för att observera och förstå hur skilda maktordningar vad gäller kön, klass, sexualitet, etnicitet/ras är verksamma enskilt och intersektionellt inom sådana processer.

Genusvetenskap GR (A) Feministiska perspektiv på kris, krisberedskap och krishantering, 7,5 hp
Kursen ger en vidare introduktion till genusvetenskap genom att identifiera och fördjupa kunskapen om centrala feministiska frågor i relation till kris, krisberedskap och krishantering. Med avstamp i frågor som feministisk teori har brottats med under en längre tid problematiseras betydelser av genus i relation till krishanteringens organisation i termer av struktur, kultur, ledarskap och förändringsprocesser. Under kursen introduceras också ett utvidgat krisperspektiv där genusproblematiker i samband med till exempel vardagskriser, våldtäktskriser, kolonialism och krig diskuteras ur ett globalt och postkolonialt perspektiv utifrån aktuella fall.

Statsvetenskap GR (A) Uppbyggnad av offentlig förvaltning för risk- och krishantering, 7,5hp
Kursen ger en introduktion till den svenska förvaltningen och det svenska politiska systemet. Hur är den offentliga risk- och krisorganisationen organiserad? Vilka myndigheter på olika nivåer är ansvariga för olika typer av risk- och krishantering?

Statsvetenskap GR (A) Politiskt beslutsfattande vid kriser i samhället, 7,5 hp
Kursen utgår från händelser och scenarier kring risker och kriser i samhället. Hur påverkas det politiska beslutsfattandet vid risker och kriser? Hur påverkas policyer och policyprocessen av risker och kriser i samhället?



År 2
Termin 3
Sociologi GR (B) Riskkommunikation och samhällets krisberedskap, 30 hp
Kursen ger fördjupande kunskaper i sociologiska teorier samt hur dessa kan användas för att förstå och analysera risk- och kriskommunikation. I kursen behandlas även sociologiska perspektiv på samhällets krisberedskap: från lokalsamhälle till myndigheter och organisationer. Kursen ger även fördjupande kunskaper i sociologisk metod.
Termin 4
Sociologi GR (B) Ledarskap och organisation under risk och kris, 30 hp
Kursen ger fördjupande kunskaper i hur ledning och organisering utformas i arbetet med att hantera risker och kriser. Kursen är inriktad mot praktiskt risk- och krishanteringsarbete varav 15 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning.

År 3
Termin 5
Kvalitetsteknik GR (A) Grundkurs i kvalitetsteknik för risk- och krishantering, 15 hp
Kursen ger grundläggande kunskap i olika delar inom kvalitetstekniken samt ger kunskaper och färdigheter kring ledning och genomförande av ett offensivt kvalitetsarbete för långsiktig framgång.
Kvalitetsteknik GR (A), Fortsättningskurs i kvalitetsteknik för risk- och krishantering, 7,5 hp
Kursen ger såväl breddade som fördjupade kunskaper inom ämnet kvalitetsteknik beträffande verksamhetssystem, verksamhetsanalys och organisatoriskt lärande. Dessutom ger kursen studenterna stöd för ett kritiskt förhållningssätt avseende kvalitetsarbete.
Kvalitetsteknik GR (A), Lean grundkurs för risk- och krishantering, 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper i vad som karaktäriserar Lean och vilka vinster en organisation kan göra genom att arbeta med de grundläggande principerna inom Lean.

Termin 6
Sociologi GR (C) Inriktning risk och kris, 30 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper i sociologisk teori och metod, men inriktas även mot metoder anpassade till uppföljning och utvärdering av risker, kriser och katastrofer. Kursen avslutas med ett Självständigt arbete omfattande 15 hp.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Programbeskrivning

Risk- och krishanteringsprogrammet ger en bred samhällsvetenskaplig kunskap för att kunna arbeta med risker och kriser i samhället så väl före som under och efter att någonting har inträffat. Programmet ger kunskap om risk- och kriskommunikation, samt om samhällets krisberedskap och dess uppbyggnad. Programmet ger också goda analytiska färdigheter för att förstå ojämlikheter och hur dessa avspeglar sig i lokal, nationell och internationell risk- och krishantering. I programmet ingår verksamhetsanknuten undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Spärrar i utbildningen

Särskilda förkunskaper för kurs inom programmet anges i respektive kursplan.

Undervisning och examination

Undervisnings- och examinationsformer framgår av respektive kursplan.

Examensbenämning

Kandidatexamen
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet sociologi,
översatt till
Degree of Bachelor of Science with a major in Sociology.