Program

Du hittar tidschema för konferensdagarna här

Campuskarta och karta över Sundsvall hittar du här. Karta för stadsvandring och middag hittar du här.

Under konferensen kunde man lyssna till följande presentationer.
Här kan du ladda ner presentationerna.

Plenarföreläsare

Lyn D English

Peter Gray

Morten Blomhøj 

 

Föreläsare

Jeppe Skott

Title: Goldilocks’ approach to mathematics teacher education: Striking a balance when teachers learn to teach to reason

Reasoning and proving are important parts of school mathematics, both as educational aims in their own right and as means to learn other mathematics. However, when students are to make their own investigations, conjectures and justifications it inserts an element of planned unpredictability in classroom interaction and it requires the teacher to make on-the-spot decisions about how to respond to unexpected observations and hypotheses. Many teachers find this difficult, and the question I ask is what conclusions we may draw about reasoning and proving in mathematics teacher education from classroom research on the difficulties practising teachers encounter. In order to address the question, I refer to studies of novice teachers in Denmark. One unsurprising part of the conclusion is that for teachers to be able to address the challenges, teacher education programmes need to balance professional and academic approaches to mathematics. Another part, which is possibly more surprising and somewhat controversial, concerns the more specific character of the recommended balance. Somewhat in contrast to other recommendations in the field, I argue that prospective teachers need considerable experiences with somewhat traditional proving techniques, if they are to learn to teach to reason. 

Jeppe Skott is a professor of mathematics education at Linnaeus University, Sweden. He has previously worked as a teacher educator and a secondary teacher of mathematics and political science; he has comprehensive experiences with educational development in different countries in Africa, Asia and Europe; and he has co-authored a 2500-page, award-winning textbook scheme for mathematics teacher education. He is also an associate editor of Journal of Mathematics Teacher Education. Jeppe’s scholarly work is mainly classroom research on teachers, often on affective issues (‘beliefs’ and professional identities) and the related theoretical problems. He has recently worked on mathematical reasoning in mathematics teacher education.

Peter Nyström

Titel: Lärares kompetensutveckling inom STEM i ett europeiskt perspektiv

Nationellt centrum för matematikutveckling (NCM) har tillsammans med andra resurscentra i Sverige (t.es. CETIS och NATDID) deltagit i uppbyggnaden av ett europeiskt nätverk för lärares kompetensutveckling inom STEM. Det händer mycket som är intressant i våra europeiska grannländer och vi har mycket att lära av varandra. I mitt föredrag kommer jag att berätta om erfarenheter från det pågående samarbetet i nätverket, och om vad vi hittills åstadkommit i nätverket STEM PD Net. Jag kommer också att beskriva resultatet av ett nyligen avslutat EU-projekt som syftade till att bygga upp strukturer för nätverket och samla information om olika utmaningar i samband med kompetensutveckling för lärare, med särskilt fokus på STEM.

Peter Nyström är föreståndare för NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning). Hans forskning har i hög grad hållit sig till det matematikdidaktiska området, där fokus ofta varit på bedömningsfrågor. Han har också på senare år i sin forskning ägnat sig åt internationella storskaliga studier, framförallt TIMSS, och under en rad år varit en av Skolverkets mest anlitade experter i det sammanhanget, framförallt i matematik men också i naturvetenskap. Genom åren har Peter även medverkat i många sammanhang som rör fortbildning av lärare, alltifrån föreläsningar vid biennaler och studiedagar på skolor till klassrumsnära stöd i matematik, från förskola till gymnasium och vuxenutbildning.

Claes Klasander och Susanne Engström

Titel: T:et i STEM

För att kunna arbeta med STEM-frågor på ett sådant sätt att eleverna/studenterna både använder och utvecklar kunskaper i alla de representerade ämnesfälten, krävs det att man har en känsla för vad de olika fälten kan bidra med. Erfarenheterna säger att T:et i STEM-familjen nästan alltid hamnar på undantag. Hur kan man tänka vidare kring det? En sak som förbättrar förutsättningarna är att teknikämnet äntligen fått ett eget utrymme i den nationella timplanen. Teknik ska nu undervisas i 200 timmar. CETIS visar upp materialet ”200 timmar teknik” som ska inspirera kring hur man kan fördela undervisningsinnehållet över nio skolår för att låta eleverna utveckla alla kursplanens förmågor.

Claes Klasander är sedan 2014 föreståndare för Sveriges nationella resurscentrum för tekniken i skolan, CETIS, vid Linköpings universitet. Han är tidigare högstadielärare i Ma, Fy, Ke, Bi och Tk och har sedan 1997 arbetat i lärarutbildningen med både NV och Tk - och CETIS. I mitten på 2000-talet blev det allt mer Teknik och 2010 disputerade han med en avhandling om ”Talet om tekniska system”. Claes satt med i den grupp som arbetade fram underlaget till kursplanen i Teknik inom Lgr11. Sedan dess har det varit teknik för hela slanten för hans del.

Susanne Engström är lektor i teknikens didaktik vid KTH. Hon har mångårig erfarenhet som lärarutbildare och arbetade innan dess som grundskollärare några år och som civilingenjör dessförinnan. Hennes forskning har främst varit inriktad mot ett utbildningssociologiskt perspektiv på fysik- och teknikundervisning. Sedan några år tillbaka arbetar Susanne även inom CETIS.

Yvonne Liljekvist

Titel: Lärares informella professionsutveckling på sociala medier - lärdomar för lärarutbildningen

Sveriges lärare har via sociala medier tillgång till ett utvidgat, digitalt, kollegium där lärare i olika ämnen och på olika stadier utbyter erfarenheter.  I den här föreläsningen presenteras resultat från en treårig studie där vi undersökt interaktionen i Facebookgrupper för lärare – och det finns en del att reflektera över för oss som arbetar med lärarutbildning.

Yvonne Liljekvist är docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Hon har de senaste åren bland annat forskat om matematiklärares interaktion i Facebookgrupper för lärare (VR-finansierat projekt). 

Ann Mutvei

Titel: Lärares strategier vid introduktion av IKT i STEM-ämnen i skolan.

En av EUs nyckelkompetenser för att anpassa sig till en föränderlig värld är digital kompetens. Lärare i skolan spelar en viktig roll för att bygga upp den hos barn och ungdom men många lärare tycker att de saknar digitalt didaktisk tänkande. I ett Erasmus+ projekt har vi startat en undersökning om lärarnas behov av digital kompetens och hur den kan utvecklas för undervisning av naturvetenskap, teknik och matematik. Målet med forskningsprojektet är att förbättra lärarnas förmåga att lära eleverna använda digitala verktyg för att uppnå bättre förståelse av naturvetenskap och identifiera svagheter och styrkor i digitala undervisningsverktyg. Projektet sker i samarbete med skolor och universitet i Italien och Irland.

Ann Mutvei är lektor i molekylär cellbiologi vid Södertörns högskola. Hon fick sin doktorsexamen i biokemi, SU, 1988. Därefter hade hon en postdoktorstjänst på EMBL (European molecular biology laboratory) i Tyskland under tre år och startade sin egen forskningsgrupp 1991 med projektet ”Karaktärisering av kärnmembranproteiner hos jäst”. De senaste åren har hon arbetat med naturvetenskaplig didaktikforskning som presenterats vid flera internationella konferenser. Hon undervisar naturvetenskapliga ämnen och teknik på lärarutbildningens alla program och har varit vfu-mentor under lärarstudenters praktik. Under 4 år var hon programansvarig för åk 4–6-programmet.

Kicki Skog

Title: Educating educators – an insider's perspective from mathematics teacher education

Who is the becoming mathematics teacher? Who am I as professional mathematics teacher educator? What has changed over time? Have I learnt anything? I want to - based on my experiences from, and ongoing research within mathematics teacher education - foreground what I find most interesting and challenging right now: What does it mean to teach for inclusion in mathematics teacher education? 

Kicki Skog är universitetslektor i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2014 på en avhandling om diskursiva praktiker i matematiklärarutbildningen och har sedan dess arbetat med att studera spår av lärarutbildningen i TRACE-projektet (VR-finansierat), bedrivit mindre studier i samma anda i Sydafrika och är involverad i ett par skolutvecklings-/forskningsprojekt genom Ifous och Skolverket (SBS). Hon är Ma/No-lärare och har arbetat i lärarutbildningen i 18 år och går fortfarande till jobbet med ett smile.

Nina Eliasson

Titel: Pojkars och flickors deltagande i naturvetenskaplig kommunikation

Nina berättar i sin föreläsning om sina forskningsresultat kring pojkars och flickors deltagande i klassrumskommunikationen i samband med undervisning av de naturvetenskapliga ämnena på högstadiet. Flickor har idag högre slutbetyg i alla ämnen utom Idrott och Hälsa när de lämnar grundskolan och de presterar bättre på nationella prov i naturvetenskap. Eftersom tidigare forskning visat hur viktig kommunikationen är för lärandet har det därför varit av intresse att studera hur pojkar och flickor deltar i den kommunikation som äger rum i samband med undervisningen. Resultaten visar att det är pojkar som upptar en större del av talutrymmet i undervisningen jämfört med flickor. Men tillgången till ett större talutrymme behöver inte enbart innebära en kunskapsmässig fördel då kvalitén på det som sägs också påverkar lärandet.

Nina Eliasson är universitetslektor i Naturvetenskapernas ämnesdidaktik vid Mittuniversitetet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen Att kommunicera skolans naturvetenskap. Nina undervisar i ämnesdidaktik och fysik på lärarutbildningen och vid fortbildning av lärare. Andra arbetsområden är internationella storskaliga studier samt olika forskningssamarbeten.

 

Cecilia Kilhamn

Titel: Programmering – en del av det centrala innehållet i algebra?

Presentationen handlar om hur programmeringsundervisningen i skolan relaterar till matematikämnet, och speciellt till innehållet i algebra. Begrepp som variabel och algoritmer tas upp som exempel. Tentativa resultat från forskningsprojektet inPAC kommer att presenteras som utgångspunkt för en diskussion kring matematikdidaktiska implikationer av programmering i skolan.

Cecilia Kilhamn är pedagogisk utvecklare på NCM vid Göteborgs Universitet och forskare i projektet inPAC som leds av Kaja Bråting vid Uppsala Universitet. inPAC: Införande av programmering i skolans matematik – när matematiskt tänkande interagerar med programmering.

Kristina Andersson och Susanne Engström

Titel: Lärarutbildares naturvetenskap under lupp – en studie av gränslandet mellan ämnesdiscipliner och skolämnen

På många lärosäten i Sverige läser lärarstudenter naturvetenskap på de naturvetenskapliga institutionerna, vilket betyder att lärarutbildarna i dessa fall är naturvetare och ofta forskare inom sina ämnen. Dessa naturvetares uppfattning om det övergripande syftet med undervisning och vad som är centrala ämneskunskaper för lärare i skolan, är något som inte i någon nämnvärd utsträckning har studerats. I ett fyraårigt VR-finansierat projekt är vi en grupp forskare som undersökt vilka föreställningar som finns om biologi, kemi och fysik som disciplin och deras praktiker i relation till skolämnena - vilka de bärande diskurserna om den naturvetenskapliga forskaren som finns och vad dessa har för påverkan på såväl aktiva forskare som undervisning, samt möjligheterna för jämställdhet inom fältet.

Kristina Andersson är lektor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid KTH. Hon har mångårig erfarenhet som lärarutbildare och arbetade innan dess i 15 år som grundskollärare i årskurserna 6-9. Hennes forskning har främst varit inriktad mot genusperspektiv på naturvetenskaplig/teknisk undervisning.

Susanne Engström är lektor i teknikens didaktik vid KTH. Hon har mångårig erfarenhet som lärarutbildare och arbetade innan dess som grundskollärare några år och som civilingenjör dessförinnan. Hennes forskning har främst varit inriktad mot ett utbildningssociologiskt perspektiv på fysik- och teknikundervisning. Sedan några år tillbaka arbetar Susanne även inom CETIS.

Johan Sidenvall

Titel: “Lösa problem: om elevers möjligheter att lösa problem och hur lärare kan stödja processen”

Ett centralt skäl till elevers svårigheter med matematik är att undervisningen domineras av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter på bekostnad av en undervisning som betonar problemlösning. Detta trots att man sedan tidigare vet att en undervisning som tydligt lyfter fram problemlösning är effektivt för lärandet. Föreläsningen kommer att belysa orsaker till att undervisning genom utantillinlärning fortsätter vara vanlig, hur en förbättrad undervisning skulle kunna utformas samt uppslag till hur lärarstudenter skulle kunna bjudas möjligheter att ytterligare få insikter om hur de som lärare kan stödja elevers problemlösningsprocesser.

Johan Sidenvall är lärare och doktor i matematikdidaktik. Hans forskning behandlar hur matematikundervisning genom problemlösning är ett verktyg för ett mer effektivt lärande. Han undervisar på högstadiet och gymnasiet och arbetar som lektor i Hudiksvalls kommun. Johan ingår i forskarnätverket Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik vid Umeå universitet. 2019 disputerade Johan med avhandlingen: Lösa problem: om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen.

Anneli Bergnell

Titel: Med kroppen som illustration

I förskolan behandlas ofta naturvetenskapligt innehåll med hjälp av bilder och andra illustrationer såsom modeller, experiment, rörelse och fantasilek. Det ger barn möjlighet att få uppleva, upptäcka, uttrycka och lära om naturvetenskap med hela kroppen och alla sinnen. Ibland görs detta dock utan att barnen får någon ytterligare förklaring som kopplar ihop aktiviteten med det ibland ganska komplicerade naturvetenskapliga innehåll som står i fokus. Barnen förväntas då att självständigt lägga märke till det som illustrationerna vill visa. Den här föreläsningen tar avstamp i multimodala perspektiv och diskuterar illustrationer i förskolan med ett särskilt fokus på de begrepp där vi tar kroppen som hjälp för att illustrera naturvetenskapliga begrepp. 

Anneli Bergnell är lektor vid Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning, Högskolan i Borås. Hon har en mångårig bakgrund som förskollärare på yngrebarnsavdelning. Hennes forskningsintresse är i huvudsak multimodala illustrationer och förskolans naturvetenskapsundervisning med ett särskilt intresse för hur naturvetenskapliga begrepp och fenomen illustreras i förskoleverksamhet.

Miguel Perez

Titel: Theoretical seeding - en modell för integration av digitala verktyg

Trots stora insatser från lärare angående användningen av digitala verktyg i undervisning visar forskning att de förväntade effekterna på elevers lärande i matematik har uteblivit. Föreläsningen handlar om erfarenheterna från ett designprojekt där en forskare samarbetade med lärare med syftet att integrera det digitala verktyget GeoGebra i lärarnas undervisning i matematik. Föreläsningen belyser några didaktiska fenomen som orsakade hinder för integrationen och hur dessa kunde delvis kringgås genom en modell för kompetensutveckling som forskaren kallar "Theoretical seeding”. Föreläsningen lämpar sig för de med intresse för frågor kring digitala verktyg inom skola och lärarutbildning. 

Miguel Perez, lektor i matematikdidaktik och undervisar i matematik och matematikdidaktik för bland annat ämneslärare vid Linnéuniversitetet. Har tidigare arbetat som gymnasielärare i matematik och datavetenskap. Disputerade 2018 och har forskat om integrationen av digitala verktyg i matematikundervisning mot högstadiet och gymnasiet. 

Maria Lindfors

Titel: Vikten av en produktiv kunskapssyn i ett samhälle med enkla sanningar och ”fake news”

Presentationen utgår ifrån de resultat som framträder i min avhandling där jag bland annat har studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola. Mer specifikt kommer det att handla om vilken betydelse olika förhållningssättet till kunskap och kunnande har för både lärares yrkespraktik och elevers/studenters lärande, hur kunskapssyn kan förändras över tid och hur den hänger ihop med motivation. Avslutningsvis kommer jag ta upp implikationer för lärarutbildningen.

Maria Lindfors är lektor på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. I bakgrunden har hon en gymnasielärarexamen i biologi, naturkunskap och samhällskunskap och disputerade juni 2018 med avhandlingen ” ”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!”: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext”.

Läs hela avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147670

Lisa Sällvin

Titel: Systemsmart 

Greta Thunberg menar att det inte är konstigt att vi inte förstår allvaret i klimatkrisen eftersom vi aldrig lärt oss om feedbackloopar och tipping points. Systemtänkande handlar om att tänka i system, att se helheter och förstå samband och komplexitet. Hur kan vi bli systemsmarta genom att koppla systemtänkande till matematik, naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling redan i grundskolan?

Lisa Sällvin är universitetsadjunkt i data- och systemvetenskap och lärarutbildare i teknikämnet vid Mittuniversitetet. Hon är även grundare av en teknikklubb för unga 'makers', Geek Girl Mini Sundsvall.

Sociala aktiviteter under konferensen

På onsdagen deltog konferensens deltagare på en guidad promenad genom Sundsvalls ”Stenstan”, där de fick ta del av Sundsvalls händelserika och spännande snart 400-åriga historia, med inslag av Sundsvalls skolhistoria. Efter den guidade promenaden avslutades dagen med middag på Kulturmagasinet.

Kartor för stadsvandring och middag

På torsdagskvällen samlades deltagarna på Hotell Knaust för konferensmiddag i Spegelsalen.