Skolorganisation och skolkultur 11: Skolors byråkratiska/administrativa sfär

Som behandlats i de två senaste blogginläggen kan skolor beskrivas som professionella organisationer om vi lyfter fram de anställda och tvångsorganisationer om uppmärksamheten riktas mot elever. Men skolor kan också ses som byråkratiska/administrativa organisationer och då riktas fokus mot regelverk och arbetsformer som ligger till grund för vardagsarbetet. Att betrakta skolor i detta perspektiv innebär …

Fans of leading mountain resorts

  Yesterday I had the opportunity to meet with the destinations of Leading Mountain Resorts of the World in Åre and present my research on travelling fans and fandoms. After my presentation we were able to discuss the future of destination marketing and development and the importance of finding and understanding fans of destination brands. …

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Så här tänkte jag: Efter slutseminariet kommer jag att ha massor av tid på mig att fundera och fila på kappan i lugn och ro. Så här tänkte jag INTE: Efter slutseminariet blir det fullt ös på alla fronter och kappan kommer jag att tvingas se över när jag absolut måste.   Jag måste verkligen ta tag …

Skolorganisation och skolkultur 10: Skolor betraktade som tvångsorganisationer

Ett bärande inslag i skolans institutionella struktur är att elevrekryteringen till grundskolan grundas på skolplikt. I motsats till vad företrädare för mer marknadiserade synsätt på skolan hävdar är elever per definition inga ”kunder”, utan snarare aktörer i tvångsorganisationer. Skolplikten står för att ett av skolans oskrivna uppdrag är att förvara elever, men skolplikten innebär också en skyldighet att …

Skolorganisation och skolkultur 9: Skolor som uni- och multiprofessionella organisationer

Föregående blogginlägg handlade om hur enskilda skolor som organisationer kan beskrivas och förstås som enskilda enheter som agerar inom ramen för skolan som institution i samhället. En enskild skolorganisation kan indelas i olika sfärer, en professionell, en byråkratisk/administrativ och en tvångssfär. I detta inlägg ska vi titta närmare på den professionella sfären, d.v.s. den del av …

Skolorganisation och skolkultur 8: En skolorganisations olika sfärer – en introduktion

När skolan som institution uppmärksammas kommer, som tagits upp i tidigare blogginlägg, skolan som inrättning i samhället med sina uppdrag och styrsystem i blickpunkten. I detta och några kommande inlägg kommer jag emellertid tillfälligt att lämna skolan som institution för att, med frirumsteorin som grund, koncentrera resonemangen på enskilda skolor som organisationer.      Den grekiska ursprungsinnebörden av ordet …

Forskning och affärsnytta: ENTER & Åre

Nyligen hemkommen från ENTER-konferensen känner jag mig nöjd och förväntansfull inför vår framtida forskning inom e-Turism! Konferensen, som samlade 250 akademiker och praktiker och som också firade 20 års jubileum, erbjöd en kombination av bakåtblickande och framtidssscenarios & trender. Det verkar finnas ett outtömmligt behov av mer kunskap inom området vilket ju för en forskare känns som …

Skickångest

Dagens ord kommer från veckans händelse. I måndags satt jag i en halvtimma och stirrade på skärmen. Där fanns ett mail till min handledare och bifogat var mitt avhandlingsmanus. Jag vet inte hur många gånger jag klickade på “skicka”. Fördelen med att heta Bjärtå är att stavningskontrollen då dyker upp som en liten skicka-avhandlingsmanus-buffert. Då …

Skolorganisation och skolkultur 7: Frirumsteorin – en sammanfattning så långt…

De yttre gränserna för en tillåten skolverksamhet regleras av denstyrning som stat och samhälle utövar gentemot skolan som institution i samhället. Styrningen pekar ut skolans uppdrag och är till innehållet av ideologisk, juridisk och ekonomisk art.      I pluralistiska samhällen, som det svenska, är emellertid skolans politiska styrning komplex och mångtydig. Detta medför att frågan var de yttre gränserna egentligen går för skolans …

Skolorganisation och skolkultur 6: Skolinstitutionen som moraliskt frirum

Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet, minskar samhälleliga transaktionskostnader och fungerar som vägledning och rättesnören för mänsklig samvaro. Han hävdar vidare att rättssäkra institutioner är en förutsättning för samhällens varaktighet och utveckling över tid.      Skolan är en statlig institution vars uppdrag i samhället inte enbart handlar …