Forskningsdatahantering är en grundläggande del av forskningsprocessen. Här har vi samlat information som du kan använda för att få svar på frågor om hur du skapar en datahanteringsplan, var du ska spara din data, hur du säkert delar din data och var du kan hitta andras data.
Den forskningsdata du samlar in ska förvaras säkert, skyddad från insyn av obehöriga och datahaveri. Data ska även finnas kvar för att din forskning ska kunna granskas även om du byter lärosäte. All data hanteras utifrån devisen "Så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt".
Snabba svar om forskningsdata
Vad är forskningsdata och vad är en datahanteringsplan?
Forskningsdata är den information du som forskare samlar in och/eller bearbetar för att analysera som del av en forskarstudie. Beroende på ditt ämne så kan data vara exempelvis mätresultat, intervjuer, ljudinspelningar, video, bilder eller text.
Är du osäker på vad som är din forskningsdata? Ställ dig frågorna: Vad bygger jag min analys på? Vilken information stödjer min tolkning och tes? Så kommer du förstå vilken forskningsdata som din studie bygger på.
En datahanteringsplan (DHP) är ett formellt dokument som beskriver hur datamaterial ska hanteras under ett forskningsprojekt och vad som ska ske med denna data efteråt.
Varför är forskningsdata viktigt?
Öppen tillgång till forskningsdata är del av en EU gemensam övergång till ett öppet vetenskapssystem. Många forskningsfinansiärer har som krav att du ska skriva en datahanteringsplan och att data ska göras tillgängligt efter projektets slut. Vissa tidskrifter vill att du ska göra din data tillgänglig för granskning under peer-review processen samt att data ska finnas bifogat med artikeln.
Öppen tillgång till forskningsdata bidrar till ökad transparens inom forskningen då det är enklare att ta del av den data som studier bygger på. Du som forskare har potential att ta del av redan existerande data vilket kommer spara dig tid och pengar. Universitetet får ett tydligare mandat att säkert bevara och tillgängliggöra forskningsdata. Lagar och avtal som reglerar vilken data som kan lämnas ut ska fortfarande respekteras.
Tillgängliggörandet av forskningsdata sker alltid efter devisen - Så öppen som möjligt, så begränsat som nödvändigt.
Vem kan hjälpa mig med datahantering?
Du kan alltid vända dig till vår stödfunktion kallad DAU (Data Access Unit) med frågor om forskningsdata. Stödfunktionen består idag av bibliotekarier, arkivarie, IT-personal och universitetsjurist. Du behöver inte veta exakt vem som kan svara på din fråga. Vem inom DAU som kan vad, det håller vi koll på. Vi kan hjälpa dig sätta upp en datahanteringsplan, säkerhetsklassa din data, svara på frågor om juridik och mycket mer.
Skriv till researchdata@miun.se så svarar vi dig inom kort!
Lagkrav och forskningspolitik
I 2016 års forskningspolitiska proposition angav regeringen målet att all offentlig finansierad forsknings ska verka för att tillgängliggöra forskningsdata. Regeringen skärpte målet år 2020 i proposition 2020/21:60 genom att ange år 2026 som sista datum för omställningen till öppen vetenskap i Sverige. Det här innebär att den forskning som bedrivs med anslag från staten ska tillgängliggöra projektets forskningsdata.
Framtagandet av forskningsdata tar stora resurser i anspråk, både tid och pengar. Genom att möjliggöra delandet av forskningsdata används dessa resurser mer effektivt. Öppen tillgång till forskningsdata öppnar även upp för mer granskning av forskningsresultat. Forskning bygger på förtroende för processen, forskningsfusk förekommer i alla ämnen. När granskning av forskning blir enklare att genomföra, genom att enkelt kunna ladda ned data från repositorier eller genom att skicka en förfrågan till det aktuella lärosätet, så stärks kvalitén på forskningen.
Vem gör vad?
Det kan vara svårt att veta vem som kan ge dig stöd i de olika stadierna av datahantering. Därför har vi här kortfattat, utifrån vilket stadium du...
