Utbildningsplan

Syfte

Syftet med programmet Turism och destinationsutveckling är att ge studenten kunskaper och färdigheter för kvalificerade arbeten inom turism- och besöksnäringen samt i andra organisationer (t.ex. myndigheter på olika nivåer) där god kännedom om turismens drivkrafter och effekter behövs. Programmet syftar till att ge breda kunskaper om turism som näringsverksamhet och samhällsfenomen. Studenten får genom programmet grundläggande kunskap i turismvetenskap, kulturgeografi och företagsekonomi och fördjupad kompetens inom bland annat projektledning, entreprenörskap och hållbarhetsfrågor. Genom kontinuerliga kontakter med både forskare och verksamma personer inom näringen får studenterna god kännedom om arbetsmarknaden och studenten ges möjligheter att skapa egna nätverk.

Lärandemål

Utöver de allmänna lärandemål som anges i Högskolelagen 1 kap 8 § samt Högskoleförordningen, bilaga 2 har Turism och destinationsutveckling följande lokala lärandemål:

Studenten ska:

- tillägna sig kunskap och förståelse inom det turismvetenskapliga, kulturgeografiska och företagsekonomiska området, inbegripet kunskap om respektive områdes vetenskapliga grund, tillämpliga metoder samt fördjupning inom något delområde inklusive en orientering om aktuella forskningsfrågor

- tillägna sig god förmåga att självständigt söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer inom turism

- utveckla förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa samhällsrelevanta problem kopplade till turism utifrån vetenskaplig grund

- utveckla sin förmåga att kommunicera information, idéer och problem samt diskutera och presentera lösningar för olika intressenter

Till ovanstående tillkommer kursspecifika lärandemål, vilka specificeras i respektive kursplan.

Innehåll

Utbildningen ger bred kunskap om förutsättningar och villkor för en långsiktigt hållbar turismutveckling. Kurserna i turismvetenskap har tydlig fokus på turismnäringens aktörer och marknad, destinationsutveckling, evenemangsproduktion samt turismens betydelse och effekter för samhället. I de kulturgeografiska kurserna skaffar studenten sig kunskap inom bland annat omvärldsanalys, globalisering, mobilitet, tillgänglighet och planering. Kurserna i företagsekonomi behandlar organisation och ledarskap, ekonomistyrning och redovisning samt marknadsföring.

Programmet ger studenten en bred kompetens och genom valbara kurser ges möjlighet att specialisera sig. Återkommande inslag i utbildningen är projektledning, entreprenörskap och hållbar utveckling. Under utbildningen kombineras projekt- och problembaserat lärande och delar av studierna kan förläggas på distans eller utomlands. Programmet har stark koppling till arbetslivet med verksamhetsförlagd utbildning, gästföreläsare, fältarbete, studieresor och projektarbete i samarbete med partners i turismsektorn. Undervisningen bedrivs i nära samarbete med turismforskningsmiljön ETOUR där både nationella och internationella forskare medverkar och kunskap från den senaste forskningen utgör ett starkt inslag i undervisningen.


År 1
Turismvetenskap GR (A), Turismens drivkrafter och omvärld 7,5 hp
Turismvetenskap GR (A). Entreprenörskap och företagande inom turism, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (A), Vetenskapligt arbetssätt och undersökningsmetodik, 7,5 hp
Turismvetenskap GR (A), Destinationsutveckling och hållbarhet, 7,5 hp

Turismvetenskap GR (A), Projektledning inom turism, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (A), Lokala utmaningar i en globaliserad värld, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (A), Planering och förvaltning av natur- och kulturresurser, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (A), Mobilitet, tillgänglighet och hållbarhet, 7,5 hp


År 2
Företagsekonomi GR (A), Organisation och ledarskap, 7,5 hp
Företagsekonomi GR (A), Externredovisning, 7,5 hp
Företagsekonomi GR (A), Ekonomistyrning, 7,5 hp
Företagsekonomi GR (A), Marknadsföring, 7,5 hp

Studenten kan välja att fullfölja sin utbildningsplan genom att läsa hela terminen inom företagsekonomi. Terminens kurser är dock valfria där studenten exempelvis kan läsa distanskurser inom turismvetenskap och kulturgeografi eller andra valbara kurser, men dessa måste sökas enskilt av studenten. Det finns också möjlighet att göra terminen utomlands inom ramen för de studentutbytesavtal som finns.

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp
Turismvetenskap GR (B), Strategiska faktorer för destinationsutveckling, 15 hp


År 3
Studenten väljer att genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning inom antingen turismvetenskap eller kulturgeografi. Val av ämne påverkar behörighet till sista terminen på programmet och därmed huvudområde i kandidatexamen. Den verksamhetsförlagda utbildningen består av två delkurser.

Turismvetenskap GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning: Förberedelser och fördjupning 7,5 hp
Turismvetenskap GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp

eller

Kulturgeografi GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning: Förberedelser och fördjupning 7,5 hp
Kulturgeografi GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp

Efter dessa kurser läser studenten kursen Turismvetenskap GR (B), Turismens pris 7,5 hp

Sista terminen läser studenten kurser i antingen turismvetenskap eller kulturgeografi beroende på sitt val av ämne föregående termin. Detta styr huvudområde i kandidatexamen.

Turismvetenskap GR (C), Vetenskapligt arbetssätt och undersökningsmetodik II, 7,5 hp
Turismvetenskap GR (C), Litteraturfördjupning, 7,5 hp
Turismvetenskap GR (C), Självständigt arbete, 15 hp

eller

Kulturgeografi GR (C), Vetenskapligt arbetssätt och undersökningsmetodik II, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (C), Litteraturfördjupning, 7,5 hp
Kulturgeografi GR (C), Självständigt arbete, 15 hp

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Spärrar i utbildningen

Särskilda förkunskaper för kurs inom programmet anges i respektive kursplan.

Undervisning och examination

Studierna bedrivs på heltid. Undervisningsformer framgår av respektive kursplan. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Val av examinationsform utgår från de formulerade lärandemålen för varje enskild kurs och framgår av respektive kursplan. Examinationen fyller i möjligaste mån såväl ett inlärningssyfte som ett kontrollerande syfte. En variation avseende examinationsformer eftersträvas.

Betygsskala framgår av respektive kursplan.

Närvaro är obligatorisk i de fall då ett aktivt deltagande utgör en del av examinationen eller undervisningsformen. Detta anges i respektive kursplaner.

Examensbenämning

Kandidatexamen

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet turismvetenskap alternativt kulturgeografi
som översätts till
Degree of Bachelor of Science with a major in Tourism Studies or Human Geography