Historia

Den historiska disciplinen har utvecklats och breddats kraftigt under 1900-talet. Medan man för hundra år sedan ägnade sitt främsta intresse åt äldre politisk historia, ägnar sig dagens historiker åt alla tänkbara aspekter av den samhälleliga helheten från äldsta tid till vår egen samtidshistoria: kulturen, idéerna, miljöaspekterna, de sociala och ekonomiska förhållandena, liksom naturligtvis politiken. Historiker studerar idag även den egna disciplinens historia, dess samhälleliga betydelse samt dess filosofiska och teoretiska utgångspunkter.

Inom ämnet på Mittuniversitetet återspeglas denna bredd i den forskning som bedrivs. Bredden gäller både tid, rum och tematik. I ämnets medeltidshistoriska forskning analyseras exempelvis senmedeltidens politiska förändringar i Europa genom kyrkans själavård av undersåtar och furstar och representationer av fattigdom under samma tid.

Även den tidigmoderna historien (ca 1500–1800) är väl representerad. Där utforskas bland annat relationerna mellan adel, kyrka, kungamakt och befolkning, våldsbrottslighet, trolldom och häxprocesser, militärhistoriska aspekter av det stora nordiska kriget 1700–1721, liksom sockenlappinstitutionens utveckling under 1700-talet i det sydsamiska området.

I den mer modernhistoriska forskningen finns sedan länge en grupp forskare som behandlar olika aspekter av skogsbruk, skogsägande och skogshandel i södra Norrland, liksom frågor om urbanisering och lokalpolitik i Mittuniversitetets närområden. Inom ämnet utforskas även exempelvis skidåkningens historia och hur frågor om nationalism, etnicitet och genus aktualiserats där. Andra studerar arkivväsendets samhälleliga betydelse, representationer av det svenska samhället och svenska kvinnor i förhållande till omvärlden under efterkrigstiden i den svenska kvinnorörelsen, antisemitism och judisk historia i Sverige, familjens historia, liksom relationerna mellan statsmakter och föreningsväsende över tid. Här utforskas även föreställningar om nationell identitet och medborgarskap i Latinamerika under frigörelseprocessen från Spanien, liksom hur begrepp som liberal och konservativ användes och förändrade mening i svensk politik under 1700-talets slut och 1800-talets tidigare del. Likaså ägnar sig flera forskare åt kriminalitets- och utbildningshistoria, arkivteori, historiebruk och historiografi, liksom teman som rör ekokritik, museipedagogik och kulturarvets politiska och ideologiska innebörder.

Flera forskare är verksamma i projekt tillsammans med kollegor i andra ämnen och på andra lärosäten. Den stora bredden – som är ämnets profil – möjliggör även en anda där ämnets forskare inspireras att vidga sina intressen och pröva sig fram på dittills oprövade forskningsområden.  

För mer detaljerad information om forskningen som beskrivs, hänvisas till varje forskares egna profilsidor här på Miuns webbplats.

Historieämnet finns sorterar under Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.