Forskningsdatahantering är en grundläggande del av forskningsprocessen. Här har vi samlat information som du kan använda för att få svar på frågor om hur du skapar en datahanteringsplan, var du ska spara din data, hur du säkert delar din data och var du kan hitta andras data.
Den forskningsdata du samlar in ska lagras på ett säkert sätt. Det innebär att den ska skyddas från insyn av obehöriga och det ska finnas en plan för backups för att undvika förlust av data. Forskningsdata utgör allmän handling i de allra flesta fall och universitetet har ett arkivansvar i egenskap av huvudman för forskningen. Data från offentligt finansierad forskning bör göras öppet tillgänglig när så är möjligt enligt devisen "så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt".
Snabba svar om forskningsdata
Vad är forskningsdata och vad är en datahanteringsplan?
Forskningsdata är den information du som forskare samlar in och/eller bearbetar för att analysera som del av en forskarstudie. Vad som utgör forskningsdata kan skilja sig mellan olika ämnen, exempel på olika typer av data är mätresultat, intervjuer, ljudinspelningar, filmer, bilder eller texter.
En datahanteringsplan (DHP) är ett formellt dokument som beskriver hur datamaterial ska hanteras under ett forskningsprojekt och vad som ska ske med denna data efteråt.
Vad innebär öppen tillgång till forskningsdata?
Tillgängliggörandet av forskningsdata ska ske efter devisen - Så öppen som möjligt, så begränsad som nödvändigt.
Öppen tillgång till forskningsdata är del av en EU-gemensam övergång till ett öppet vetenskapssystem. Fler och fler forskningsfinansiärer kräver numera att du ska skriva en datahanteringsplan och att data ska göras tillgängligt efter projektets slut. Vissa tidskrifter vill att du ska göra din data tillgänglig för granskning under peer-review processen samt att data ska finnas bifogat med artikeln. Forskningsdata kan göras öppet tillgänglig i ett datarepositorium så som exempelvis SND (Svensk nationell datatjänst).
Öppen tillgång till forskningsdata bidrar till ökad transparens inom forskningen då det är enklare att ta del av den data som studier bygger på. Du som forskare har möjlighet att ta del av redan existerande data vilket kan spara tid och pengar. Med de bestämmelser som gäller för öppen tillgång så får universitetet ett tydligare mandat att säkert bevara och tillgängliggöra forskningsdata. Lagar och avtal som reglerar vilken data som kan lämnas ut ska fortfarande respekteras.
Vem kan hjälpa mig med datahantering?
Du kan alltid vända dig till vår stödfunktion kallad DAU (Data Access Unit) med frågor om forskningsdata. Stödfunktionen består idag av bibliotekarier, arkivarie, IT-personal och universitetsjurist. Vi kan hjälpa dig att komma i gång med en datahanteringsplan, välja datarepositorium och hjälpa till med registreringen, svara på frågor om lagring, juridik och arkivering med mera.
Skriv till researchdata@miun.se så svarar vi dig inom kort!
Hur påverkar forskningspolitik och lagkrav dig som forskare?
I 2016 års forskningspolitiska proposition angav regeringen målet att all offentlig finansierad forskning ska verka för att tillgängliggöra forskningsdata. Regeringen skärpte målet år 2020 i proposition 2020/21:60 genom att ange år 2026 som sista datum för omställningen till öppen vetenskap i Sverige. Det här innebär att den forskning som bedrivs med anslag från staten ska tillgängliggöra projektets forskningsdata.
Framtagandet av forskningsdata tar stora resurser i anspråk, både tid och pengar. Genom att möjliggöra delandet av forskningsdata används dessa resurser mer effektivt. Öppen tillgång till forskningsdata öppnar även upp för mer granskning av forskningsresultat. När granskning av forskning blir enklare att genomföra, genom att enkelt kunna ladda ned data från repositorier eller genom att skicka en förfrågan till det aktuella lärosätet, så stärks kvalitén på forskningen.
Vem gör vad?
Det kan vara svårt att veta vem som kan ge dig stöd i de olika stadierna av datahantering. Därför har vi här kortfattat, utifrån vilket stadium du...
